Bakgrund: Alkoholberoende är en psykisk sjukdom med både hög förekomst och stor utbredning. Socioekonomisk status (SES) är ett begrepp som innefattar utbildningsnivå, yrkesstatus och inkomst (Statistikcentralen, i.d). Många olika faktorer såsom arv och miljö kan öka risken för att en person drabbas av ett alkoholberoende. Tidigare forskning är oense gällande sambandet mellan alkohol och SES. Syfte: Att kartlägga hur människor med olika socioekonomiska förutsättningar upplever sitt alkoholberoende och mötet med sjukvården. Metod: En explorativ design med kvalitativ forskningsansats som bygger på personers egna upplevelser och erfarenheter av fenomenet alkoholberoende. Resultat: Känsloliv och tillgänglighet var avgörande orsaker till att ett alkoholberoende utvecklades. Yrkeslivet kunde både bidra till ökad och minskad alkoholkonsumtion. Alkohol kunde användas för att uppnå behag, dämpa ångest och känna samhörighet. Nyktra alkoholister upplevde överlag inte alkohol som något negativt. Personer med högre SES konsumerade mer alkohol i veckorna och fick lättare och snabbare tillgång till vård. Oavsett SES kunde alkoholberoende leda till psykiska besvär och försämrad ekonomi, vilket påverkade de personer med lägst SES hårdast. Rattfylleri var det mest frekvent rapporterade riskbeteendet under alkoholpåverkan, detta hade ingen koppling till SES. Upplevelser av passivitet från omgivningen var vanligt, när omgivningen agerade kunde det väcka förnekelse. Sjuksköterskans bemötande upplevdes som oklanderligt men sjukvården betraktades generellt som icke-fungerande. Terapeutisk effekt uppnåddes lättare om hjälparen också hade ett alkoholberoende, en av orsakerna till att Anonyma Alkoholisters verksamhet upplevdes som positiv. Produktivitet, intressen och motivation var nyckelfaktorer för att motverka återfall. Slutsats: I de socioekonomiska grupperna varierade upplevelserna av alkoholberoendet främst gällande dryckesmönster, tillgång till vård samt bakomliggande orsaker till alkoholdrickandet. Ett alkoholberoende drabbade de personer med lägst SES hårdast. Bemötandet av personer med alkoholberoende inom svensk hälso- och sjukvård upplevdes som oklanderligt, dock var många delar av vården utformade på ett icke-fungerande sätt. / Background: Alcohol addiction is a widespread mental illness with high prevalence. Socioeconomic status (SES) is a term that includes education, occupational status and income (Statistikcentralen, i.d). Many different factors such as heredity and the environment may increase the risk of a person becoming addicted to alcohol. Previous research presents different results about the relationship between alcohol and socioeconomic status. Aim: To chart how people with different socioeconomic conditions experienced their alcohol addicition and the health care. Methods: An explorative design with qualitative research approach based on people’s own experiences of the phenomenon alcohol addiction. Results: Emotions and availability were main reasons of the development of an alcohol addiction. People´s employment could contribute to both increased and reduced alcohol consumption. Alchol could be used to reach amenity and solidarity and to decrease anxiety. Sober alcoholics did not experience alcohol as something negative. People with a high SES consumed a greater quantity of alcohol during the weekdays and had easier and quicker access to health care than people with lower SES. Alcohol addition could contribute to psychological issues and a worsened economy, especially for the people with lowest SES. Drunk driving was the most highly reported risk behaviour under the influence of alcohol but without connection to the SES. The respondents experienced that the surrounding people mostly remained passive but when they did react it could issue in denial. The nurse’s treatment were experienced as impeccable but the health care was generally considered as not effective. Therapeutic effect was achieved more easily if the helpers had their own addictions, one of the reasons to that Anonymous Alcoholics was regarded as a positive activity. Productivity, hobbies and motivation were key factors to prevent relapse. Conclusion: The experience of the alcohol addiction varied between the socioeconomic groups, mainly concerning drinking patterns, access to health care and the underlying causes to alcohol drinking. An alcohol addiction affected those people with the lowest SES mostly. The treatment of people with alcohol addiction in the swedish health care were experienced as faultless, yet there were many aspects of the healthcare that were generally considered to be dysfunctional.

Bakgrund: Hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige har en lagstadgad skyldighet att göra orosanmälan till Socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa. Anmälningsplikten infördes redan under 1920-talet och regleras i socialtjänstlagen. Statistik över inkomna orosanmälningar i Sverige visar att endast cirka 10 procent av anmälningarna kommer från hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan spelar en viktig roll när det kommer till att identifiera riskfaktorer för barn som far illa men forskning visar att det av olika anledningar ibland råder osäkerhet och tveksamhet när det kommer till att göra orosanmälningar till Socialtjänsten. Syfte: Syftet var att utforska vad sjuksköterskor på beroendemottagningar har för erfarenheter av och hur de upplever att göra orosanmälan om barn som far illa till Socialtjänsten. Metod: En kvalitativ explorativ design valdes där datainsamling gjordes med semistrukturerade intervjuer. För att bearbeta materialet användes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier, ett medvetet förhållningssätt, konsekvenser av handling samt det professionella samarbetets betydelse med sammanlagt sex underkategorier.  Diskussionen fördes utifrån Sigridur Halldórsdóttirs teori om caring and uncaring samt tidigare relevant forskning och litteratur. Slutsats: Att ha barnperspektivet underlättar för sjuksköterskor i beslutsfattandet av att göra orosanmälan för barn som far illa och kan även vara ett stöd i kommunikationen med patienten. / Background: Healthcare professionals in Sweden have a statutory obligation to report suspected child maltreatment to the Social Services. The notification requirement was introduced already in the 1920: s and is regulated in the Social Services Act. Statistics on incoming reports in Sweden show that only about 10% of the notifications come from the healthcare system. Nurses play an important role when it comes to identifying risk factors for child maltreatment, but research shows that for various reasons, there is sometimes uncertainty and doubt when it comes to making reports to the Social Services. Aim: The aim of this study was to explore nurses experience of reporting suspected child maltreatment to the Social Services. Method: A qualitative explorative design was chosen where data collection was done with semistructured interviews. A qualitative content analysis with inductive approach was used to analyze the collected material. Results: The analysis resulted in three categories, a conscious approach, consequences of action and the importance of professional cooperation with a total of six subcategories. The discussion was based on Sigridur Halldórsdóttir's theory of caring and uncaring, as well as previous relevant research and literature. Conclusions: Having the child perspective makes it easier for nurses to make the decision to report concern for child maltreatment and can also support the communication with the patient.

Bakgrund: Bakgrunden beskriver hur sjuksköterskor bemöter patienter med missbruk och beroende. Den beskriver även vikten av en främjande vårdrelation samt hur patienter med missbruk och beroende önskar bli bemötta av sjuksköterskor inom beroendevård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av att vårda patienter med missbruk eller beroende med fokus på bemötandet i vårdrelationen. Metod: Fem sjuksköterskor, yrkesverksamma inom beroendevård, intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet läggs fram genom två kategorier, Sjuksköterskors beskrivningar av hur de förhåller sig till patienter med missbruk eller beroende.  Denna kategori har fem subkategorier. Den andra kategorin är Sjuksköterskors önskan att göra gott för patienter med missbruk eller beroende.  Denna kategori har två subkategorier. Resultatet visar att sjuksköterskor ibland kan bidra till stigmatisering av patienterna. Resultatet visar även att sjuksköterskorna önskar bekräftelse, både yrkesmässig och personlig. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Ida Jean Orlandos interaktionsteori samt övrig relevant litteratur. Diskussionen kretsar kring hur sjuksköterskornas förhållningssätt på olika sätt får konsekvenser för vårdrelationen. / Background: The background describes how nurses treat patients with substance abuse and addiction. It also describes the importance of promoting caring relationship and how patients with substance abuse and addiction wish to be treated by nurses in addiction care. Aim: The aim was to describe nurses' perceptions of caring for patients with substance abuse or addiction, with a focus on the hospitality of the caring relationship. Method: Five nurses, professionals in addiction care, were interviewed. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: The results are presented in two categories, Nurses' descriptions of how they relate to patients with substance abuse or dependence. This category has five subcategories. The second category is the Nurses' desire to do good for patients with substance abuse or dependence. This category has two subcategories. The results show that nurses sometimes may contribute to the stigmatization of patients. The result also shows that the nurses want confirmation, both professional and personal. Discussions: The results are discussed from Ida Jean Orlando interaction theory and other relevant literature. The discussion revolves around how nurses´ approach in different ways has implications on the caring relation.

Bakgrund: Sjuksköterskor som vårdar patienter med en beroendediagnos upplever att det är en balansgång mellan frustration och förståelse över patientens situation. Sjuksköterskor upplever även att de behövde en ökad förståelse för sina egna reaktioner. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med beroendediagnos inom specialiserad beroendevård. Metod: En kvalitativ studie där nio sjuksköterskor intervjuades under december 2015 och januari 2016. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkommer två huvudkategorier i denna studie, relationen mellan sjuksköterskan och patienten samt rollen som sjuksköterska. Deltagarna i studien berättar om att en individanpassad vård är det bästa för patienten. Det framkommer att drogen enbart är en del av patientens problem och att dessa patienter blir felbehandlade i icke specialiserad beroendevård. De tar även upp att det pågår en ständig diskussion kring mediciner samt att det finns en maktutövning inom vården. Deltagarna i studien berättar även om hot och våld samt påfrestningar. Deltagarna framhåller att det är viktigt att vara trygg i sin profession samt att kunna samarbeta med andra Slutsats: En individanpassas vård ger bäst resultat av den omvårdnad som ges. En annan slutsats är att tydliga rutiner och riktlinjer gör att man känner sig trygg i sitt arbete. Vidare slutsatser är att det skulle vara av intresse att forska vidare på samma frågeställning men ur ett genusperspektiv. / Background: Earlier studies regarding nurses experiences shows that nurses fell that there is a balance between frustration and understanding of the patient's situation when they care for patients whit a substance use disorder. Nurses also experience that they needed a better understanding regarding their own reactions. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences when caring of persons with a substance use disorders in specialized addiction care units. Method: A qualitative study was performed during December 2015 and January 2016, nine nurses were interviewed. The interviews were subjected to qualitative content analysis. Results: Two main categories appeared in this study, the relationship between the nurse and the patient, as well as the role of the nurse. Participants in the study tells us that individualized care is the best for the patient. It appears that the drug is only a part of the patient's problem, and that these patients are mistreated in nonspecialized care. The participants also talk about the fact that there is a continual discussion of medications between the patient and the nurse. It further shows that the power over the care is divided. Participants in this study also mentions threats, violence and stress. Participants emphasize that it is important to be confident in their own profession and to be able to cooperate with others. Conclusion: An individualized care gives the best results for the patient. It is important that the nurse is confident in their professional capacity and has support from their colleagues. Another conclusion is that guidelines makes the nurse feel safer during work. Further conclusions are that it would be of interest to further research in the same issue but from a gender perspective.

Sedan införandet av nya socialtjänstlagen 1982 har socialtjänsten gått mot en alltmer tydlig specialisering. Specialiseringen gör samverkan mellan olika enheter nödvändig och det är också något som Socialstyrelsens riktlinjer förordar. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka socialsekreterares upplevelse av intern samverkan kring missbrukande föräldrar. Ett mål med studien är att synliggöra vilka främjande och hindrande faktorer socialsekreterarna ser i samverkansarbetet. Studiens material baseras på sju semistrukturerade intervjuer och är bearbetat med tematisk analys. I analysen av materialet används samverkans- och systemteori för att förstå, förklara samt organisera resultaten. De främjande faktorerna som socialsekreterarna upplever är att det finns en god kommunikation, att man har förmöten innan klientmöten, att det finns bra rutiner och stöd från ledning samt att man har goda relationer till sina kollegor. Hindren i samverkan utgörs främst av bristande förståelse för varandras arbetssätt, resursbrist samt stress och hög ärendebelastning. Resultaten visar att hindrande och främjande faktorer finns på olika nivåer ur ett systemteoretiskt perspektiv. På makronivå påverkas samverkansarbetet av lagar samt politiska- och ekonomiska beslut. Faktorer som påverkar samverkan på mesonivå utgörs av de organisatoriska förutsättningarna och innefattar exempelvis policys, stöd från ledning och resurser. På mikronivå påverkas arbetet av de interpersonella relationerna, kommunikationen samt roller och synsätt. / Since the introduction of the new Social Services Act in 1982, social services have moved towards an increasingly clear specialization. Specialization makes cooperation between different units necessary, and this is also something that the National Board of Health and Welfare's guidelines prescribe. The purpose of this qualitative study is to investigate social workers' experience of internal collaboration around abusing parents. One goal of the study is to make visible which promoting and hindering factors the social workers see in collaborative work. The study's material is based on seven semi-structured interviews and is processed with thematic analysis. In the analysis of the material, cooperation- and systems theory is used to organize, explain and understand the results. The promoting factors that the social workers experience is good communication, that you have pre-meetings before client meetings, that there are good routines and support from management and that you have good relationships with your colleagues. The obstacles in collaboration mainly consist of a lack of understanding of each other's working methods, a lack of resources as well as stress and a high caseload. The result shows that hindering and promoting factors exist at different levels from a perspective of systems theory. At the macro level, collaborative work is affected by laws as well as political and economic decisions. Factors that affect collaboration at the meso level are made up of the organizational conditions and include, for example, policies, support from management and resources. On a micro level, work is affected by interpersonal relationships, communication, roles and approaches.