<p>Denna uppsats behandlar design av mobila tjänster från ett användbarhetsperspektiv i en </p><p>turismkontext. Studien hade flera syften, där det teoretiska bidraget var att ta fram ett </p><p>teoretiskt ramverk för design av mobila tjänster. Detta ramverk innehåller bland annat </p><p>begreppen kontext, informationspresentation och navigering. Det praktiska bidraget var att </p><p>skapa en prototyp, utifrån det teoretiska ramverket, av en mobil turisttjänst som sedan </p><p>utvärderades. Studien innehöll tre faser, den första var en litteraturstudie som resulterade i det </p><p>teoretiska ramverket. Den andra delen var mer praktiskt inriktad och innehöll utveckling av </p><p>prototypen. Från enkla pappersskisser utvecklade vi en prototyp som gick att interagera med. </p><p>Detta gjordes i programmet Macromedia Flash. I denna utvecklingsfas gjordes även </p><p>utvärderingar av prototypen där den bland annat presenterades och testades under en </p><p>workshop. Den tredje fasen bestod av undersökningen och det efterföljande arbetet med </p><p>resultat, analys och diskussion. Undersökningen genomfördes som en fältstudie, i centrala </p><p>Halmstad, där sex respondentgrupper fick utföra en uppgiftsbaserad utvärdering. Därefter </p><p>genomfördes semistrukturerade intervjuer med respondentgrupperna. Efter analys och </p><p>diskussion av resultatet från undersökningen kunde ett antal slutsatser dras. Dessa slutsatser </p><p>bekräftade att begreppen från det teoretiska ramverket var viktiga vid design av mobila </p><p>turisttjänster. Slutligen kunde ett antal specifika designimplikationer för dessa tjänster föreslås </p><p>utifrån de mer generella slutsatserna. Ett exempel på slutsats är att den fysiska kontexten är </p><p>viktig, om en mobil turisttjänst ej är designad för olika omgivningar kan dessa påverka en </p><p>användares interaktion med tjänsten negativt. För att en mobil turisttjänst ska fungera i olika </p><p>fysiska- och användarkontexter rekommenderas att tjänsten ska vara möjlig att personalisera </p><p>efter användarnas intresse och deras antal, vilket är ett exempel på en designimplikation.</p>

<p>Detta är en C-uppsats för Valfritt Informatik Programmet, Högskolan i Halmstad, 2005. </p><p>I denna uppsats undersöker vi vilka interaktionstekniker som kan vara lämpliga eller inte alls </p><p>vara lämpliga till en mobil enhet. På denna mobila enhet är det tänkt att e-papperstekniken </p><p>skall appliceras. Uppsatsen utförs i samarbete med DigiNews, ett projekt för framtida </p><p>nyhetstidningar. Vi har genomfört en undersökning där vi observerat hur </p><p>interaktionsteknikerna har fungerat med ett fokus på nyhetsläsning. Den litteratur vi har </p><p>använt oss av bestod främst av böcker inom vårt problemområde. Information har även </p><p>hämtats från databaser som till exempel ACM. I vårt resultat kommer vi fram till vilka </p><p>interaktionstekniker och inputenheter som kan appliceras på en framtida e-pappersartefakt.</p>

Denna uppsats behandlar design av mobila tjänster från ett användbarhetsperspektiv i en turismkontext. Studien hade flera syften, där det teoretiska bidraget var att ta fram ett teoretiskt ramverk för design av mobila tjänster. Detta ramverk innehåller bland annat begreppen kontext, informationspresentation och navigering. Det praktiska bidraget var att skapa en prototyp, utifrån det teoretiska ramverket, av en mobil turisttjänst som sedan utvärderades. Studien innehöll tre faser, den första var en litteraturstudie som resulterade i det teoretiska ramverket. Den andra delen var mer praktiskt inriktad och innehöll utveckling av prototypen. Från enkla pappersskisser utvecklade vi en prototyp som gick att interagera med. Detta gjordes i programmet Macromedia Flash. I denna utvecklingsfas gjordes även utvärderingar av prototypen där den bland annat presenterades och testades under en workshop. Den tredje fasen bestod av undersökningen och det efterföljande arbetet med resultat, analys och diskussion. Undersökningen genomfördes som en fältstudie, i centrala Halmstad, där sex respondentgrupper fick utföra en uppgiftsbaserad utvärdering. Därefter genomfördes semistrukturerade intervjuer med respondentgrupperna. Efter analys och diskussion av resultatet från undersökningen kunde ett antal slutsatser dras. Dessa slutsatser bekräftade att begreppen från det teoretiska ramverket var viktiga vid design av mobila turisttjänster. Slutligen kunde ett antal specifika designimplikationer för dessa tjänster föreslås utifrån de mer generella slutsatserna. Ett exempel på slutsats är att den fysiska kontexten är viktig, om en mobil turisttjänst ej är designad för olika omgivningar kan dessa påverka en användares interaktion med tjänsten negativt. För att en mobil turisttjänst ska fungera i olika fysiska- och användarkontexter rekommenderas att tjänsten ska vara möjlig att personalisera efter användarnas intresse och deras antal, vilket är ett exempel på en designimplikation.

Detta är en C-uppsats för Valfritt Informatik Programmet, Högskolan i Halmstad, 2005. I denna uppsats undersöker vi vilka interaktionstekniker som kan vara lämpliga eller inte alls vara lämpliga till en mobil enhet. På denna mobila enhet är det tänkt att e-papperstekniken skall appliceras. Uppsatsen utförs i samarbete med DigiNews, ett projekt för framtida nyhetstidningar. Vi har genomfört en undersökning där vi observerat hur interaktionsteknikerna har fungerat med ett fokus på nyhetsläsning. Den litteratur vi har använt oss av bestod främst av böcker inom vårt problemområde. Information har även hämtats från databaser som till exempel ACM. I vårt resultat kommer vi fram till vilka interaktionstekniker och inputenheter som kan appliceras på en framtida e-pappersartefakt.

The use of mobile devices has during the last years expanded and on the market you can see a huge amount of applications. The development of mobile applications differs from traditional systems development since mobility infers that mobile applications can be used in different technological and social contexts. Although previous research has recognized that mobility can present mobile application developers with certain challenges, empirical studies of how problems arise and how they can be handled has thus far been limited. In this study we focused on the requirements engineering process from a development view with the purpose of finding challenges emerging in the development process. The study is based on a qualitative case study that employed semi-structured interviews with both project managers and system developers active in the requirements process. The data gathering included seven participants from five different companies. The results of the study showed that there is a huge lack in methodology usage when developing mobile applications. Most of the requirements were focused on technical issues with developing mobile applications. It was hard to take into account the user needs since they were hard to anticipate. The respondents felt that the relationship with the customer was most important when developing, nor was it important to identify the end users. The developers often expressed that customers lacked sufficient knowledge, and that the customer had not had time to mature when it comes to mobile application development. In the study we concluded that developers need to direct more attention towards finding the end users, identify their needs, and more work towards developing a methodology that focuses on that.

Mobila intensivvårdsgrupper (MIG) som i samverkan med vårdavdelningars sjuksköterskor kan identifiera, bedöma samt handlägga patienters vårdbehov har successivt implementerats inom sjukvården internationellt sedan mitten av 90-talet, med syfte att minska vårdtid och dödlighet. Inom svensk sjukvård har detta implementerats sedan mitten av 2000-talet. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskornas erfarenheter av konsultation och samverkan med mobila intensivvårdsgrupper. En undersökande intervjustudie genomfördes och insamlad data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade sig i två huvudkategorier; Vägen till beslut och Samverkan med MIG. Resultatet visar att sjuksköterskorna har kunskap om hur och när de skall konsultera MIG utifrån givna kriterier men att de modifierar larmplanen för att nå resultat. Utöver detta anser de att implementeringen ger dem ökad kunskapsutveckling och trygghet i sin yrkesutövning.

Den mobila förskolan är bussar som är omgjorda för att vara anpassade för en förskoleverksamhet. Dessa förskolebussar är utrustade med bilbarnstolar, plats för varmhållning av mat samt förvaring för olika pedagogiska material. Syftet med denna studie är att studera hur pedagoger didaktiskt planerar och genomför verksamheten i den mobila förskolan, med dess specifika begränsningar och möjligheter. De teoretiska utgångspunkterna vi valt att utgå ifrån i denna studie är didaktik och pragmatism. Vi anser att pedagogerna gör aktiva val som utgår från de didaktiska frågorna under hela dagen. Det är alltså inte bara i de pedagogiskt styrda aktiviteterna som de didaktiska frågorna eftersträvas.    Under studiens gång har vi fått möjlighet att observera tre olika förskolebussar under en dag vardera. Vi har dessutom fått möjlighet att intervjua fyra förskollärare på olika förskolebussar om deras planering, valen de ställs inför samt höra hur en dag kan se ut på den mobila förskolan. Vi har även intervjuat en förälder som har sitt barn på förskolebussen för att ge bredd till vår studie. De resultat som framkommit under studiens gång är att alla förskolebussarna utseendemässigt ser likadana ut men att verksamheterna skiljer sig åt. Skillnaderna kan bero på pedagogernas olika didaktiska val, vilka baseras på erfarenheter som pedagogerna har med sig. Det har även framkommit under intervjuerna att pedagogerna tar tillvara på barnens intressen när planeringen sker. Under våra observationer synliggjordes detta i viss mån, vi kan inte vara säkra på att de är barnens intressen som tas tillvara på när det var mycket fri lek. För att kunna säkerhetsställa att det är barnens intressen som styr verksamheten skulle det behövas fler observationer och möjligtvis barnintervjuer.

<p>Den här studien syftar till att undersöka vilka designelement som är av vikt för att stödja den mentala modellen vid en gränssnittsmigration från stor till liten skärm. Studien syftar även till att undersöka om dessa skiljer sig vid migrering av gränssnitt med olika ändamål.</p><p>Med utgångspunkt från tre existerande migrerade gränssnitt inom ändamålen Nyhetsuppdatering, Social Networking samt Resesökning har utifrån teori kartlagts hur dessa gränssnitt hanterar olika designelement vid migrering. Vidare karaktäriseras studien av en kvalitativ ansats och grundar sig i en empirisk undersökning i form av en observerad, uppgiftsbaserad utvärdering med efterföljande djupintervju.</p><p>Slutsatsen som efter studien kunde dras var att samtliga designelement som under migreringen nyttjades på det mindre gränssnittet var av vikt för att stödja den mentala modellen. Dessa skiljde sig dock mellan gränssnitt av olika ändamål. Vidare kunde slutsatsen dras kring att olika designelement var av olika vikt för ett stödjande av den mentala modellen. Med utgångspunkt från dessa slutsatser presenteras sedan designimplikationer för gränssnittsändamålen.</p>

No description available.

Examensarbetet har utförts på Saab Security and Defence Solutions i Arboga. Syftet med arbetet har varit att ta fram nya miljökrav för stativlådor med innehållande elektronikutrustning som behövs för upprättandet av en mobil flygplats, samt att ta fram lösningar för hur dessa miljökrav kan uppfyllas. Arbetet begränsades till att främst undersöka nya miljökrav för stativlåda AP-F (innehåller elektronik för kommunikation) som är en av stativlådorna. Tanken är dock att analysen och lösningarna ska kunna tillämpas på övriga stativlådor. Den elektroniska utrustningen inuti stativlådorna producerar värme som måste föras bort för att inte riskera att tillförlitligheten försämras hos utrustningen. Rapporten belyser problemen med att använda sig av inkapslad elektronik i områden med mycket sand och damm samt extrema lufttemperaturer. Genom analys av området och egna krav från Saab AB har en kravspecifikation tagits fram som belyser exakt vad stativlådorna måste klara av. Saab AB:s egna krav var bland annat att se över möjligheten av att inte använda ett kylningsaggregat. Detta studerades genom termodynamiska analyser och praktiska tester. Slutsatsen blev att det inte är möjligt i dagsläget då den nuvarande elektroniska utrustningens maximala arbetstemperatur är lägre än lufttempereraturen där AP-F lådorna är avsedd att vara operativa. Alternativen är att antingen byta ut den elektroniska utrustningen mot mer temperaturtålig eller att använda sig av ett kylningsaggregat för att sänka temperaturen inuti AP-F lådorna. Olika typer av kylningsmetoder för den inkappslade elektroniken har studerats för att kartlägga deras för- och nackdelar. Ett slutet system där inget luftutbyte mellan in-och utsidan på stativlådorna förekommer är att föredra för att förhindra sand och damm från att skada elektroniken. Analys av olika kylningsaggregat visade att termoelektriska kylningsaggregat inte är tillräckligt effektiva för kylning av AP-F lådorna med nuvarande elektroniska utrustning. Kompressorbaserade kylningssystem klarar av att kyla AP-F lådorna men till följd av att mer underhåll och tillsyn krävs. Rapporten belyser även möjligheterna att använda ett slutet system för användning av passiv kylning i fall att den elektroniska utrustningen byts ut. Vårt förslag är då att använda kylflänsar för att öka ytarean och därmed få en effektivare värmeavledning från stativlådan. På så sätt kan temperaturökningen inuti stativlådan minskas.