No description available.

In todays' society where the environment is in focus, it is important that companies take their responsibility (Naturvårdsverket, 2019). Company X, which is a Swedish listed third-party logistics company, is one of the companies that has realized their obligation and desire to reduce the environmental impact created by the warehouse operations. In this case, Company X does not settle for reducing the environmental impact of the most common parts of a warehouse, the company desires to take even greater responsibility.The purpose of the study is to contribute with an expanded meaning of the environmental impact of a warehouse operation. With a case-specific study of a third-party logistics warehouse, the purpose is further to contribute with the foundation for decision-making for future improvement work regarding the environmental impact of the company’s warehouse.The study defines the parts of a warehouse that should be considered when calculating the environmental impact of a warehouse operation. Furthermore, based on the defined parts, Company X's environmental impact is calculated in order to finally elucidate actions that companies can implement to reduce the environmental impact. This is done by answering the following three research questions. 1. Which parts of a warehouse should be considered when calculating the environmental impact of a warehouse? 2. What was company X's environmental impact of its warehouse in the year of 2018? 3. What actions can be identified in order to reduce the environmental impact of the warehouse operations for Company X?All calculations of the environmental impact, both before and after the identified measures, are gathered in an Excel file and presented in the study that follows. An established Excel tool for Company´s X further use is also presented. The tool enables continuously record of the previously defined parts of the warehouse and contribute to effective feedback of the impact of the recommended measures.If Company X implements the recommended measures that the study results in, the company can reduce the environmental impact with 85 082 kilos of CO2 equivalents, which is a reduction of 15.5 per cent based on data from the year of 2018. / I takt med ökad miljöpåverkan av jordens produktion och konsumtion ökar betydelsen av att företag tar ansvar över dess påverkan på miljön (Naturvårdsverket, 2019). En svensk börsnoterad tredjepartslogistiker, benämnd Företag X i följande studie, är ett av världens företag som har insett ansvaret och eftersträvar nu att minska miljöpåverkan som orsakas av företagets lagerverksamhet. Företag X har ett behov av att minska miljöpåverkan orsakad av de vanligaste delarna av ett lager samtidigt som företaget är benägna att ta ytterligare ansvar.Syftet med studien är att bidra med en utvidgad betydelse av miljöpåverkan av en lagerverksamhet. Med en fallspecifik studie av en tredjepartslogistikers lagerverksamhet är syftet vidare att bidra med en grund för beslutsfattande inför framtida förbättringsarbete avseende miljöpåverkan av företagets lager.Studien definierar de delar av ett lager som bör tas i hänsyn vid beräkning av miljöpåverkan av en lagerverksamhet. Vidare, baserat på de definierade delarna, beräknas företagets miljöpåverkan för det senaste verksamhetsåret. Slutligen identifieras åtgärder som företag kan implementera i syftet att minska miljöpåverkan. Ovanstående uppfylls genom att besvara följande tre problemformuleringar:1. Vilka delar i ett lager bör tas i hänsyn vid beräkning av en lagerverksamhets miljöpåverkan?2. Vad var företag X:s miljöpåverkan av dess lagerverksamhet år 2018?3. Vilka åtgärder kan identifieras i syfte att minska miljöpåverkan av lagerverksamheten för Företag X?Samtliga beräkningar av miljöpåverkan både före och efter de identifierade åtgärderna presenteras i studien och har sammanställts i en Excelfil, som även innehåller ett egetkonstruerat Excelverktyg för Företag X:s användning. Verktyget möjliggör kontinuerligt registrering av användning inom de tidigare definierade delarna av ett lager och bidrar till effektiv återkoppling av genomslagskraften av de rekommenderade åtgärderna.Vid implementering av rekommenderade åtgärder som studien resulterar i kan företag X minska miljöpåverkan av lagerverksamheten med 85 082 kilo CO2-ekvivalenter, vilket är en minskning med 15,5 procent baserat på data från år 2018.

<p>This study includes a life cycle assessment, LCA, on an ecological produced cotton shirt for the company Reflective Circle, which designs ethical and ecological clothes.</p><p>Initially were cotton farming and textile production studied to gather basic knowledge about the processes. Since this shirt is being ecological produced in the whole production chain, we studied what an ecological production means, but also how a conventional production works. When this was done we could start to discuss the differences and similarities between the production of the shirt and general conventional production.</p><p>When the LCA was first initiated, the main focus was on the green house gas emissions from the manure at the cultivation. Thereafter the process steps such as picking, ginning, carding, spinning, weaving and sewing were being studied. The picking is done by hand, but the rest of the processes are handed by machines which consumes energy. This conduce emissions like carbon dioxide, methane gas and nitrous oxide. The cotton farming is settled in Peru, and from there the textile is sent via Sweden to Estonia to become a shirt. This also conduce emissions, which is shown and discussed.</p><p>The assessment describes the exact influence on the environment during the production of the shirt, with just a few exceptions when data has been taken from other sources. This and how other presumptions are affecting the result are discussed in the chapter where insecurity is refereed.</p><p>Our result shows that the production of the shirt is affecting the environment in many ways. The most affected parts are emissions of green house gases from the farming and the use of electricity from the machines in the processes which also gives emissions of green house gases. When the shirt is laundered by the user, he or she is contributing to the use of energy, but this depends on how many times they do it.</p><p>The study ends up with a discussion about our results, how trustworthy it is and what our conclusions are.</p>

<p>The aim of my thesis was to do a Life Cycle Assessment (LCA) of an average thread tap that is manufactured by Dormer Tools AB, and to create a practical model that the company can use in order to study other thread taps from an environmental perspective.</p><p>The method of LCA is used to investigate the environmental effects of a product during its life cycle. This is a gate-to-grave analysis with focus on steel and thread tap manufacturing, coating procedure, use, waste management and transports. Three common coating types were compared separately. </p><p>Steel manufacturing answers for the highest energy and raw material consumption under the life cycle of the thread tap. Its emissions contribute to global warming, acidification and eutrophication above others. Transport emissions create the most photochemical oxidants (Los Angeles smog).</p><p>The study has certain limitations, nevertheless I think that it fulfills its aims, and it can – along with the model – be used as the basis of more environmentally adapted product choices at Dormer Tools.</p>

<p>Kommunerna har ett renhållningsansvar vilket innebär att de ansvarar för insamling och borttransportering av hushållsavfall, därmed även farligt avfall. Farligt avfall är olika produkter med egenskaper, såsom explosivt och hälsoskadligt, som gör att de definieras som farligt avfall. Om detta hanteras felaktigt finns det risker för både miljö och människor, därför bör det samlas in så mycket som möjligt på ett säkert sätt. För att öka insamlingen och få fler hushåll att lämna sitt farliga avfall finns ett antal olika insamlingssystem som kommuner kan använda. Syftet med den här rapporten var att studera några av insamlingssystemen för farligt avfall och se om de olika systemen gav olika miljöbelastning samt hur miljöpåverkan såg ut för dem. De insamlingsmetoder som studerades var grindhämtning, bokbussmodellen, färghandlarsystemet, fastighetsskötarmodellen och återvinningscentraler. Med miljöbelastning menas i denna rapport utsläpp av luftföroreningar från transporter vid själva insamlingen, avgränsat till transporter mellan hushållet och renhållarnas insamlingsplats. De emissionsparametrar som beräkningarna baseras på är koldioxid, kolmonoxid, kolväten, partiklar, kväveoxider och svaveldioxid. Utsläppen av koldioxid och svaveloxider beror främst av det bränsle som används, medan resterande föreningar även beror på förbränningsförhållanden vid körning av fordon. De olika luftföroreningarna som avges vid transporter bidrar i olika grad till olika miljöeffekter. För att redovisa hur stort det potentiella bidraget av olika utsläpp är till dessa miljöeffekter, från de studerade insamlingssystemen, utförs en förenklad version av en livscykelanalysstudie. Resultatet visar att olika insamlingssystem för hushållens farliga avfall ger olika miljöbelastning. Det insamlingssystem som ger upphov till störst miljöbelastning och miljöpåverkan per år tenderar att vara återvinningscentralerna.</p>

<p>År 2004 förbrukades 5 037 800 MWh energi i byggsektorn. Idag pratas det mycket om energieffektivisering i förvaltningsskedet. Denna rapport inriktar sig mer på hur energiförbrukningen kan minskas under bygget, närmare bestämt hur valet av uppvärmningssystem för att påskynda härdningen av betong på byggarbetsplatsen kan minska energianvändningen. Energianvändningen är något som påverkar både ekonomin och miljön, det är därför aktuellt att spara på energin där det är möjligt.</p><p> Det finns en rad olika uppvärmningsanordningar för att torka betong, att välja den mest lämpade för bygget är av stor vikt. Både ur ett tidsperspektiv och även ur energibesparingsperspektiv. Rapporten berör de idag mest använda anordningarna men fokuserar på de anordningar som torkar och härdar betongen genom att värma luften; eldrivna varmluftsfläktar, hetvattendrivna luftvärmare, dieseleldade byggtorkar samt gasoleldade byggtorkar. Anordningarna jämförs utifrån koldioxidutsläpp, kostnader samt sina för- och nackdelar för användning på arbetsplatsen. För att underlätta valet av uppvärmningsanordning har ett program tagits fram där kostnader och koldioxidutsläpp beräknas. Programmet fungerar som så att effektbehovet beräknas och utifrån detta väljer användaren de mest lämpade anordningarna för bygget i fråga. I rapporten jämförs de fyra uppvärmningsanordningarna i två olika månader, november och februari, samt med dålig isolering och obefintlig isolering i uppvärmningsskedet. Beräkningarna i rapporten är utförda på ett standard flerbostadshus för Peab.</p><p>Resultatet av de utförda beräkningarna visas i diagrammen ovan. Slutsatsen av rapporten blir att vid högre effektbehov, och om möjligheten finns, är det alltid bäst att använda sig av fjärrvärme sett till de totala kostnaderna och koldioxidutsläppen. Där effektbehovet och ett fjärrvärmesystem inte motiveras ekonomiskt bör ett gasolbaserat system användas. Ett diesel- och elbaserat system är i ett tidigt skede aldrig en bra lösning på grund av höga kostnader för energin och stora utsläpp.</p>

The aim of my thesis was to do a Life Cycle Assessment (LCA) of an average thread tap that is manufactured by Dormer Tools AB, and to create a practical model that the company can use in order to study other thread taps from an environmental perspective. The method of LCA is used to investigate the environmental effects of a product during its life cycle. This is a gate-to-grave analysis with focus on steel and thread tap manufacturing, coating procedure, use, waste management and transports. Three common coating types were compared separately. Steel manufacturing answers for the highest energy and raw material consumption under the life cycle of the thread tap. Its emissions contribute to global warming, acidification and eutrophication above others. Transport emissions create the most photochemical oxidants (Los Angeles smog). The study has certain limitations, nevertheless I think that it fulfills its aims, and it can – along with the model – be used as the basis of more environmentally adapted product choices at Dormer Tools.

Vässarös rederi bedriver idag transporter av gods och dessutom passagerartrafik, till och från Vässarö, med vanlig diesel som bränsle. I detta arbete undersöks vilka alternativa bränslen som skulle kunna användas i Vässarös fartyg. Syftet med detta arbete är att undersöka hur Vässarös rederi kan byta till ett bränsle som har mindre påverkan på miljön. Information har sammanställts om flera bränsletyper och intervjuer har genomförts med motortillverkare, bränsleleverantörer och ett skärgårdsrederi som genomfört tester med syntetisk diesel. Resultatet visar att ett tänkbart alternativt bränsle är syntetisk diesel och det bränslet skulle ej kräva modifieringar av motor eller bränslesystem och ej heller nya förvaringsrutiner. Biodiesel skulle, efter vissa modifieringar på motor och bränslesystem och även förändrade förvaringsrutiner, också vara ett alternativ. Båda bränslealternativen har kraftigt högre priser och leveransmöjligheterna är krångligare än vid dagens bunkringsförfarande.

I Sverige används mycket energi för uppvärmning av bostäder och lokaler. För att uppfylla det ständigt ökande behovet av värme, byggs exempelvis nya värmeproducerande anläggningar som komplement i fjärrvärmesystem. Samtidigt finns det outnyttjad energi i industrin som i sin produktion får värme som oönskad biprodukt. Denna rapport undersöker möjligheten att utnyttja denna biprodukt från industrin för att tillföra energi till ett befintligt fjärrvärmenät och lagra i ett säsongsvärmelager. När värmebehovet ökar under den kalla delen av året, skall säsongsvärmelagret bidra med värme. Idén är att lagret skall ersätta delar av de värmeproducerande anläggningarna som utnyttjas i Halmstads fjärrvärmesystem. Målet är att all fossil bränsleanvändning skall kunna tas bort. Rapporten undersöker även ekonomiska lönsamheten samt miljövinsten i att ersätta del av biobränsleanvändningen. I Halmstad finns ett stålverk, Höganäs Halmstadverken, som kan bidra med överskottsenergi i form av värme. Rapporten genomför beräkningar på industrins potential att leverera prima värme till fjärrvärmenätet. Med hjälp av beräkningar och simuleringar i Microsoft Excel tas ett system med lämplig lagringsmetod samt spillvärme från lokal industri fram. Detta system skall optimeras med hänsyn till ekonomiska och miljömässiga förutsättningar. Resultatet visar att Halmstads förutsättningar är goda för att integrera ett groplager samt att det finns potential att leverera spillvärme från Höganäs Halmstadverken. Storlekarna på vattenburna säsongsvärmelager optimeras till 200 000 m3 för ersättning av endast fossila bränslen respektive 550 000 m3 för ersättning av fossila och biobränslen. Spillvärmeeffekten från Höganäs Halmstadverken beräknas till 15 MW. De ekonomiska kalkylerna resulterar i en årlig vinst på upp till 8 miljoner kronor med en payoff-tid på 8 år. Den totala miljövinsten i minskade växthusgasutsläpp blir 4 800 ton koldioxidekvivalenter per år. / In Sweden, a great deal of energy is used for residential and commercial heating. To fulfill the ever increasingly need for heat, new heating plants is built to complement the district heating system. At the same time there is unused energy in industry, which produces heat as an unwanted byproduct. This report evaluates the possibility to use this byproduct to supply energy to a district heating system and store it in seasonal heat storage. When the heat demand increases during the cold season of the year, the seasonal heat storage contributes with heat energy. The idea is to replace parts of the heating plants in Halmstad with heat storage and waste heat. The aim is to exclude usage of all fossil fuels. This report will also evaluate the economical prerequisites and environmental benefits in replacing biofuels. A steelworks company, Höganäs Halmstadverken, is situated in Halmstad. This industry could contribute with surplus heat, which is calculated in this report. With help of calculations and simulations in Microsoft Excel, a system with adequate heat storage method and surplus heat from local industry is formed. This system is optimized concerning economic and environmental matters. The results reveal that Halmstad's conditions are favorable to integrate pit heat storage and there is potential to deliver waste heat from Höganäs Halmstadverken steelworks. Sizes of seasonal heat storage is optimized to 200 000 m3 for replacing fossil fuels respectively 550 000 m3 for replacing fossil fuels and biofuels. Waste heat effect is calculated to 15 MW. The economical calculations results in an annual profit up to 8 million SEK with a payoff equal to 8 years. The environmental benefits consisting of reduced greenhouse gases are calculated to 4 800 tons carbon dioxide equivalents annually.

Knuthöjdsmossens naturreservat är beläget i Hällefors, Örebro län och är känd för sina unika gölar, fauna och dess sanddyna. Strax intill Knuthöjdsmossens Naturreservat finns en nerlagd industrideponi som var i bruk i början av 1800 talet fram till 1983 vid namnet avfallsupplaget Piteå. Det avfall som deponerades bestod av restprodukter, industriavfall, byggavfall, grovsopor, järnspår och slipspån. Mellan åren 1994-2009 har Bergslagens kommunalteknik utfört ytvattenprovtagningar i området, de har dock upphört, men det finns ett intresse om att återuppta provtagningarna, därtill syftet med denna uppsats; en förstudie om vilken miljöpåverkan avfallsupplaget Piteå har på området Knuthöjdsmossen. Metallkoncentrationer från ytvattenproverna från åren 1994-2009 analyserades samt så insamlades kompletterande jordprover med en XRF-skanner. Resultaten visade på metallkoncentrationer i ytvattnet där zink-, nickel- och koppar bedömdes som höga enligt Naturvårdsverkets riktvärden. Detta styrktes även genom den kompletterande jordskanningen av två områden intill avfallsupplaget Piteå. Även resterande tungmetallekoncentrationer från vattenprovtagningen visade på Tydliga till Mycket stora avvikelser utefter Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, tungmetallhalterna jämfördes även med resultat från närliggande lokala sjöar som bedöms ha god ekologisk status. Detta gav ett tillräckligt underlag att påstå att avfallsupplaget Piteå har en miljöpåverkan på området Knuthöjdsmossen.