<p>ABSTRACT</p><p>Växjö universitet</p><p>Institutionen för pedagogik</p><p>Pedagogik med inriktning mot ungdoms –</p><p>och missbrukarvård, C- uppsats 10 p</p><p>Titel Samverkan. Professionellas åsikter om sina roller i arbetet kring personer med dubbeldiagnos.</p><p>Eng. Titel Co-operation. Professionals opinions concerning their roles and</p><p>work with people with dual diagnoses.</p><p>Författare Peter Fornander och Jonas Jonsson</p><p>Handledare Stellan Jeppsson</p><p>Datum Mars 2006</p><p>Antal sidor 39</p><p>Nyckelord Missbruk, psykisk ohälsa, samverkan, psykiatri, socialtjänst,</p><p>behandlingshem.</p><p>Sammanfattning</p><p>De flesta missbrukare i vårt samhälle lider även av psykisk ohälsa. Undersökningens syfte var</p><p>att skapa förståelse och kunskap om hur personal inom socialtjänst, psykiatri och</p><p>behandlingshem uppfattar arbetet, de olika rollerna och samverkan i behandling av dessa</p><p>individer. Den hermeneutiska vetenskapstraditionen låg som grund för studien och</p><p>semistrukturerade intervjuer användes som undersökningsmetod. I litteraturdelen behandlades</p><p>bl.a. förklaringsmodeller till och förekomst av dubbeldiagnos samt behandlingsmodeller. I</p><p>resultatet framkom att vilja till samarbete mellan de tre aktörerna finns, men mer samarbete</p><p>finns att önska. De främsta hindren till välfungerande samarbete bottnar i olika traditioner och</p><p>synsätt vilka orsakas främst av brister i kommunikation och dialog på organisatorisk nivå.</p><p>Dessa brister syns även bland personalen närmast klienten. Samarbete som visat sig fungera</p><p>bygger på samverkan kring individens hela livssituation. Långsiktighet, kontinuitet och helhet</p><p>i behandling av missbrukare med psykisk ohälsa är nödvändigt.</p>

I den här uppsatsen undersöks genom kritisk diskursanalys hur Föräldraföreningen Mot Narkotika (FMN) och Riksförbundet för Rättigheter, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling (RFHL) konstruerar begreppet missbrukare och hur dom ser på missbrukaren och dennes relationer. Uppsatsen bygger på organisationernas egna material, främst deras tidningar Anhörig (FMN) och Oberoende (RFHL) från åren 2012-2014. I uppsatsen redogör vi för hur FMN konstruerar missbrukaren som en kriminell, farlig person som själv bär ansvaret för sitt missbruk, medan RFHL konstruerar missbrukaren som en person med en sjukdom som fallit offer för omständigheter denne inte kunnat påverka. Författarna menar att hur vi skriver och pratar om saker får betydelse för vad vi tycker och tänker om sagda fenomen och därmed hur vi handlar gentemot dessa. Därför är det enligt oss viktigt att undersöka hur organisationer med makt att påverka den samhälleliga diskursen konstruerar begrepp som missbrukare eftersom detta kan få konsekvenser för hur vi behandlar missbrukare i vårt samhälle, till exempel genom den narkotikapolitik som förs.

ABSTRACT Växjö universitet Institutionen för pedagogik Pedagogik med inriktning mot ungdoms – och missbrukarvård, C- uppsats 10 p Titel Samverkan. Professionellas åsikter om sina roller i arbetet kring personer med dubbeldiagnos. Eng. Titel Co-operation. Professionals opinions concerning their roles and work with people with dual diagnoses. Författare Peter Fornander och Jonas Jonsson Handledare Stellan Jeppsson Datum Mars 2006 Antal sidor 39 Nyckelord Missbruk, psykisk ohälsa, samverkan, psykiatri, socialtjänst, behandlingshem. Sammanfattning De flesta missbrukare i vårt samhälle lider även av psykisk ohälsa. Undersökningens syfte var att skapa förståelse och kunskap om hur personal inom socialtjänst, psykiatri och behandlingshem uppfattar arbetet, de olika rollerna och samverkan i behandling av dessa individer. Den hermeneutiska vetenskapstraditionen låg som grund för studien och semistrukturerade intervjuer användes som undersökningsmetod. I litteraturdelen behandlades bl.a. förklaringsmodeller till och förekomst av dubbeldiagnos samt behandlingsmodeller. I resultatet framkom att vilja till samarbete mellan de tre aktörerna finns, men mer samarbete finns att önska. De främsta hindren till välfungerande samarbete bottnar i olika traditioner och synsätt vilka orsakas främst av brister i kommunikation och dialog på organisatorisk nivå. Dessa brister syns även bland personalen närmast klienten. Samarbete som visat sig fungera bygger på samverkan kring individens hela livssituation. Långsiktighet, kontinuitet och helhet i behandling av missbrukare med psykisk ohälsa är nödvändigt.

Abtrakt Syftet med vår studie är att utifrån en socialpsykologisk frågeställning se vilka faktorer och vilket förhållningssätt som har påverkan på en individs tillfrisknade inom missbruksvården. Vi har båda erfarenheter utav personer med missbruksproblem det kan vara en av de faktorerna som har bidragit till viljan om att utforska och studera om vad som leder till individernas bättringsväg. Studiens centrala frågeställning är: Vilka metoder använder personalen på Henjahemmet, i vilken omfattning innefattar de evidensbaserade metoder och vilka metoder och annan påverkan upplever personal och klienter som verksamma. I vår studie så har vi sex individuella kvalitativa och semistrukturerade intervjuer och en grupp intervju som bestod utav tre individer. Dessa har vi sedan analyserat utifrån socialpsykologiska frågor. Det vi har kommit fram i våra resultat är att klienterna på Henjahemmet har väldigt individuella liv och därför så är deras tillfrisknad väldigt individuell. Det finns däremot vissa faktorer som är liknande för var och än utav dem. Behandlarna och kliententerna hade ibland lite olika sätt och se om vad som gav mest till en individs tillfrisknad. Det som framhölls som verksamt var den terapeutiska alliansen med en kombination av många olika metoder som Henjahemmet erbjuder och ger möjlighet till. Annars så kunde man se en tydlig struktur som behandlarna ville upprätthålla med sina klienter. Och det passade klienterna på Henjahemmet.

Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer med medarbetare i två olika organisationer undersöka om, och i sådana fall hur, olika delar i en organisation kan påverka arbetsgivare och arbetstagares förhållningssätt till frågor rörande alkohol och arbetet med drog- och alkoholpolicyn. Vidare har syftet varit att se vilken roll denna policy spelar i arbetet med dessa frågor. De frågeställningar vi har för avsikt att besvara är följande: • Hur förhåller sig medlemmar i organisationen till problem rörande alkohol? • Finns likheter eller skillnader mellan hur medlemmar förhåller sig till en organisations alkoholpolicy respektive hur de agerar i praktiken? • Vad är det som påverkar dessa förhållningssätt? De resultat vi har fått fram pekar på tydliga tendenser till att alkohol- och drogpolicyn inte används som ett verktyg i frågor rörande alkohol och droger i de undersökta organisationerna. Trots detta stämmer medarbetares tillvägagångssätt många gånger överens med det som står i respektive organisations policy. Detta beror till största del på dokumentens vaga utformning. Vi har hittat fyra faktorer som är avgörande för hur förhållningssättet till dessa frågor påverkas. Dessa är ansvar, ledarskap, kommunikation och medarbetarinflytande.

Syftet med uppsatsen är att studera hur vuxna barn till alkoholister beskriver att de påverkats av att växa upp i en familj med alkoholmissbruk. Anhöriga till alkoholmissbrukare är en stor och viktig grupp och speciellt barnen, vilken situation inte alltid uppmärksammas. Detta på grund av att missbruket ofta kan vara dolt och därför okänt utanför familjen. Det finns idag omfattande kunskap om vilka skador som missbruk framkallar och vi vet att en uppväxt präglad av föräldrars missbruk ökar risken för att barnet sedan utvecklar psykiska problem I (Woititz, 2002, s.48f). För att kunna beskriva och belysa hur barn har det som lever i en sådan miljö kommer en kvalitativ metod att användas genom tre djupintervjuer. Uppsatsen har haft sin grund i fenomenologin och analysen har utgått utifrån det systemteoretiska perspektivet.

Title: What influences the assessment of addiction treatment? - Factors that may affect the choice of interventions There are few studies on trauma and the importance of religion for the professional handling of abuse clients in a Swedish context. It is therefore appropriate to examine the role of such factors. This study examines whether experienced trauma in childhood or religious beliefs influence the assessment and selection of input in fictitious cases. To examine this created six vignettes. Vignettes could assess participants using different set responses. The questionnaire consisted of two parts, vignettes and personal details of the participants. It included questions about experienced trauma and religious beliefs. The results of the study show that the abuse case officers with experienced trauma deems equivalent to the group but have experienced trauma. Religious officials, however, differ from the non-religious in assessing the choice of effort. The study shows that one third of abuse officers are religious and half have experienced a trauma in childhood. Overall, this means that 58 of the 93 participants either experienced trauma, religious or both. Future research might examine these variables more carefully operationalize and measure religion and traumas impact assessment with greater precision and sensitivity. Keywords: Assessment, misuse, addiction, religion, trauma / Det finns få studier om trauma och religionens betydelse för professionell handläggning av missbruksklienter i en svensk kontext. Det är därför motiverat att undersöka betydelsen av sådana faktorer. Denna studie undersöker om upplevt trauma i barndomen eller religiös övertygelse påverkar bedömningen och val av insats i fiktiva fall. För att undersöka detta skapades sex vinjetter. Vinjetterna kunde deltagarna bedöma med hjälp av olika fasta svarsalternativ. Enkäten bestod av två delar, vinjetterna och personliga uppgifter om deltagarna. Där ingick frågor om upplevt trauma och religiös övertygelse. Resultatet av studien visar att missbrukshandläggarna med upplevt trauma bedömer likvärdigt med gruppen utan upplevt trauma. Religiösa handläggare skiljer sig dock från de icke-religiösa vid bedömningen av val av insats. I studien framkommer att en tredjedel av missbrukshandläggarna är religiösa och hälften har upplevt ett trauma i barndomen. Sammantaget innebär detta att 58 av 93 deltagare antingen har upplevt trauma, är religiös eller är både och. Framtida forskning kan kanske undersöka dessa variabler noggrannare operationalisera och mäta religion och traumas inverkan på bedömningen med större precision och känslighet. Nyckelord: Handläggning, missbruk, beroende, religion, trauma

Abstract Ett av Sveriges största samhällsproblem idag är narkotikamissbruket där dödligheten är högre än hos övriga befolkningen. Det är allvarligt problem då debutåldern är låg samt att ungdomar, framförallt unga män, i gymnasieåldern är en överrepresenterad grupp när det kommer till fullbordat missbruk. En av de många aktörer i Sverige idag som erbjuder missbruksbehandling är de olika behandlingshem som finns där majoriteten använder sig av fysisk aktivitet som en metod. Tidigare forskning visar att det finns delade uppfattningar om effektiviteten i en sådan typ av behandling. Syftet med studien är att undersöka hur behandlingshemmet använder sig av fysisk aktivitet som del av behandlingsprocessen samt att se hur ungdomarna ser på fysisk aktivitet och hur de upplever det som en behandlingsmetod. Metoderna som användes var två olika intervjuvarianter då författaren till studien ansåg att intervjua både boende och personal på behandlingshemmet, fokusgruppsintervju för de boende samt vanlig kvalitativ intervju för de anställda. Resultatet på den aktuella studien visade att både personal och boende på behandlingshemmet förespråkade fysisk aktivitet som del av behandling av missbruk då de av erfarenhet sett vilka positiva effekter det ger. De ansåg även att det inte får gå för långt då det kan ge motsatt effekt och leda till ett ännu sämre tillstånd och ännu ett missbruk. Banduras sociala kognitiva teori blev tydlig intervjuerna vilket blivit ett genomgående pedagogiskt hjälpmedel i resultatet.

BAKGRUND: Alkoholproblem är ett stort hälsoproblem som har påverkan på både social, psykisk och fysisk hälsa. Alkoholproblem är ett lidande problem för patienten och dennes anhöriga. Bemötandet är en viktig del i omvårdnaden och i relationer mellan sjuksköterskor och patienten, sjuksköterskor attityder lysa igenom under bemötandet, att skapa ett vårdande möte är sjuksköterskors ansvar. SYFTE: Syftet med studien är att belysa vilka faktorer som kan påverka sjuksköterskors attityder i bemötandet av patienter med alkoholproblem. METOD: en litteraturöversikt där tolv kvalitativa och kvantitativa vetenskaplig artiklar analyserats. RESULTAT: presenteras i tre huvudkategorier Sjuksköterskors kompetens, Sjuksköterskors fördomar och Sjuksköterskors ansvar och medvetenhet och två underkategorier Låg utbildning skapar rädsla och obehag , Skapar negativa reaktioner. DISKUSSION: Ökade kunskaper hos sjuksköterskor för att kunna ändra deras attityder i bemötandet av patienter med alkoholproblem är en viktig faktor som skapar goda möjligheter för sjuksköterskor att kunna bemöta dessa patienter. Men brist på resurser och erfarenhet påverkar sjuksköterskors utveckling inom detta problemområde. / BACKGROUND: Alcohol problems are a major health issue which affects social, mental and physical health. Alcohol problems are a suffering for both patients and their families. The treatment is and important part of health care and in the relations between patients and nurses, the attitudes shine through in the treatment. Creating a nurturing meeting is the nurses' responsibility. AIM: The goal of this study is to highlight which factors that may affect nurse’s attitudes toward patients with alcohol problems. METHOD: A literary review in which twelve qualitative and quantitative scientific studies were analyzed. RESULTS: Was presented in three main categories: Nurses' competent, nurses' prejudice and nurses' responsibilities and awareness, and two sub-categories: Lower education creates fear, and discomfort creates negative reactions. DISCUSSION: Increased knowledge for nurses to be able to change their attitudes when encountering patients with alcohol problems is an important factor which creates good opportunities for nurses to be able to encounter these kind of patients. Lack of resources and experience affect nurses' improvement within this problem area.

Examensarbetets syfte är belysa några utvalda rektorers, enskilda lärares och en specialpedagogs betydelse i den allmänna undervisningen av alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) i grundskolan. Syftet är också att visa utvalda skolors hantering och synliggörande av elever i missbrukande familjer. För att få bredare perspektiv på min kvalitativa studie har jag valt att se ANDT och elever i missbrukande familjer ur ett elevperspektiv. Detta med en person som har växt upp med missbrukande vårdnadshavare. Där fokus ligger på upplevelser från hens skoltid.Examensarbetets undersökning har gjorts genom kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide som grund. De kvalitativa intervjuerna ligger till grund för resultat och analysdelen. I dessa delar visades tydliga likheter mellan lärare och rektorers åsikter gällande innehåll och arbete med ANDT-undervisning. Likaså med elever i missbrukande familjer. Resultat och analysdelen visade också skillnader mellan rektorers och lärares åsikter jämförelsevis med den intervjuade specialpedagogens. Exempel på likheter var att samtliga lärare och rektorer var överrens om att ANDT arbetas mer på mellanstadiet, framförallt på högstadiet. Vidare menar de intervjuade lärarna och rektorerna att ämnet belyses i mindre utsträckning på lågstadiet. Samtliga rektorer och lärare var nöjda över deras arbete med ANDT, men lyfte fram att all input inom ämnet är bra. Dessa tankar skiljde sig betydligt i jämförelse med specialpedagogens tankar och åsikter gällande ANDT, och elever i missbrukande familjer. Specialpedagogen belyste vikten av utbildning inom området för att på bästa sätt kunna förebygga exempelvis elevers eventuella bruk av alkohol, narkotika, dopamin och tobak men även finna elever som far illa i missbrukande familjer. Specialpedagogen poängterar vikten av att börja med ANTD-undervisning på ett naturligt sätt med kontinuerliga inslag redan på lågstadiet. / ANDT, missbruk, missbrukande familjer, skola, lärarroll, elever som far illa