Syfte: Syftet med studien har vart att granska litteratur om samverkan kring personer med samsjuklighet samt beskriva vilka hinder och framgångsfaktorer som presenteras. Metod: Föreliggande studie har genomförts med hjälp av en scopingmetodik som resulterade i 15 studier som har granskats. Resultat: I de analyserade studierna framkom flera hinder som försvårade samverkan, dessa var organisatoriska aspekter, ekonomiska aspekter och skillnader i kunskaper mellan huvudmännen. Analysen visar att genom en mer integrerad vård och behandling möjliggörs flera vägar för kommunikation, förståelse och för att dela information som alla är faktorer som underlättar för samverkan. Slutsats: Artiklarna har visat sig vara enhetliga i frågan kring samverkan mellan de berörda professionerna och dess hinder samt framgångsfaktorer för samverkan. Uppsatsförfattarna har identifierat en kunskapslucka där ytterligare forskning kring det berörda ämnet behövs samt där fokus på framtida forskning rekommenderas syfta till hur implementeringen av en god samverkan kan ske. / Aim: The aim of the study was to review literature on collaboration around people with comorbidity and to describe the obstacles and success factors that are presented.Method: The study was conducted with a scoping methodology where 15 studies were reviewed.Results: In the analysed studies, several obstacles emerged that complicate collaboration, these were organisational, financial and differences in knowledge between the professionals. The analysis shows that through more integrated care and treatment, several ways are made possible for communication, understanding and for sharing information that facilitates collaboration.Conclusion: The articles have proven to be uniform in the issue of collaboration between the professions concerned, its obstacles as well as success factors for collaboration. The essay authors have identified a knowledge gap where further research on the relevant subject is needed and where a focus on future research is recommended for the implementation of good collaboration to take place.

Utifrån de teoretiska begreppen handlingsutrymme och paternalism undersöker studien handläggares hantering av gravida kvinnor med missbruksproblematik med fokus på samverkan och hänsyn till graviditet. Urvalet består av sex handläggare med erfarenhet av gravida klienter med missbruk. Hälften av intervjupersonerna arbetar i stadsdelsförvaltningar och kommuner i Stockholm medan den andra hälften arbetar i andra kommuner. Det empiriska materialet insamlades genom semi-strukturerade intervjuer med utgångspunkt i en vinjett. Därefter analyserades materialet utifrån en tematisk analys. Resultatet visar att handläggarnas hantering av klientgruppen varierar i stor utsträckning. Vissa handläggare anpassar insatserna på grund av klientens graviditet medan andra inte låter sig påverkas av det. Dessutom skiljer sig handläggarnas uppfattning kring vad som krävs för att tillämpa LVM när det gäller en gravid klient. Tidigare forskning visar att det är framgångsrikt att samla insatser för att tillgodose klientgruppens behov. Samtidigt visar studiens resultat att detta inte går att uppnå om det inte finns en god samverkan mellan kommun och region. Handläggarnas fokus på samverkan varierar vilket också påverkar klientgruppens möjlighet att få heltäckande behandling. / Based on the theoretical concepts of room for action and paternalism, the study examines caseworkers' handling of pregnant women with substance abuse problems with a focus on collaboration and consideration of pregnancy. The selection consists of six caseworkers with experience of pregnant clients with addiction. Half of the interviewees work in district administrations and municipalities in Stockholm, while the other half work in other municipalities. The empirical material was collected through semi-structured interviews based on a vignette. The material was then analyzed based on a thematic analysis. The results show that the case managers' handling of the client group varies to a large extent. Some caseworkers adapt the interventions due to the client's pregnancy, while others are not affected by it. In addition, case managers differ in their views on what is required to apply compulsory care when it comes to a pregnant client. Previous research shows that it is successful to gather efforts to meet the needs of the client group, the results of the study show that this cannot be achieved if there is no good cooperation between municipality and county council. The case managers' focus on collaboration varies, which also affects the client group's ability to receive comprehensive treatment.

Sedan införandet av nya socialtjänstlagen 1982 har socialtjänsten gått mot en alltmer tydlig specialisering. Specialiseringen gör samverkan mellan olika enheter nödvändig och det är också något som Socialstyrelsens riktlinjer förordar. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka socialsekreterares upplevelse av intern samverkan kring missbrukande föräldrar. Ett mål med studien är att synliggöra vilka främjande och hindrande faktorer socialsekreterarna ser i samverkansarbetet. Studiens material baseras på sju semistrukturerade intervjuer och är bearbetat med tematisk analys. I analysen av materialet används samverkans- och systemteori för att förstå, förklara samt organisera resultaten. De främjande faktorerna som socialsekreterarna upplever är att det finns en god kommunikation, att man har förmöten innan klientmöten, att det finns bra rutiner och stöd från ledning samt att man har goda relationer till sina kollegor. Hindren i samverkan utgörs främst av bristande förståelse för varandras arbetssätt, resursbrist samt stress och hög ärendebelastning. Resultaten visar att hindrande och främjande faktorer finns på olika nivåer ur ett systemteoretiskt perspektiv. På makronivå påverkas samverkansarbetet av lagar samt politiska- och ekonomiska beslut. Faktorer som påverkar samverkan på mesonivå utgörs av de organisatoriska förutsättningarna och innefattar exempelvis policys, stöd från ledning och resurser. På mikronivå påverkas arbetet av de interpersonella relationerna, kommunikationen samt roller och synsätt. / Since the introduction of the new Social Services Act in 1982, social services have moved towards an increasingly clear specialization. Specialization makes cooperation between different units necessary, and this is also something that the National Board of Health and Welfare's guidelines prescribe. The purpose of this qualitative study is to investigate social workers' experience of internal collaboration around abusing parents. One goal of the study is to make visible which promoting and hindering factors the social workers see in collaborative work. The study's material is based on seven semi-structured interviews and is processed with thematic analysis. In the analysis of the material, cooperation- and systems theory is used to organize, explain and understand the results. The promoting factors that the social workers experience is good communication, that you have pre-meetings before client meetings, that there are good routines and support from management and that you have good relationships with your colleagues. The obstacles in collaboration mainly consist of a lack of understanding of each other's working methods, a lack of resources as well as stress and a high caseload. The result shows that hindering and promoting factors exist at different levels from a perspective of systems theory. At the macro level, collaborative work is affected by laws as well as political and economic decisions. Factors that affect collaboration at the meso level are made up of the organizational conditions and include, for example, policies, support from management and resources. On a micro level, work is affected by interpersonal relationships, communication, roles and approaches.