Climate conditions nowadays are looking critical where the construction and property sector is a major contributing factor. The construction industry stands for one third of Sweden’s total energy use, which has led to different environmental goals and energy requirements that the industry needed to adapt to reduce environmental emissions. In association with this has durability and environmental certifications become one identity marker for companies that strives to make a difference and for users who choose to support them. Growing demand and increased environmental awareness have characterized the construction industry. The most popular environmental certifications on the Swedish market today is: BREEAM, LEED, GreenBuilding and Miljöbyggnad. BREEAM and LEED are the most recognized systems internationally and considers both the building and and the surrounding area. GreenBuilding focuses only on the buildings energy consumption and how to reduce it. Miljöbyggnad is the commonly used system in Sweden and focuses on the building itself.  Miljöbyggnad is a Swedish certification system that is handled and developed by Sweden Green Building Council (SGBC) since 2011 and focuses on the building itself. The building is assessed by 15 different indicators within three segments: energy, indoor environment and material. This Work is limited to examine only Miljöbyggnad four indicators: energy consumption, solar heat load, heating needs and ventilation regarding an ongoing housing unit in cooperation with SWENCN AB.  The aim of this work was to calculate monthly energy consumption for the reference building. Furthermore, was the aim to rate the four indicators according to Miljöbyggnad grade system: bronze, silver and gold and finally see what happens if the household electricity is neglected and can energy efficiency regarding household electricity paradoxically result in that the building appears to be inferior.  The result of this thesis shows that the buildings active heating season is five out of twelve months. Solar thermal load is calculated to a value of 66 W/m2 floor area and because of that did not meet up the criteria for bronze. Heating needs meets up to the criteria for bronze with a value of 21,5 W/m2 , Aom.  and the buildings energy use for gold with a value of 49 kWh/m2, (Atemp), year. Household electricity contributes to increased passive heating and counts because of that as “free energy” which decreases the need for active heating, the building is considered as better. If the household electricity instead is neglected it will increase the heating demand and the building appears to be inferior. The conclusions of this work indicate that the big uncertainty lies in judging how people's habits affects the energy use. The building is currently under production which has led to that static average numbers have been used, and because of that margin of error can in some cases become big. As a result of that should any changes and adjustments updates when the building is put in use. It's easier and more effective to reach gold in the planning stage when there are opportunities to choose building components with lower U-value.

Den ökade miljöfrågan som dyker allt mer på senare tid har haft en stor betydelse näringslivets miljöarbete samt utvecklingen av metoder som används inom vägproduktion. Med rätta krav kan det uppnås en minimerad inverkan på miljön som leder till en hållbar utveckling. De nationella miljömålen samt miljöbalkens lagstiftningar är en viktig riktlinje för att uppnå den önskade miljöeffektiviseringen inom näringslivet.   Detta examensarbete undersöker grunden till miljökraven från Trafikverket samt hur detta resulterar i entreprenörernas miljöarbete inom produktion samt hur kraven speglar sig i deras egna miljöambitioner. / The increased environmental issue which appears more and more in recent times has a major impact on how we build our roads today. Today’s environment demands a controlling part of the working process as well as methods within the elections in the road production. Justifiably demands can achieve a minimized impact on the environment which leads to sustainable development. The national environmental targets are an important guideline to achieve the desired environmental efficiency within road production that all authorities follow.   This thesis explores the foundations of environmental requirements from the Swedish Transport Administration and how this results in entrepreneurs’ approach and its own environmental ambitions.

Over the last ten years there has been a significant increase in environmental certification of buildings in the world. More and more people are getting aware of the fact that buildings use a lot of energy and affect the wellbeing of the community and our planet. The research has the last 15 years therefore produced several studies investigating different options available to decrease buildings environmental impact. Through the following report a summary is done reviewing the many opinions in the field. The goal with this Bachelor of Science thesis is thus to investigate the issue “Why should property owners and tenants choose environmentally certified buildings? What are the benefits and drawbacks for respective part?” To answer this question an extensive literature review over available materials in this field were made, both internationally and in Sweden. A closer investigation was then conducted through interviews for the market in Sweden to fill in gaps in information. The interviewed parties were all active within the field and had different perspectives representing both property owners and tenants. In our results can we see several benefits for property owners in possessing environmentally certified buildings. Some of the more significant of these benefits are potentially higher rental levels, market values, lower vacancies and energy savings resulting in better net operating income. Add thereto a competitive advantage against other property owners and a decreased risk of being deselected by tenants. Motivating why the tenant should be located in certified real estate is not as simple though, which in Sweden might be because of the high standards in many buildings and that it is hard to directly connect several of the benefits to the certification. Though, generally seen because of that the demand still is high should reasons as better indoor climate, increased productivity and quality assurance be strong arguments to choose environmental certified buildings. Furthermore could the disagreement in the business be solved with more transparency about the cost situation and clearer conformity between the different environmental certification systems. / De senaste tio åren har det kunnat observeras en markant ökning av antalet miljöcertifierade byggnader runt om i världen. Fler och fler blir medvetna om att byggnader använder mycket energi och påverkar hur både människor och vår planet mår. Forskningen har de senaste 15 åren därför producerat många studier som utreder flertalet av de alternativ som finns för att sänka byggnaders miljöpåverkan. Genom följande rapport görs en sammanställning av en del av det brus och åsikter som finns om ämnet. Tanken med kandidatarbetet är således att utreda frågeställningen ”Varför ska fastighetsägare och hyresgäster välja miljöcertifierade fastigheter? Vad finns det för fördelar och nackdelar för respektive part?”. För att kunna svara på denna fråga genomfördes en utförlig litteraturstudie av tillgängligt material inom området, både internationellt och i Sverige. En närmare undersökning har sedan gjorts med hjälp av intervjuer för att komplettera och fylla ut bilden av miljöcertifieringssystem i Sverige. De intervjuade tillhör intressenter som är verksamma från olika perspektiv för fastighetsägare eller hyresgäster. Vi kan i resultaten se att det finns flera fördelar för fastighetsägare i att äga miljöcertifierade fastigheter. Några av de tydligare av dessa är bättre driftnetto på grund av energibesparing, potentiellt högre hyresnivåer och marknadsvärden samt lägre vakans. Lägg därtill ett konkurrensmedel mot andra fastighetsägare och minskad risk för att bli bortvald av hyresgäster. Ur hyresgästperspektiv är det svårare att motivera varför de ska vara lokaliserade till miljöcertifierade fastigheter, vilket i Sverige i många fall beror på att byggnader redan har hög standard samt att det är svårare att knyta fördelar just till själva miljöcertifieringen. Men generellt sett i och med att efterfrågan ändå är stor borde anledningar som bättre inomhusklimat, ökad produktivitet och kvalitetssäkring vara kraftiga argument för att välja miljöcertifierat. Vidare skulle oenigheten i branschen kunna lösas med mer transparens i kostnadsfrågan och en tydligare överensstämmelse mellan de olika miljöcertifieringssystemen.

The present thesis investigates the demands for follow-ups determined within the largest four environmental certification systems in Sweden, BREEAM-SE, LEED, Miljöbyggnad, and GreenBuilding. This study was narrowed down to only include environmental certifications of newly developed commercial constructions. Furthermore, the different problems and risks that can occur alongside follow-up demands within an environmental certification will be discussed as well as the positive effects of such a follow-up. There has been a significant increase in the classification of constructions in the last decade. Today, the majority of large construction projects undergo an environmental certification. The certification of newly developed buildings start with the planning documents and has a large impact on how buildings are constructed, built, and maintained. The certification process is often intricate and involves many different parties such as engineers, architects, and constructions workers. Demands for follow-ups will vary in both layout and scope depending on the environmental certification system after it has been commissioned. Controlling and ensuring that the project plans have been met after commissioning allow buildings to, at a greater extent, live up to expectations and classification grades. Thereby, the risk of having a misleading certification grade even in the management phase is reduced. A supervised and planned commissioning as well as demands on a new certification of the building, which confirms an acquired grade, strengthens the recognition of the building on the market. / Denna kandidatuppsats behandlar de uppföljningskrav som ställs inom Sveriges fyra största miljöcertifieringssystem; BREEAM-SE, LEED, Miljöbyggnad och GreenBuilding. Rapporten har avgränsats till miljöcertifiering av kommersiella byggnader vid nyproduktion. Vidare behandlas olika problem och risker som kan uppstå i samband med uppföljningskrav av en miljöcertifiering, samt de positiva effekter en uppföljning bidrar till. Det har skett en betydande ökning av klassningsarbetet av byggnader det senaste decenniet, majoriteten av stora byggprojekt genomgår idag en miljöcertifiering. Certifiering av byggnader i nyproduktion utgår från projekteringshandlingar och har stor inverkan på hur byggnader konstrueras, byggs och underhålls. Certifieringsprocessen är ofta invecklad och involverar många parter såsom ingenjörer, arkitekter och byggare. Uppföljningskraven som respektive miljöcertifieringssystem ställer inom sina certifikat efter idrifttagandet varierar i både utformning och omfattning. Kontroll och säkerställning av att projekteringsvärden i drift gör att byggnader i större utsträckning lever upp till förväntningar och erhållet certifieringsbetyg. Därigenom minskar dessutom risken för att certifieringsbetyg, som kvarstår även i förvaltningsskedet, ska bli missvisande. Ett övervakat och planerat idrifttagande, samt krav på en ny certifiering av byggnader i drift som bekräftar ett erhållet betyg, stärker byggnaders erkännande på marknaden.

Purpose: The purpose of the work was to map how the 23 cities that have signed the climate contract with the Viable Cities innovation program are working with the climate transition, but also to gain insight into the companies' climate work in the construction sector. Method: The method for developing the basis for the work has been in the form of a literature study where previous work on the subject has been reviewed but also various data collections where information has been obtained from organizations and authorities, interviews with companies active in the industry and review of cities' climate roadmaps for the construction sector in the 23 connected cities within Viable Cities. Results: The report shows variations in cities progressiveness and their approaches with common measures like adopting fossil-free machinery, promoting wooden construction, and using solar panels. Some cities also use green building rating systems for municipal buildings. Less common measures include individual heating measurements, future oriented building planning, and prioritizing low climate impact procurement. In Södermanland county carbon dioxide emissions from new constructions have significantly increased over the past decade reaching a record high of 410 000 tons of carbon dioxide equivalents (CO2e) in 2022 compared to 72 000 tons in 2012. The interviews shows that companies aim for green building rating systems and use strategies like optimizing concrete usage and promoting reuse to reduce climate impact. Changing tenants' attitudes toward reused products is crucial, and a more accessible material bank is needed. Reusing technical installations poses challenges due to warranties while recycled materials for interior walls, floors, framework, and facades are more easily used. Contractors and clients implement various energy efficiency measures but face obstacles like higher costs, limited availability of Environmental Product Declarations (EPDs), and uncertainty regarding climate friendly materials. Companies seek improved legislation, incentives, and clearer requirements for climate smart solutions. Collaboration drives innovation and market solutions. Conclusions: The study shows disparities in cities' efforts to address climate change. Malmö is leading with innovative strategies, exemplified by the LFM30 climate program. Cities need to intensify their efforts, taking independent actions and implementing stricter requirements. Interviews emphasize the need for additional legislation to engage stakeholders and achieve a more climate-neutral construction sector. Guaranteeing reuse remains a challenge that requires further examination. Companies also seek clear guidelines in the climate declaration to facilitate sustainable production.

The Green Bond market in Sweden is still relatively new and the first companies to issue these new financial products in Sweden were companies on the real estate market. The purpose of this thesis is to examine the characteristic that makes a Green Bond different to other Bonds and to understand why this product is of interest to investors and issuers. Furthermore we try to estimate the future for this financial product. This descriptive study on Green Bonds at the real estate market derives from economic theories on capital structure, Greenwashing, CSR, environmental certification of buildings and interviews with prominent individuals within this field. We have limited our field of study to Swedish real estate companies that have issued Green Bonds to answer the research questions. A Green Bond does not different from an ordinary Bond, so what makes this product unique is the framework that states that the money should be invested in projects that lowers climate impact. The Swedish real estate companies who have issued Green Bonds recognized a great demand for their products. One reason behind this great demand among investors is that they don’t need to give up yield on their investment and at the same time receive positive reactions from the society when investing in these products. To avoid the risks of Greeenwashing the invested money must be traceable to projects within the framework. The Norwegian research institute CICERO plays an important role in assuring that the framework made for the Green Bods clearly states which projects the money are allowed to be spent on. / Marknaden för gröna obligationer i Sverige är fortfarande relativt ny och de företag som har varit i framkant med att emittera gröna obligationer är företag på den svenska fastighetsmarknaden. Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur en grön obligation skiljer sig från en vanlig obligation, vilka aktörer som har intresserat sig för produkten och hur framtidsutsikterna för denna finansiella produkt ser ut. Utifrån teorier som beskriver företags kapitalstruktur, Greenwashing, CSR, miljöcertifiering av byggnader och med stöd från de tolv intervjuer som genomförts har vi genomfört en deskriptiv studie av marknaden för gröna obligationer, med avgränsning mot fastighetsbolag som emitterat denna produkt för att få svar på vårt syfte- och frågeställning. En grön obligations finansiella aspekt är direkt kopierad från en vanlig obligation, det som skiljer dem åt är att ett ramverk reglerar vilka projekt likviden får gå till. De svenska fastighetsbolagen som emitterat gröna obligationer har mött en hög efterfrågan på produkten och har inte haft problem med att få in kapital för att miljöcertifiera sina fastigheter. En orsak till det stora intresset för produkten är att investerare inte behöver göra avkall på avkastningen på investeringen, samtidigt som både emittenter och investerare hamnar i ett positivt sammanhang när produkten emitteras. För att inte riskera att konceptet urvattnas och att likviden inte går till projekt som bidrar till en sänkt klimatpåverkan ställs höga krav på de inblandade parterna. Därför spelar det norska forskningsinstitutet CICERO en viktig roll vars uppgift är att granska det ramverk som reglerar vilka projekt likviden får gå till.

Solceller har på senare tid blivit allt hetare ämne inom byggbranschen med utveckling som ger allt bättre förutsättningar för dess tillämpning både gällande effektiv användning av solinstrålning och billigare tillverkningsprocess. Höga koldioxidutsläpp och det faktum att energiresurser som vi idag är beroende av kommer ta slut ställer allt högre krav på att vi som samhälle kan hitta alternativa hållbara lösningar. Solceller har stor potential för detta då de möjliggör egen lokal elförsörjning för byggnader vilket inte bara skapar trygghet för fastighetsägaren som kan nyttja den i princip oändliga energikällan solen vilket sker utan koldioxidutsläpp förutsatt att produktion av solceller sker från en förnyelsebar energikälla, det möjliggör även elproduktion i städer och andra områden närmare elanvändningen än hur det traditionellt sker idag. Denna potential ger upphov till två viktiga frågor, hur solceller påverkar ekonomin samt hur det påverkar miljön. För att lösningen skall vara attraktiv krävs att den ger utdelning både ekonomiskt och med miljöpoäng för att bidra till företagets miljöprofil. Följande arbete studerar tillämpningen av solceller i byggbranschen med fokus på ekonomi och process. Två referensobjekt ligger till grund för arbetet, Norra 2 för bostadshus och Torsplan för kontor, som används för att ta fram en resultatkalkyl för typbyggnad kontor och bostad. Studien baseras på ekonomiska modeller som livscykelkostnad, internränta, nettonuvärde, annuitet, återbetalningstid och s.k. levelized cost of energy. En viktig del av ekonomi för solceller i Sverige är att beräkna hur stor del av den producerade elen som kan användas direkt i byggnaden, detta eftersom det kan vara stor prisskillnad på den använda elen och den som skickas ut som överskott på elnätet, det har därför gjorts en jämförelse på timbasis mellan användningsprofiler och den momentant producerade elen för att uppskatta lönsamheteten för planerad solcellsanläggning. Hänsyn tas även till lagar och regler som gäller i Sverige och hur användning av solceller ger poäng inom de olika miljöcertifieringssystemen LEED, BREEAM, Miljöbyggnad, Svanen och GreenBuilding. Resultatet av arbetet är ett projekteringsförslag för användning av solceller på referensobjekten Torsplan och Norra 2 vilket används för att analysera de tre grundfrågorna till arbetet: Påverkar elanvändning i byggnaden optimal riktning för solcellsinstallation Hur kan man utvärdera investering av solceller och hitta lönsamheten Är solceller en hållbar lösning i dagens samhälle / The interest for photovoltaic solar cells has grown in the building industry as the development of the technology continuously improve its efficiency as well as the manufacturing process resulting in better and cheaper material. High carbon dioxide emissions and the fact that the energy resources we depend on today are running out increase the demand on our society to find alternative sustainable solutions. Photovoltaic has a great potential to meet those demands as it enables each property owner to generate his own electricity using renewable energy resources. This does not only provide security for the property owner who can harvest energy from a practically unlimited energy source without any carbon dioxide emissions but also enables our society to move the source of energy production to cities and other areas closer to the user than how it traditionally is placed today. This potential gives rise to two important questions: how photovoltaic affect economics and how it contributes to the environment. For this solution to be attractive it will require to create good conditions with regards to both the economics and the ecological contribution. This project is a study about the application of photovoltaic solar cells in the building industry with focus on economy and the process. Two reference projects has been provided for this project, the residence building Norra 2 and the office building Torsplan, to form a result calculus for the two type buildings residential and office. The study is based on economic models such as lifecycle cost, internal rate of return, net present value, annuity, payback and Levelized cost of energy. An important part for economics in Sweden is to calculate how much of the produced energy that can be used directly in the building because of the price difference between the used energy and the surplus of energy that are being sent out on the grid. A comparison has therefore been made between profiles of energy usage and instantaneous energy production from the photovoltaic to approximate the viability of the investment. Laws and rules are also being taken into consideration as well as how photovoltaic can provide points in the environmental certification systems LEED, BREEAM, Miljöbyggnad, Svanen and GreenBuilding. The work results in a design proposal with photovoltaic solar cells on the reference projects Torsplan and Norra 2 which will be used to analyze the three fundamental questions of the assignment: Does the energy usage in the building affect the optimal direction of the photovoltaic installation How to valuate and find profitability for an investment in photovoltaic solar cells Are solar cells a sustainable solution in today’s society

Fastighetsmarknaden är en högt bidragen faktor till klimatkrisen. Grön finansiering och statliga stödprogram, som det tidigare investeringsstödet och dess miljöbonus, har gjort det förmånligt att producera- och investera i Miljöcertifierade bostadsfastigheter. Vidare finns krav på hållbarhet från bostadsfastighetsaktörernas finansiella investerare. Med andra ord finns det idag en efterfrågan att investera i hållbara fastigheter. En hållbar kvalitetsstämpel som finns är miljöcertifieringar. Rapporten syftar att undersöka hur investerarna resonerar kring en grön premie för nyproducerade bostadsfastigheter med en miljöcertifiering på den svenska marknaden. Med en grön premie syftar rapporten till förmånliga skillnader för bostadsfastigheternas hyresnivåer, drift- och underhållskostnader, direktavkastningskrav samt priserna vid en transaktion. Rapporten kartlägger även den gröna premiens utveckling över tid på den svenska marknaden. En kvalitativ metod används genom en semistrukturerad intervjustudie med respondenter från fem olika aktörer marknaden. Resultatet visar att investerarna på marknaden anser att det finns mervärden med miljöcertifiering, både när det gäller finansiella fördelar samt skillnader för faktorer som bland annat antalet intressenter för en fastighet samt direktavkastningskravet, det sistnämnda är dock väldigt svårt att kvantifiera. Skillnaden i antalet intressenter gör också att grundläggande ekonomisk teori om utbud och efterfrågan används, vilken antyder att det finns en premie för priset då fastigheten är miljöcertifierad. / The real estate market is a highly contributing factor to the climate crisis. Green financing and governmental support programs, such as the previous investment support program and its environmentally based bonuses, have made it advantageous to produce and invest in certified green residential properties. Furthermore, the financial investors demand a higher degree of sustainability. In other words, there is a demand to invest in sustainable real estate. A grade in sustainability is accessed through green certifications. The report aims to examine what the real estate investors think about the existence of a green premium for newly produced residential properties with a green certification on the Swedish market. A green premium is considered throughout the report as favorable differences in the property rent levels, operating and maintenance costs, yield and transaction prices. The report also maps the development of the green premium in the Swedish market over time. A qualitative method is used through a semi-structured interview study with respondents from five different actors on the real estate market. The results show that real estate investors believe that there is value premium associated with a green certification, both in terms of financial benefits and favorable differences regarding factors such as the number of potential buyers and yield, though the latter is very difficult to quantify. The differences in the number of potential buyers resulted in further usage of the basic economic theory of supply and demand, which suggests that there is a premium for the transaction prices in case of the property being certified green.

WELL är ett av det första certifieringssystemet för byggnader som fokuserar på människors hälsa och välbefinnande. Det innehåller över 100 olika prestandamätningar, strategier och riktlinjer som rör allt från projektering, produktion till förvaltning av byggnader.WELL-certifiering utvecklades av International WELL Building Institute (IWBI) och bygger på forskning förhållandet mellan medicin, vetenskap och design. Standarden omfattar olika aspekter av byggnadernas inomhusmiljö och hur de påverkar människors hälsa och välbefinnande. Certifieringen bedömer och främjar faktorer som kan påverka människors hälsa och välbefinnande, exempelvis luft- och vattenkvalitet, belysning, ljudmiljö, ergonomi, kost och fysisk aktivitet. Den tar också hänsyn till faktorer som främjar välbefinnande, som exempelvis åtkomst till grönområden och designelement som främjar stressreducering och mental klarhet. Genom att uppnå WELL-certifiering kan en byggnad visa sitt engagemang för att skapa en hälsosam och stimulerande inomhusmiljö för de som arbetar, bor eller vistas i byggnaderna. Syftet med arbetet är att undersöka hur WELL-certifieringar kan implementeras i den svenska bygg- och fastighetsbranschen. Arbetet fokuserar på vilka anpassningar som behövs för att möta WELL:s krav, samt hur det gällande regelverket och dess lagstiftningar kan tillämpas på certifierade byggnader. Metoden som valdes för arbetet omfattar litteraturstudie och intervjun. Litteraturstudien användes för att samla underlag och information om hur certifieringsprocessen fungerar med fokus på begrepp och koncept som ingår i WELL-certifieringen. Intervjuer användes för att undersöka hur WELL anpassar sig till det svenska samhället och dessa kräv. Även för att undersöka underhåll och förvaltning av WELL -certifierade byggnader samt redogöra för skillnaderna mellan traditionell förvaltning och förvaltning utifrån certifieringen. Intervjuerna genomfördes med olika aktörer inom byggbranschen. Urvalet av intervjupersoner görs utifrån deras erfarenhet och kunskap inom WELL. Resultatet av studien visade certifieringsprocessen är en omfattande och följer steg-för-steg-process som involverar olika aktörer, inklusive fastighetsutvecklare, arkitekter, ingenjörer och konsulter för olika steg i certifieringsprocessen. Att implementeringen av WELL-certifiering i svenska byggprojekt kan vara utmanande och kräver anpassningar, inklusive övervinnande av språkbarriärer och irrelevanta indikatorer. Genom att ta hänsyn till svenska lagar och byggregler (BBR) och undvika krav som redan uppfylls i Sverige, samt revidera och anpassa svåra krav till svenska förhållanden, kan WELL-certifiering vara mer genomförbar, mer kostnadseffektiv och relevant för den svenska marknaden. När det gäller förvaltning, fastighetsägaren har ansvaret för regelbundna mätningar och kontroller, vilket kan medföra ökade kostnader och kräva förvaltningsarbete. I WELL betonas vikten av förebyggande åtgärder för att minimera risker och skador samt förbättring av rutiner och kvalitet i förvaltningsprocessen. WELL-certifiering kan fungera som ett differentierande element och attrahera brukare som prioriterar hälsa och välmående på arbetsplatsen. WELL erkänns som en helhetlig strategi för att främja välmående. / WELL is one of the first certification systems for buildings that focuses on human health and well-being. It contains over 100 different performance measurements, strategies and guidelines covering everything from planning, production to building management. WELL certification was developed by the International WELL Building Institute (IWBI) and is based on research into the relationship between medicine, science and design. The standard covers various aspects of the buildings' indoor environment and how they affect people's health and well-being. The purpose of the work is to investigate how WELL certifications can be implemented in the Swedish construction and real estate industry. The work focuses on what adaptations are needed to meet WELL's requirements, as well as how the current regulations and its legislation can be applied to certified buildings. The method chosen for the work includes literature study and interview. The literature study was used to collect data and information about how the certification process works with a focus on terms and concepts included in the WELL certification. Interviews were used to investigate how WELL adapts to Swedish society and these demands. Also, to investigate the maintenance and management of WELL-certified buildings and explain the differences between traditional management and management based on the certification. The results of the study showed the certification process is a comprehensive and follows a step-by-step process that involves different actors, including real estate developers, architects, engineers and consultants for different steps in the certification process. That the implementation of WELL certification in Swedish construction projects can be challenging and requires adaptations, including overcoming language barriers and irrelevant indicators. By considering Swedish laws and building regulations (BBR) and avoiding requirements that are already met in Sweden, as well as revising and adapting difficult requirements to Swedish conditions, WELL certification can be more feasible, more cost-effective and relevant for the Swedish market. When it comes to management, the property owner is responsible for regular measurements and checks, which can lead to increased costs and require management work. WELL certification can serve as a differentiator and attract users who prioritize health and wellness in the workplace.

I Sveriges klimatmål står att senast år 2045 ska Sverige ha noll nettoutsläpp av växthusgaser. Det är ett klimatmål som innebär att alla sektorer behöver bidra för att målet ska vara möjligt att uppnå. Detta gäller även bygg- och fastighetssektorn som står för cirka 21 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser ur ett livscykelperspektiv. Då byggnader har stor miljöpåverkan både i produktion och vid användning har olika certifieringssystem tagits fram i syfte att bygga mer hållbart. Med hjälp av en miljöcertifiering med ett tydligt ramverk blir det enklare att arbeta för en miljömässigt hållbar byggnad. Det finns flera olika miljöcertifieringar på den svenska marknaden och några av de som används mest frekvent är Miljöbyggnad, BREEAM-SE och LEED. De olika certifieringarna berör flera olika områden, exempelvis energianvändning, inomhusmiljö bland annat. Certifieringarna innefattar olika indikatorer. Det finns ännu ingen tydlig guide som visar vilket certifieringssystem som passar vilken typ av byggnad eller om alla certifieringar är allmänt applicerbara, utan att skilja sig åt. Av den anledningen är det intressant att undersöka ifall något system är mer lämpligt för kontorsbyggnader. Syftet med studien är att jämföra de olika miljöcertifieringssystemen Miljöbyggnad, BREEAM-SE och LEED utifrån uppbyggnad, genomförande och betygssystem med utgångspunkt i kontorsbyggnader. Studien är avgränsad till att beröra nybyggnation av kontorsbyggnader på den svenska marknaden. Resultatet i studien visar på betydande skillnader i uppbyggnad och genomförande, likaså i betygssystemens utformning. BREEAM-SE har den mest omfattande certifieringsprocessen och är även det dyraste av alternativen, däremot är systemet nationellt anpassningsbart och flexibelt. LEED är det system som ligger längst ifrån svenska förhållanden men är däremot globalt välkänt och kan vara av intresse för internationella investerare, det är även ett omfattande system som beaktar hela byggnaden samt omgivning. Miljöbyggnad är det billigaste och mest användarvänliga systemet men omfattar endast byggnaden i sig. Systemet är anpassat till svenska förhållanden och är inget internationellt system, därför är det av mindre intresse för internationella investerare. / Sweden's climate goal states that by 2045, Sweden must have zero net emissions of greenhouse gases. This climate goal means that all sectors need to contribute in order to achieve the goal. This also applies to the construction and real estate sector, which accounts for approximately 21 percent of Sweden's total greenhouse gas emissions from a life cycle perspective. As buildings have a major environmental impact both in production and in use, various certification systems have been developed with the aim of building more sustainable. With the help of an environmental certification, it will be easier to work for an environmentally sustainable building. There are several different environmental certifications on the Swedish market and some of the most frequently used are Miljöbyggnad, BREEAM-SE and LEED. The different certifications cover several different areas, such as energy use and the indoor environment, and include different indicators. There is still no clear guide that shows which certification system is suitable for which type of building or if all certifications are generally applicable, without differing. For that reason, it is interesting to investigate if any system is more suitable for office buildings. The purpose of the studies is to compare the various environmental certification systems Miljöbyggnad, BREEAM-SE and LEED based on contexture, implementation and rating systems for office buildings. The study is limited to new construction of office buildings on the Swedish market. The results in the study show differences in structure and implementation, as well as in the design of the rating systems. BREEAM-SE has the most comprehensive certification process and is also the most expensive of the alternatives, however, the system is nationally adaptable and flexible. LEED is the system that is furthest from Swedish conditions but is globally well known and may be of interest to international investors, it is also a comprehensive system for the entire building and surroundings. Miljöbyggnad is the cheapest and most user-friendly system but only covers the building itself. The system is adapted to Swedish conditions and is not an international system, therefore it is of less interest to international investors. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>