Abstrakt Studien syftar till att undersöka vad som stärker respektive hämmar motivationen till drogfrihet hos personer med missbruk samt vilken relevans identitet och socialt nätverk har för den processen. Tidigare forskning har visat på vikten av motivation för att möjliggöra de förändringar som krävs för att kunna lämna missbruket bakom sig. Denna studie är av explorativ induktiv karaktär med kvalitativa intervjuer som utgångspunkt. Fem intervjuer utfördes med individer på HVB- eller LVM-hem som haft ett självutnämnt missbruk under minst fem år. Resultaten visade att samtliga deltagare beskrev sig själv som ensamma efter att de sagt upp kontakten med majoriteten av sina vänner. Ju längre de varit i missbruket desto svårare var det för dem att förstå vem de var innan och vem de skulle komma att bli under avhållsamhet. Orsaken till att deltagarna ville bli drogfri berodde till största del på familjemedlemmar som de inte ville skada mer. Mindre fokus lades på deras personliga fördelar som avhållsamhet skulle kunna innebära. Några av deltagarna upplevde sig själv som värdelösa, en last för samhället och samtliga inom familjen.

Syftet med denna uppsats har varit att redogöra för vilka rättigheter barn i Sverige har som leveri familjer med missbruk. Uppsatsens syfte har besvarats med hjälp av studier av lagstiftning,förarbeten, rättsfall och relevant doktrin. Resultatet av undersökningen visar att målet med socialpolitikenär att upptäcka och hjälpa dessa barn i ett så tidigt skede som möjligt. Av undersökningenframgår även att socialnämnden, så långt som möjligt, strävar efter att undvika attansöka om tvångsvård av barn då detta är ett långtgående ingrepp i en individs rättigheter. Nären eller flera familjemedlemmar missbrukar drabbas hela familjen. Det är därför viktigt att haett familjeperspektiv i dessa sammanhang så att hela familjen kan få den vård och det stöd somär behövligt.

I denna studie valde vi att undersöka vilka erfarenheter klienter har av socialtjänsten när de fått stöd, hjälp eller behandling för sin missbruksproblematik. Vi ville ta reda på om klienterna upplevt att de fått vara delaktiga i beslutsprocessen som rör deras insats från socialtjänsten. Vidare ville vi undersöka om klienterna upplevt någon form av stigmatisering på grund av sitt missbruk. Vi valde att använda en kvalitativ metod och genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med intervjupersoner från en ideell förening för missbrukare. Vi ville med vår studie belysa klientens perspektiv och förmedla deras erfarenheter i hopp om att öka förståelsen för deras utsatta position i samhället. Vi valde att tolka vårt insamlade material utifrån teorier om stigma, makt och empowerment. I relationen mellan klient och socialtjänst finns en ojämn maktbalans som kan bidra till minskad delaktighet för klienten i beslutsprocessen. Använder sig socialtjänsten av ett empowerment främjande arbetssätt så ökar klientens möjlighet till delaktighet. Vidare tillhör missbrukare en grupp i samhället som på grund av stigmatiseringen nekas samma möjligheter som övriga medborgare. Vår slutsats är att de intervjupersoner som upplevt att de får vara delaktiga i beslutsprocessen har en positiv erfarenhet av socialtjänsten. De intervjupersoner som upplevt att de inte kan påverka beslutsprocessen beskriver en negativ erfarenhet av socialtjänsten. Vidare uppgav ungefär hälften av intervjupersonerna att de upplevt någon form av stigmatisering på grund av sitt missbruk. / In this study we chose to examine the experience clients have of social service when they have received support, help or treatment for their drug abuse. We wanted to find out if clients experienced that they had been involved in the decision-making process relating to their treatment from social services. Next, we wanted to examine whether the clients experienced some form of stigma because of their misuse. We chose to use a qualitative method and carried out eight semi structured interviews with interview persons from a  nonprofit association for addicts. What we wanted was for our study to highlight the client perspective and convey their experiences in the hope of increasing understanding of their vulnerable position in society. We chose to interpret our collected material on the basis of theories about stigma, power and empowerment. In the relationship between the client and the social service is an uneven balance of power that can contribute to the reduction of participation for the client in the decision-making process. If the social services use an empowerment promoting work method it increase the client opportunity for participation. Furthermore drug addicts belong to a group in society whom are denied the same opportunities as other citizens because of the stigma. Our conclusion is that the interviewees who experienced that they may be involved in the decision-making process has a positive experience of social services. The interviewees who experienced that they cannot affect the decision-making process describes a negative experience of social services. Furthermore about half of the interviewees stated that they experienced some form of stigma because of their misuse.

No description available.

Varje år tvångsvårdas flera hundra personer enligt Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Vården har bland annat kritiserats för att vara mer förvaring än behandling och utfallsstudier visar att majoriteten av de som genomgår vård enligt LVM fortsätter missbruka efter utskrivning. Vi har studerat om socialsekreterare upplever att deras inställning till vården samt erfarenheter av vårdens utfall påverkar deras bedömningar i utredningar enligt LVM. Genom att intervjua socialsekreterare och analysera det insamlade materialet tillsammans med aktuellt forskningsområde har vi kommit fram till att det finns delade meningar om erfarenheternas och inställningens påverkan. Analysen har med hjälp av maktteori även visat att socialsekreterare befinner sig i en kontext av makt i olika former och att Lagen om vård av missbrukare i vissa fall rymmer ett visst tolkningsutrymme. / <p>2018-06-05</p>

Många påverkas runt om personen som överkonsumerar alkohol, men forskningen gällande målgruppen är begränsad. Syftet med studien var att fånga upplevelsen av att vara anhörig till en närstående som överkonsumerar alkohol. Frågeställningar: 1) Vilka former av belastning upplever den anhöriga? 2) Vilka känslor är förknippade med den belastning den anhöriga upplever? 3) Hur mycket upplever den anhöriga att den kan påverka alkoholkonsumtionen? 4) Hur mycket upplever den anhöriga att den kan påverka sin belastning? Forskningsansatsen var kvalitativ, fenomenologisk. Sju semistrukturerade djupintervjuer analyserades genom tematisk analys. Resultaten visade att anhöriga upplevde flera stressorer, t ex relationssvårigheter, försämrad hälsa och känslomässig belastning. Coping-strategier användes i försök att minska alkoholkonsumtionen, samt för att hantera belastningen. Varierad upplevelse av framgång rapporterades. Studien bekräftade resultat från tidigare forskning att socialt stöd är viktigt för anhöriga men skam blir ett hinder att söka socialt stöd. Centralt blir därför ett respektfullt och icke-dömande bemötande från omgivningen och fråga för framtida forskning är om anhörigstöd bör innehålla interventioner riktade mot hantering av skam.

Socialsekreterares arbete inom Socialtjänstens missbruksenhet präglas av en utmaning att tillgodose klientens behov samtidigt som att bemöta organisationens resurser. Detta på grund av bristande resurser som läggs på missbruksområdet eftersom målgruppen inte är prioriterad. Därför är det viktigt att socialsekreterare har ett handlingsutrymme för att utföra genomtänkta handlingar i relation till båda parter. Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera vilka faktorer som socialsekreterare upplever kan påverka utredningsarbetet enligt Socialtjänstlagen (SoL) samt hur socialsekreterare upplever makt i utredningsarbetet med vuxna klienter som har pågående missbruksproblem. Syftet mynnar ut i frågor som beaktar vilka möjligheter och begränsningar socialsekreterare upplever i utredningsarbetet enligt SoL och hur de upplever maktutövning i relation till klienten i sin utredning enligt SoL. Studien bygger på 7 kvalitativa semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som arbetar med utredningar inom missbruksenheten i Halland och Skåne län. Materialet analyserades med hjälp av Lipskys begrepp gräsrotsbyråkrat och Foucaults maktteori. Resultatet visar att uppdrag, lagar och riktlinjer, resurser, klienters inställning samt socialsekreterares subjektivitet betraktas av socialsekreterarna som både möjligheter och begränsningar i utredningsarbetet enligt SoL. Dessutom upplever socialsekreterarna att de har makt i relation till klienten med hjälp av kunskap kring ämnet men de har även ambitionen att lyfta upp klienten trots att de besitter en makt. Socialsekreterarna agerar vidare inom en osäkerhet där socialsekreterares handlingsutrymme innefattande faktorer som möjliggör och begränsar utredningsarbetet är viktigt för arbetet inom det sociala fältet. / Social Workers work in the Social Services Addiction Unit is challenged to meet the client's needs while responding to the organization's resources. This is due to insufficient resources placed on abuse because the target group is not a priority. Therefore, it is important that social workers have a margin of action to make thoughtful actions in relation to both parties. The purpose of the essay is to investigate and analyze the factors that social workers perceive may affect the social investigative work and how social workers experience power in the investigative work with adult clients who have ongoing abuse problems. The purpose is expressed in issues that take into account what opportunities and limitations social workers experience in the law investigation work and how they experience the exercise of power in relation to the client in investigation according to the law. The study is based on 7 qualitative semi structured interviews with social workers who work with investigations with substance abusers in Halland and Skåne County. The material was analyzed using Lipsky's concept discretion and Foucault's power theory. The results show that missions, laws and guidelines, resources, customer attitude and social workers' subjectivity are regarded by social security as both the possibilities and limitations in the SoL investigation. In addition, the social workers find that they have power in relation to the client with the help of knowledge about the subject, but they also have the ambition to lift the client that leads to a relational power. Social workers also act in an uncertainty where the social workers' scope for action, including factors that enable and limit the investigative work is important for the work in the social field.

The purpose of the essay is to investigate how legal certainty is for abusive women and men. This is done by analyzing how the Administrative Court in Stockholm describes women and men in the appealing court decision regarding the preparation of care according to Care of Abusers Act (LVM). The empirical material consists of 20 judicial decisions from the Administrative Court. In order to reach a deeper understanding of the role of gender norms in the judiciary, the survey has been conducted with a gender perspective based on the purpose of the paper, we have considered questions about how women and men are described and whether there are any gender differences in the appealing court decision. To answer the questions, a text analysis based on a hermeneutic approach has been made, then linking the analyzed text in relation to previous research and the chosen theoretical concepts: social construction, stigma and gender. The general conclusions we have reached are that the gender differences described in the court coincide with the general gender norms in the society by describing the gender in various ways in the law application of LVM. This means that the Administrative Court does not fully consider everyone's resemblance to the law according to the principle of equality and objectivity in Instrument of Government (RF). The conclusions are explained by describing how gender is made in a construction process. / Uppsatsenssyfte är att undersöka hur rättssäkerhetenser ut förmissbrukande kvinnor och män. Det görs genom att analysera hur Förvaltningsrätten i Stockholm beskriver kvinnor och män i bifallande domstolsbeslut gällande beredandet av vård enligt Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Uppsatsens empiri består av 20 stycken domstolsbeslut. För att få en fördjupad förståelse för könsnormers roll inom rättsväsendethar undersökningen gjorts urett genusperspektiv och utifrån uppsatsenssyfte har vi behandlat frågor om hur kvinnor respektive män beskrivs och om det finns könsskillnaderi bifallande domstolsbeslut. För att kunna svara på frågeställningarna har en textanalys utifrån en hermeneutisk metodansats gjorts, för att sedan knyta an den analyserade empirin i relation till tidigare forskning och de valda teoretiska begreppen: konstruktionism, stigma och genus. De slutsatser vi har kommit fram till handlar om att de könsskillnader som beskrivs i domstolsbesluten sammanfaller med de allmänna könsnormerna i samhället genom att könen beskrivs på olika sätt i rättstillämpningen av LVM. Det innebär att Förvaltningsrätten inte fullt ut beaktar allas likhet inför lagen enligt likhet-och objektivitetsprincipen i Regeringsformen (RF). Slutsatserna förklaras genom att vi redogör för görandet av kön i en konstruktionsprocess.

Missbruksproblematiken bland personer över 65 år ökar och kan till och med beskrivas som en tyst epidemi. Ökad kunskap bland socialarbetare gällande denna grupp är väsentligt för att motverka stigmatisering, negativa attityder, terapeutisk nihilism och social exkludering. Denna uppsats granskar litteratur gällande missbruk och äldre från socionomprogrammet vid fyra lärosäten. Syftet är att erhålla fördjupad förståelse för hur socionomer, genom kurslitteraturen, förbereds för att möta missbruksproblematiken bland de över 65 år. Studien har genomförts med inspiration av Bacchi’s analysverktyg ”What’s the problem represented to be?” Resultatet visar att missbruksproblematiken bland personer över 65 år utelämnas i hög grad i litteraturen och i regel problematiseras inte benämningen äldre. Detta riskerar att leda till att de nyutexaminerade socionomerna saknar väsentlig kunskap kring målgruppen. Man riskerar även att reproducera de negativa stereotypa föreställningar som existerar gällande missbruksproblematiken bland de över 65 år. / <p>2018-01-19</p>

Vi har genomfört en studie där syftet varit att undersöka hur vuxna barn har upplevt sin uppväxt med minst en förälder med alkohol- och/eller narkotikamissbruk. Detta är ett viktigt ämne då det är många barn som lever i dessa familjeförhållanden. Studien är en kvalitativ studie med hermeneutik som metodansats och det teoretiska ramverket består av Scheffs teori om sociala band vilket inkluderar emotionerna stolthet, skuld och skam samt Beckers stämplingsteori. Genom intervjuer med tio stycken vuxna barn till missbrukare har vi kunnat få en djupare förståelse om deras barndom och hur den påverkat dem. Det finns flera gemensamma nämnare i intervjupersonernas berättelser som exempelvis stort ansvar hos barnet, olika våldshandlingar och känslor av ilska, oro, stress och besvikelse. Detta har lett till ett ständigt känslomässigt ansvar i form av kontrollbehov och att känna oro för sin förälder. Detta visar att barnen under sin uppväxt varit medberoende på ett eller annat vis. Karaktärsdrag som att ha svårt att säga nej, ett ständigt ansvarstagande och att vilja vara andra till lags har även följt med intervjupersonerna upp i vuxen ålder. I kontrast till den tidigare forskningen har vår studie indikerat på att det känslomässiga ansvaret var det mest framträdande medan det praktiska ansvaret varit sekundärt.