Sammanfattning Den senaste studien som undersökte skillnader i missbrukshandläggares och socialnämndsledamöters bedömningar av insats för personer med missbruks- och beroendeproblematik gjordes 1981. Eftersom socialtjänsten förändrats sedan dess är nya studier på området motiverade. Denna studie undersöker likheter och skillnader mellan handläggares respektive socialnämndsledamöters bedömningar av likartade missbruks-/beroendeärenden, om bedömningarna skiljer sig mellan den egna bedömningen och vad man tror skulle ha blivit nämndens beslut utifrån kommunens förutsättningar, om det finns större enhetlighet mellan insatsvalen inom någon av grupperna samt vilka faktorer som avgör insatsvalet för respektive grupp. För att undersöka detta utformades åtta vinjetter. Respondenterna ställdes efter varje vinjett inför nio olika insatsalternativ och följdfrågor. Enkäten besvarades av tjugo nämndledamöter och sexton handläggare. Resultaten visar att ledamöterna i högre grad föreslagit ”LVM” medan handläggarna i högre grad valt ”annan insats”, ofta med förslag på kombinationer av olika insatser. Gruppernas egna bedömningar stämde till stor del överens med valet av troligt utfall i kommunen. Vad gäller enhetlighet i valen föreligger inte några direkta skillnader mellan grupperna. Angående sista forskningsfrågan har det, trots få vinjetter, framkommit signifikanta modeller som visar förklarande faktorer för flera insatser. Denna studie får ses som en pilotstudie som skulle kunna upprepas med fler vinjetter och fler deltagare. / Abstract The latest study touching differences between the assessment made by the officials and the politicians in the area of abuse and addiction problems was made 1981, which motivates new studies in this field.  This study investigates the similarities and differences between these two groups assessments in similar scenarios, whether the assessments differ between the personal assessment and from the point of view of the municipality, whether there is major consensus between the assessments in between the groups separately and which factors was crucial for their choice. To examine the questions, eight vignettes were created. The survey was answered by twenty politicians and sixteen officials. According to the results the politicians are more willing to chose non-voluntary actions while the officials more often have chosen voluntary actions, often in combinations. The assessments made of the groups were very similar to the choice of assessed outcomes for the municipality  The consistency of the choices do not differ between the groups. Concerning the last question it has, despite a limited number of vignettes, emerged significant explanatory models for many of the actions. This study is a pilot study which could be repeated with a higher number of vignettes and applicants.

Syftet för uppsatsen var att undersöka om klienter med tidigare narkotikaberoende upplever att de har möjlighet till inflytande inom vården som de tar del av. Syftet var även att ta reda på hur socialarbetare inom samma vårdprogram arbetar för att möjliggöra brukarinflytandet för klienterna. Vi utförde semistrukturerade intervjuer med fem klienter och två socialarbetare från samma behandlingshem. De teoretiska perspektiv som stod till grund för analysen av empirin var brukarinflytande och demokrati. Resultatet visar att klienterna upplevde stor delaktighet inom vårdprogrammet samt i kontakten med socialarbetarna på behandlingshemmet. Vidare visar resultatet att socialarbetarna arbetar utifrån deltagardemokrati då klienterna ständigt uppmuntras till att tänka självständigt, planera, fatta egna beslut och sätta upp mål för både behandlingen och inför framtiden. De begränsande faktorerna för brukarinflytande ansågs bland annat vara ekonomi, oengagerade socialarbetare samt skilda arbetssätt mellan kommunerna. Brukarinflytande inom missbruksvården kan gynna behandlingsresultaten och förebygga återfall då klienten får vara delaktig och påverka vårdens innehåll. Brukarinflytande kan leda till goda klient- och socialarbetarrelationer och detta kan även bidra till att allt fler individer med beroendeproblematik frivilligt söker hjälp. / The purpose of this study was to examine whether clients with former drug addiction feel that they are able to influence the care that they receive. The aim was also to find out how social workers operate to enable user influence amongst clients. We conducted semi-structured interviews with five clients and two social workers within one treatment home. The theoretical perspectives that were used to analyze the empirical data were user influence and democracy. The results show that clients experience significant involvement in their care-program and in relation to social workers at the treatment home. The results also show that the social workers apply democracy to their work since they constantly encourage clients to think independently, make their own decisions and set goals for the future. The limiting factors of user influence were considered to be financial questions, unengaged social workers, and different work procedures among municipalities. Since clients become involved and are able to influence the content of the care, user influence within addiction care is believed to benefit patient outcomes and prevent relapse. User influence can lead to positive social worker-client relationships and encourage individuals with addiction to voluntarily seek care.

Denna kvalitativa studie undersöker hur praktiker inom socialtjänstens missbruks- och beroendevård förhåller sig till brukarinflytande. Vidare undersöks hur brukarinflytande i relationell mening påverkar förhållandet mellan praktiker och klient. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Studien bygger på fem semi-strukturerade intervjuer med yrkeserfarna praktiker inom socialtjänstens missbruks- och beroendevård. Resultatet tolkades utifrån relationell pedagogik som det beskrivs av Jonas Aspelin och Sven Persson samt Moira von Wrights pedagogiska rekonstruktion av G.H. Meads teori om människors intersubjektivitet. Resultatet visar att praktiker inom socialtjänstens missbruks- och beroendevård upplever brukarinflytande som en central och nödvändig faktor i arbetet. Brukarinflytande bidrar även till att stärka samarbetet i relationell mening vilket är essentiellt för en positiv behandlingseffekt.

The aim of this study is to research the effect stigmatization has on alcohol and drug abusers. Furthermore the purpose is to understand if stigmatization prevents people from seeking professional treatment in order to overcome their addiction. This is done using a qualitative approach, seeking knowledge on one of Sweden’s biggest online forums, Flashback. In order to gain knowledge from people who themselves suffer from addiction this study is based on several discussions in forum threads where addiction treatment is discussed. To analyse the data and research how stigmatization affects individuals with an addiction Goffman’s theory of stigma is used. To further analyse the result Scheff’s notion of shame and Cooley’s looking-glass self is used. The most prominent way to become free from addiction that was discussed was to strengthen your character or in other ways retake control of your own life. People often thought the reason a person was stuck in addiction was because of weak character or other character flaws. Drug and alcohol abusers was often portrayed as unsuccessful individuals. This shows how stigmatization of drug and alcohol abuse is reproduced. Professional treatment was in some cases discussed as a helpful method to help battle addiction, though not as often as the “strengthen your character” alternative. The result also shows that people stuck in addiction is not a homogeneous group where there is a consensus on how to best battle addiction. In contrast the result shows that everyone seems to carry their own opinion on how to best overcome addiction.

Familjer som kommer i kontakt med socialtjänsten har ofta komplexa behov, vilket föranleder kontakt med ett flertal serviceområden samtidigt. Komparativ forskning om olika former av stöd och service i relation till komplexa familjeproblem är sällsynta. Syftet med denna studie har därför varit att analysera likheter och skillnader i hur socialarbetare inom serviceområdena missbruk och social barnavård beskriver villkor och mål för insatser i familjer med komplexa behov. Studien har genomförts inom ramen för ett NORFACE Welfare State Futures projekt kallat Family complexity and social work (FACSK). Studien baseras på två fokusgruppsintervjuer med deltagare inom respektive serviceområde. Intervjuerna utgick från en vinjett i tre delar som beskrev en familj med komplexa behov och analyserades kvalitativt genom en innehållsanalys. Resultatet visar att socialarbetarna främst fokuserade på de problem vilka föll inom deras specifika ansvarsområde och föreslog individuella insatser till familjens medlemmar, vilket dekonstruerade familjen. Familjemedlemmarna kategoriserades olika inom fokusgrupperna, vilket kan förstås utifrån vilka byråkratiska identiteter som fanns tillgängliga inom respektive serviceområde. Gemensamt för serviceområdena var att familjen inte framhölls som den primära klienten. Det individualiserade förhållningssättet positionerade vissa familjemedlemmar som problembärare och andra som offer. Missbruksgruppen uppvisade en bredare helhetssyn på familjen jämfört med social barnavård, vilket kan förstås utifrån att den sociala barnavårdens tydliga ansvar för att skydda barn försvårar möjligheten till ett holistiskt arbetssätt. / NORFACE Welfare State Futures - Family complexity and social work

Bakgrund: Människor som har en allvarlig missbruksproblematik kan komma att vårdas med hjälp av LVM-lagstiftningen, vilket är en tvångslagstiftning. Detta kan komma i konflikt med socialtjänstens andra uppdrag som bygger på frivillighet enligt SoL, vilket gör det angeläget att undersöka hur socialsekreterare uppfattar de dilemman som finns mellan tvång och frivillighet. Socialsekreterare i studien handlägger och utreder klienters behov av att få hjälp enligt SoL och LVM, i de lagstiftningarna blir delaktighet, valfrihet och makt betydelsefulla begrepp. Syfte: Att undersöka vilka dilemman socialsekreterare uppfattar att det finns i arbetet mellan SoL och LVM. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 6 socialsekreterare. Intervjuerna transkriberades och analyserades i två steg, den första delen är en empiriskt kopplad analys utifrån IPA. Den andra delen av analysen är teoretiskt kopplad och analyseras utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med hjälp av begreppen: Pastoralmakt, disciplinering, paternalism och delaktighet. Resultat: Studien visar att det finns en gråzon mellan frivilligheten i SoL och tvånget i LVMutredningar. I denna gråzon finns det utrymme för socialsekreterarens bedömningar, men också ett stort ansvar. I gråzonen handlar det mycket om att motivera klienter, motivationsarbetet kan innebära ett underliggande hot och en maktposition som socialsekreterare behöver förhålla sig till. Dilemman i arbetet mellan SoL och LVM uppstår främst i bedömningar om att handla mot klientens vilja. Studien visar att socialsekreterare arbetar mot en norm eller mittfåra, där det som är rätt är normen och det som är fel ligger utanför normen. Studien visar att skapandet av "de andra" kan ses som en begränsning för klienters delaktighet och medverkan i missbruksvården. Vi har med hjälp av begreppet pastoralmakt problematiserat socialsekreterarnas vilja att hjälpa och funnit att det skulle kunna förstås som en del i medskapande av disciplinära processer i utförandet av pastoralmakt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur kuratorer som arbetar inom hälso- och sjukvården, där LARO-mottagningar är verksamma, upplever sitt arbete med patienterna, trots den oklarhet som råder kring deras arbetsuppgifter, samt hur de ser på vikten av goda relationer i ett socialt arbete. Empirin samlades in genom fyra semistrukturerade intervjuer med kuratorer som arbetar på LARO-mottagningar. Vidare har KASAM och systemteori använts som teoretiska utgångspunkter. Den insamlade empirin har analyserats utifrån de två valda teorierna och kunskapsläget. En av de centrala utgångspunkterna i denna studie var att informanterna redogjorde för den oklarhet som råder kring deras arbetsuppgifter. Informanterna resonerade kring deras arbete som ensamprofession och de utmaningar man ställs inför när man ska bedriva ett socialt arbete i en medicinsk kontext. En annan aspekt som informanterna skildrar var hur viktigt relationsskapande och bemötande är i förändringsarbetet med patienterna. / The aim of this study was to investigate how curators working in health care, where Medication-Assisted Treatment for Opiate Addiction is operate, experience their work with patients, despite the uncertainty surrounding their work tasks and the importance of good relationship in social work. The empirical data was collected through four semi-structured interviews with social workers working in a medication-assisted treatment for opiate addiction. Furthermore, KASAM and systems theory has been used as the theoretical starting points. The collected empiricism has been analyzed on the basis of the two theories and the state of knowledge. One of the central points in this study was the uncertainty surrounding the informants tasks. The informants reasoned about being alone in their profession of social work, and the challenges they face when conducting a social work in a medical context. Another aspect that the informants portrayed was the importance of relationship building and approaching in the work with their patients.

Den föreliggande studiens syfte är att undersöka vilka framgångsfaktorer som används i missbruksbehandling för att möjliggöra en positiv förändring hos klienten som resulterar i ett drogfritt liv. Den valda metoden för denna studie är en kvalitativ utgångspunkt med hermeneutiskt förhållningsätt. Empirin samlas in med hjälp semistrukturerade intervjuer. De resultat som redogörs för i studien är uppdelade i olika teman som benämns följande: delaktighet, allians, insikt, spindeln i nätet, anledning för behandling, mål och delmål samt sysselsättning som framgångsfaktor. De slutsatser som gjorts i studien är att det finns olika aspekter som bidrar till en framgångsrik behandling. Ytterligare en slutsats är att även yttre faktorer kan påverka behandlingens framgångsfaktor.

En kvalitativ studie vars syfte och tillhörande tre frågeställningar varit att undersöka på vilket sätt kvinnor har upplevt den missbruksvård de blivit erbjudna av socialtjänsten under tiden de varit i ett aktivt missbruk. I tre intervjuer som såväl tidigare forskning framkom att kvinnliga missbrukare allt för ofta kan ses som dubbelt förtryckta. Kvinnor förtrycks av män till följd av att de är kvinnor och de förtrycks ytterligare som missbrukare då den manliga normen ges större utrymme för att befinna sig i ett missbruk. Resultat från studien åskådliggör att kvinnor till följd av känslor av skam och skuld många gånger är långt gångna i sitt missbruk när kontakt med socialtjänsten tas. De intervjuade kvinnorna har positiva upplevelser av socialtjänstens missbruksvård genom de behandlingarna de genomgått i form av 12-stegs behandling och kognitiv beteendeterapi (KBT). I resultatet framkommer det att dessa behandlingar är individuellt utformade och utgår ifrån den enskilde individen vilket medför till att hänsyn tagits till intervjupersonernas kvinnliga kön. Dock kan vi se att en av dessa två behandlingar historiskt sett utgår ifrån att missbrukaren är manlig. Idag försöker den behandlingen utgå ifrån missbrukares individuella förutsättningar vilket den andra metoden helt och hållet utgår ifrån. Vi kan ytterligare se kring den kvinnliga aspekten av studiens syfte att kvinnorna anser att de fått en likabehandling som inte påverkas negativt av deras kön. Slutsatserna som författarna gjort utifrån studien är att kvinnors behov bör anpassas till att de är just kvinnor. Därmed bör de inte utgå ifrån manliga normer för då skapas även individuella förutsättningar för kvinnor att lyckas bryta sitt missbruk.

Syftet för denna studie var att få ökad förståelse för hur socialarbetare inom socialtjänsten resonerar gällande val av insatser för personer med missbruksproblem med fokus på användningen av olika kunskapsformer samt hur möjligheterna till lärande och kunskapsutveckling i arbetet ser ut. Studiens metodologiska utgångspunkter var hermeneutik med fenomenologisk inspiration och kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem socialarbetare. Den teoretiska utgångpunkten för denna studie var Säljös sociokulturella teori. Resultatet visade att intervjupersonerna sammanväger olika former av kunskap för att besluta om insatser till personer med missbruk. Främst framträdde klientens perspektiv som kunskap och den professionella erfarenheten, följt av Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Resultatet visade även att det finns brister i uppföljningssystem och tillgång till forskning som hämmar kunskapsutveckling. Resultatet presenterade lärotillfällen i samspel med andra professionella, fortbildning, bättre system för uppföljning och tillgång till forskning som möjligheter till kunskapsutveckling. Slutsatser som kan dras är att intervjupersonerna uppfyller socialtjänstens mål om en evidensbaserad praktik då de arbetar enligt riktlinjemodellen. Andra slutsatser är att verksamheter i det sociala arbetet bör få bättre tillgång till system för uppföljning av arbetet och åtkomst av forskning samt att verksamheter bör omorganisera sin ekonomi för att tillåta mer fortbildning. Verksamheter bör även aktivt arbeta med medarbetarenkäter och undersökningar kring vad socialarbetarna upplever att de behöver för att utveckla sin profession och verksamheterna, till fördel i grupp utifrån studiens teoretiska utgångspunkt. En sista slutsats är att betrakta Säljös begrepp appropriering som en del av den professionella kunskapen, en kunskap om att välja ut relevanta delar till en problemlösande helhet, som är högst betydelsefull för evidensbaserad praktik och det professionella arbetet.