Kvinnor i hemlöshet. Är de underrepresenterade på de könsblandade härbärgena och vad beror det i så fall på? / Women in homelessness – Are women underrepresented in the shelters and if they are what are the reasons behind it?

Det förekommer en komplex problematik gällande våldsutsatta kvinnor i missbruk där de ofta får otillräckligt med stöd för sin våldsutsatthet utifrån att de är missbrukare. Syftet med denna studie är att belysa våldsutsatthet för kvinnor i missbruk med utgångspunkt i berättelser på nätet. Studien har utgått från en kvalitativ metod med dokument som datainsamlingsmetod. Dokumenten befinner sig på ett forum startat av en organisation, #utanskyddsnät, och består av berättelser från kvinnor med erfarenheter av eget missbruk och våldsutsatthet. Berättelserna har valts ut genom ett målstyrt urval och sedan blivit bearbetade med en tematisk analys. Studiens teoretiska utgångspunkt har bestått av intersektionalitet, normaliseringsprocessen och symtommodellen. Den teoretiska utgångspunkten har i studien använts för att förstå kvinnornas erfarenheter av eget missbruk och våldsutsatthet. Studiens resultat visade att det krävs ett intersektionellt perspektiv för att förstå den komplexa normaliseringen som utvecklas för kvinnorna och för myndigheter med uppdrag att stödja kvinnorna. Studien visar att normaliseringen främst grundar sig i kvinnornas missbruk och att det leder till att våldet vidmakthålls, både av kvinnorna själva och av myndigheter. Normaliseringsprocessen behöver brytas för att kvinnorna ska få den hjälp de behöver för att ta sig ur en vardag av missbruk och våld.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur olika vändpunkts processer i en kristen kontext kan se ut. Resultatet av studien visar att en betydande push-faktor ut ur missbruket för våra informanter bestått av de negativa konsekvenserna som missbruket fört med sig, initialt försämrad hälsa. Parallellt med detta upplevde informanterna att det var någonting utanför deras egen kontroll som ”drog” dem ur missbruket. Våra informanter har haft känslan av att någon leder dem och manar gott för dem. Studien ger vid handen att frälsningen och mötet med Gud har givit vägledning för informanterna i hur man kan bygga upp ett liv utan alkohol och narkotika. I denna process har vi sett hur kristna vänner och stödpersoner spelat en betydande roll i processen mot ett liv utan droger. Våra informanters utsagor säger oss även att omvändelse/frälsning inte automatiskt innebär befrielse från missbruk, ty en del har haft återfall, men det tycks som att den kristna livsåskådningen underlättar den dagliga kampen. / God grant me the serenity to accept the things I can not change, Courage to change the things I can, and then wisdom to know the difference.

Syftet med denna studie är att undersöka varför många i Sverige betraktar missbruk avsubstanser såsom alkohol och narkotika men även sexmissbruk, spelmissbruk m.m.som en sjukdom, samt vad detta synsätt grundar sig i. Studien är inriktad på en kritiskgranskning av den litteratur, texter och forskning som finns i ämnet. Studiensempiriska material bygger främst på den litteratur som tillhandahålls av anonymaalkoholister och anonyma narkomaner, och ställer deras syn mot forskningsresultatinom medicin och socialvetenskap. Analysen av materialet har gjorts utifrånsocialkonstruktivism och diskursens makt, i enlighet med Foucault. Resultatet avlitteraturstudien är att majoriteten av tillgängliga behandlingar för missbrukare,speciellt inom tolvstegprogrammen tillskriver beteendet fel kausalitet, dvs isubstanserna. Därför missar de att se bortom symtomen, och den underliggandeförklaringen till beroendet går förlorad tillsammans med dess lösning. / The main objective of this study is to investigate why many view addiction to alcoholand narcotics as well as sex addiction, gambling etc. as a disease, and the origins ofthis explanation. This study aims to critically look at the texts and science produced bythose who claim that addiction is a disease. The empirical material for this study ismainly that which is provided by Alcoholics Anonymous and Narcotics Anonymous.This material is compared to updated science and our knowledge regarding addictiontoday. The analysis of this material has been made using theories based in socialconstructivism and discourse analysis, as presented by Foucault. The results from mystudy is that a majority of the available treatments for addicts, especially within thetwelve-step programs seem to treat the wrong thing, i.e. the substance, and thereforefailing to see beyond the symptoms and missing the bigger picture, that is theunderlying explanations of addiction and its solution.

Detta examensarbete är en fallstudie i hur kvinnliga klienter som söker vård för substansmissbruk upplever mötet med vården och socialtjänsten. Den utgår från djupintervjuer med fyra kvinnor som har haft missbruk och beroendeproblem. Vad som särskiljer dessa kvinnor är att de faller utanför ramarna av den traditionella bilden av den kvinnliga missbrukaren. Det finns ingen social utsatthet i form av våld, bostadslöshet, arbetslöshet eller prostitution som annars brukar vara närvarande. Samtliga av mina informanter är välanpassade och högst kompetenta samhällsmedborgare med arbete, akademisk utbildning, egna företag och bostad. Samtliga har vidare hamnat i kläm mellan olika hjälpinstanser då socialtjänsten i första hand är utformad för att tillhandahålla hjälp som syftar till att återanpassa och återinföra individer som av en eller annan anledning hamnat utanför samhället. Missbruksvården i sin tur kräver att man uppvisar flerårig dokumentation på sitt missbruk innan man blir aktuell för substitutionsvård, för detta krävs bl.a. att man ska vara aktuell hos socialtjänsten. / This is a case study on how female clients seeking treatment for substance abuse are experiencing the treatment that the get in their dealings with the medical and social care services. It is based on interviews with four women who have had addiction and dependency problems. What distinguishes these women is that they fall outside the range of the traditional image of the female drug abuser. There is no social vulnerability in the form of violence, homelessness, unemployment, prostitution that otherwise tend to be present. All of my informants are well adjusted and highly competent members of society. They work, have academic education, private businesses and housing. My aim has been to shed light on these women's experiences of the treatment they have met in their dealings with the medical and social scare services.

No description available.

Syftet med min studie är att belysa hur socialarbetare tänker kring och ser på gravida kvinnor i missbruk. För att undersöka detta har jag genomfört gruppintervjuer, så kallade fokusgrupper, med socialarbetare som arbetar med kvinnor i missbruk. Utgångspunkten för gruppintervjudiskussionerna var så kallade vinjetter, det vill säga fiktiva fall om gravida kvinnor med olika typer av missbruksproblematik. De fyra vinjetterna var utformade som fyra historier om kvinnor med olika missbruksproblematik där alla fyra kvinnor var gravida. Studien är induktiv och analysen av materialet är inspirerad av grounded theory. Studien visar att socialarbetarna arbetar utifrån en erfarenhetsbaserad teori, en så kallad praxisteori då de använder sig av sina tidigare erfarenheter inom det sociala arbetet för att lösa de uppkomna händelserna. Praxisteorin syftar även till att metoden inom det sociala arbete är påverkad av den kontext och därmed politiska och ekonomiska situation som arbetet finns i. Med andra ord att socialarbetare måste förhålla sig till de lagar som finns och samtidigt se till de resurser som finns för den enskilda individen. Samtidigt är socialarbetarens syn på gravida kvinnor i ett missbruk tydligt influerad av andra teorier så som systemteori, inlärningsteori och empowerment teori. Detta visar sig i att socialarbetarna utgår från ett individperspektiv där klienten är den som har makten samtidigt som de ser till vilka resurser och tillgångar som finns i klientens liv. / The purpose of my study is to highlight how social workers think about and look at pregnant women in the abuse. To examine this, I conducted group interviews, so-called focus groups, with social workers working with women in the abuse. The starting point for the group interview discussions was the so-called vinjetter, namely the fictitious case of pregnant women with different types of addiction problems. The four VINJETT were designed as four stories of women with different abuse problem in which all four women were pregnant. The study is inductive and the analysis of the material is inspired by grounded theory. The study shows that social workers working on an experience-based theory, a so-called practice theory when they use the its previous experience in social work to resolve the events. Practice theory aims also that the method in the social work is influenced by the context and thus political and economic situation, the work is in. In other words that social workers must respond to the laws that exist, while ensuring the resources available for the individual. At the same time, social worker approach to pregnant women in an abuse clearly influenced by other theories such as systems theory, learning theory and empowerment theory. This is reflected in that social workers from an individual perspective in which the client have the power while the socialworker look at the resources and assets in the client's life.

The aim of this study was to examine how the experiences of having one or more parents with substance abuse issues is presented in autobiographies written by children to individuals with substance abuse issues. Furthermore, the aim was to examine which coping strategies could be identified. The study was conducted through a thematic analysis of five autobiographies written by children to one or more parents with substance abuse issues. The depiction of the authors experiences as presented in the autobiographies was analyzed with the use of three theories, which were Scheff’s theory regarding shame and pride, Goffman’s theory of stigma and Lazarus and Folkman’s theory of coping strategies. Our study finds that five themes could be identified in the autobiographies. These are: self esteem, violence, protection, betrayal and silence. Moreover different coping strategies used by the authors could be identified. The most common category of coping strategies being emotional focused strategies, including avoidance and using fantasy as a form of coping. Our study also finds that feelings regarding shame and stigma were prevalent in the autobiographies, which were expressed in an array of different ways.

Könsbaserade normer är något som återfinns i alla delar av samhället. Vad samhället bestämt ska vara manligt respektive kvinnligt återfinns även i särskilt utsatta grupper i samhället. En utsatt grupp är personer med missbruksproblematik vilken vi valt att fokusera på i denna studie. Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall är en tvångslagstiftning då den enskilde är i behov av vård på grund av missbruk av alkohol och/eller narkotika men inte samtycker till vård. Lagen tillämpas för att rädda liv men den är också starkt integritetskränkande mot individerna. Syftet med vår studie är att undersöka hur samhälleliga föreställningar gällande manligt respektive kvinnligt framställs i förvaltningsrättens bedömningar gällande Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. För att undersöka detta har vi använt tematisk analys på 22 domar från två medelstora förvaltningsrätter. Vårt resultat visar att det finns skillnader i hur individernas livssituation beskrivs och hur det framhävs i förvaltningsrättens bedömningar beroende på om individen är en man eller en kvinna. De teman vi funnit är föräldraskap, social utsatthet, kriminalitet och våld samt psykisk- och fysisk hälsa. Vår slutsats är att de genusbaserade könsnormerna genomsyrar förvaltningsrättens bedömningar vilket innebär att män förväntas leva i linje med de maskulina normerna och kvinnorna förväntas befinna sig inom ramen för vad som är kvinnligt.

Denna studie är en allmän litteraturöversikt vars syfte är att undersöka hur anhöriga beskriver upplevelsen av att leva med en person som har missbruksoch/eller beroendeproblematik. Syftet är även att samla erfarenheter av det stöd som finns och undersöka hur tillgängligt stödet är. Studien baseras på 17 kvalitativa artiklar som lyfter upplevelsen av att vara anhörig, stödet som efterfrågas eller erfarenheten av det stöd som finns. Fem teman presenteras tillsammans med tidigare forskning, närmare bestämt: anhörigas känslor, anhörigas strategier och upplevelsen av stödet. Dessa redogjorde därefter gemensamma upplevelser av skam, skuld, stress, oro, aggressivitet och olika copingstrategier. Anhöriga känner ofta en stigmatisering från samhället till följd av att beroendeproblematik kan ha ett karaktärsrelaterat stigma. Anhöriga lyfter en känsla av ensamhet och oförmåga att kunna hantera situationen eller att deras egna strategier ej ger positiva resultat. De teorier som ligger till grund för analysen är Goffmans stigmateori, copingstrategier och KASAM “känsla av sammanhang”. Sammanfattningsvis visar resultaten från studien vikten av att anhöriga till personer med beroendeproblematik får tillgång till det stöd de behöver för att kunna hantera situationen på ett sätt som främjar deras välmående.