I takt med den tekniska och digitaliserade utvecklingen i samhället blir frågan om tillit allt mer aktuell. Människor blir att mer beroende av att använda digitala medier och teknologier för att underlätta vardagen. På kort tid har användningen av mobila betaltjänster ökat kraftigt. Det ökade användandet av mobila betaltjänster vittnar om att användare idag förlitar sig på dessa tjänster. Hur kommer det säg att användare förlitar sig på de tjänster som finns på marknaden idag och på vilket sätt bedömer dem tillit? Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka aspekter som påverkar bedömningen av tillit och trovärdighet för mobila betaltjänster. Det har även vart av intresse att undersöka om det som framkommit vid tidigare forskning är relevant och tillräckligt i kontexten för mobila betaltjänster. Studiens tillvägagångssätt startade med en konkurrentanalys med målsättningen att se hur befintliga mobila betaltjänster förhåller sig mellan varandra och vad som utmärker dess tillit och trovärdighet. Därefter skapades ett användargränssnitt som baserades utifrån teori och tidigare forskning. Detta användartestades för att undersöka användbarheten och tilliten. Vidare gjordes intervjuer med förhoppningen att undersöka vad användarna tittar på och hur de bedömer tillit och trovärdighet inom mobila användargränssnitt. Den data som framkom under de två empiriska datainsamlingarna ställdes mot varandra, jämfördes och analyserades. Resultatet av denna studie visar att användargränssnittets innehåll, struktur, visuella utseende är aspekter som påverkar användarnas bedömning av tillit och trovärdighet. Det visar även att varumärket som är förknippat med tjänsten har en betydande roll i sammanhanget för tillit. Resultatet bekräftar också att användbarhet är en förutsättning för tillit och trovärdighet inom mobila användargränssnitt. / The question of trust is becoming increasingly relevant in line with the development of technical and digital artifacts in our society. People have become more dependent on the use of digital media and technologies to facilitate their everyday life. The use of mobile payment services has increased significantly in a short time. The increased use of mobile payment platform testifies that users today rely on these services. Why do users rely on the payment services available on the market today and which aspects are crucial when users assess trust? The purpose of this study was to examine which aspects affect the assessment of trust and credibility for mobile payment platforms. It has also been of interest to examine whether the information that appeared in previous research is relevant and appropriate in the context of mobile payment services. This was examined by a competitor analysis with the aim to see how the existing mobile payment services relate with each other and what distinguishes its trust and credibility. Hence we created a user interface that was based on previous research and recognized design principles, which we then tested. The aim was to examine the usability and which aspects affected the assessment of trust and credibility. In addition, interviews were conducted to study what users are looking at and how they assess trust and credibility in mobile interface. The data that emerged in the two empirical data collections were compared and analyzed. The result shows that the user interface contents, structure, visual appearance are aspects that affect a user's assessment of the trust and credibility. It also shows that the brand associated with the service has a significant role in the context of trust. The results confirm that usability is a prerequisite for trust and credibility within the user interface for mobile payment platforms.

Antal sålda smartphones har ökat explosionsartat de senaste åren, i samma takt ökar ocksåintresset för mobila lösningar i form av mobila applikationer. Det finns huvudsakligen tvåtyper av mobilapplikationer, den specialsydda applikationen (eng. ”native application”) ochwebbapplikationen. Denna kandidatuppsats har undersökt vilken typ av mobilapplikation enintressent ska välja att utveckla när intressenten väl har bestämt sig för att ta fram en mobillösning. För att undersöka detta utfördes en kvantitativt inriktad webbaseradenkätundersökning som fick 108 respondenter. Enkätundersökningen visar hurrespondenterna använder sig av sina smartphones, hur de reflekterar runt den mobilaapplikationsfrågan och hur deras vanor ser ut när det gäller användande av mobilaapplikationer.Resultatet visar att respondenterna väljer specialsydda applikationer framförwebbapplikationer trots att specialgjorda applikationer har fler nackdelar änwebbapplikationer för både användarna och utvecklarna. Det finns dock en tredje typ sombör lyftas fram: hybridapplikationen, som är en kombination av de två förstnämnda.Intressenten bör därför i de flesta fall välja att låta utveckla en hybridapplikation eftersom ensådan dels är ekonomiskt snällare än en ren applikation och dels behagar respondenternagenom att ”lura” dem att tro att de använder en vanlig applikation.

Agila metoder har funnits till sedan 1990-talet och har i dagsläget fått stor spridning inom IT-branschen. Allteftersom fler och fler företag antar dessa metoder har det agila arbetssättet fått både beröm och kritik av forskare samt yrkeskunniga. De agila metoderna har i flera fall behövt anpassas till organisationens verksamhet. Även utvecklingen av mobila applikationerhar under senare år blivit populärt. Utvecklingsprocessen för mobila applikationer har uppvisat vissa skillnader från annan mjukvaruutveckling, vilket kan leda till diverse unika problem inom området. Denna kandidatuppsats har som syfte att studera hur IT-företag i Karlstad har skräddarsytt agila metoder inom utvecklingen av mobila applikationer samt att identifiera övergripande problem som finns med agil metod i utveckling av mobila applikationer. För att uppfylla syftet valdes kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod, där fyra personer från olika IT-företag inom Karlstad intervjuades. Dessa intervjuer utfördes utifrån en intervjuguide baserad på en analysmodell och två undersökningsfrågor. Detta för att få en god bild av hur företagen har skräddarsytt agila metoder till att fungera med utvecklingen av mobila applikationer. Det har visat sig att agila metoder kan skräddarsys inom utveckling av mobila applikationer utifrån en metodportfölj, modifieringskriterier och utvecklingssammanhang. Metodportföljen för de intervjuade företagen har visat sig bestå av två agila metoder: Scrum och Kanban. Dessa agila metoder används i tre av fyra intervjupersoners fall som skräddarsydda metoder. Modifieringskriterier har identifierats utifrån en analys av resultat från intervjuerna och litteraturöversikten. Dessa är utvecklingsgruppen, kunden, utvecklingsprojektet och företagetsaffärsmål. Vad gäller utvecklingssammanhanget tas den mobila applikationens omfattning, storlek och kritiska nivå i beaktande vid metodvalet. Utifrån dessa kriterier skräddarsys den agila metoden för det specifika utvecklingsprojektet. Olika problem som uppstår i utvecklingsprojekt för mobila applikationer har även identifierats. Dessa kan vara problem utifrån den valda metoden, den externa miljön eller tekniska problem. De problem som kan uppstå efter införandet av den agila metoden kan exempelvis vara att projekten får för lite struktur, kraven blir inte tillräckligt dokumenterade eller svårigheter för utvecklingsgrupp och kund att förstå varandra. Även fast dessa problem kan uppstå anser intervjupersonerna att agila metoder är effektiva och möjliggör för kunden att ge återkoppling till utvecklingsgruppen under projektets gång.

This thesis has been conducted at the Swedish Defense Materiel Administration (FMV) on the department of mobile command center with supervised by ÅF. FMV Mobile Command centers main task is to integrate communication systems into Swedish Armed Forces (FM) vehicle systems. FMV has conducted a new radio system that will be integrated in FM. In communications systems various interfaces as mounting interface and connections interface frequent occurs. A mounting interface is an interface were the radio is mounted into a mounting frame or matching, connection interface is the cables and contacts or interfaces similar. During the procurement of the new radio system no requirements were written in the specification that it should fit in the existing mounting interface called mounting frame 42/48. Nor did the connection interfaces stated requirements in detail. The problem formulation of this thesis reads; How is it possible for FMV to work with integration of the new communications system in FM vehicles to create the best conditions, inside the boundaries that is given for this thesis? To get an understanding how integration can be better in FMV, questions were formulated from FMV, which are underlying the further work. A good foundation for the analysis are made from the feasibility on how a specification is written in FM, which laws that would have an effect for public authority and which methods and manuals that is available to aid. Interviews are then conducted with staff from FMV and with co-workers on the concept plant in Enköping, a lot of the tryouts of the new communication systems are done. Four different mounting system concepts on how the integrations can be done are evaluated and analyzed to get to a standing point. The conclusion from the analyze of the mounting frame concepts is that an updated version of the existing mounting frame could be the best. With the addition that the new acquired mounting frame also should have the potential to mount older radio systems. A mounting frame adjusts for the new radio system at the same time as the older fits. In this conclusion recommendations are presented on what FMV could work on to achieve better conditions for the integrations of communications systems. Conclusions that the start of a project is the most important factor, for the whole project to be made. The importance of the knowledge of a change late in a project is much more expensive than early in a project and the project participants have easier to get a clear picture if it is a good startup of a project. To find a common connection interface for the radio systems was not seen as a solution. Instead it is proposed to work with standards where it is possible and detail specifications where it is needed. ISRN UTH-

<p><strong>Syfte:</strong> Bakgrunden till uppsatsen är Gavlefastigheters frågor om problematiken med paviljonger. Syftet med denna uppsats är att hjälpa Gavlefastigheter med beslut angående deras paviljonger, som de nu hyr. Vi undersöker vad som är lönsamt, att hyra eller köpa, för att sedan utveckla konkreta mål för framtida beslut. Vi uppmärksammar även de problem som kan uppkomma angående dessa frågor.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Vi har arbetat efter en kvalitativ metod då den överensstämmer bäst med vår undersökning och då vi även inspirerats av hermeneutiken som har varit vårt arbetssynsätt. Vi har samlat in fakta genom primärdata i form av samtalsintervjuer och sekundärdata genom litteratursökningar. Empirin och teorierna har analyserats och sedan lett fram till slutsatserna.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Vi har anpassat en beräkningsmall och kommit fram till att Gavlefastigheter ska köpa tre av de fyra objekt som ingått i beräkningarna. Vår slutsats är att man framförallt måste fördjupa sig i varje enskilt objekt och bedöma från fall till fall vad som är lämpligt, i hänseendet köpa eller hyra, då många faktorer spelar in. Arbetet har också lett fram till en vägledning för framtida investeringsbeslut.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Vi tycker det skulle vara intressant att vidare jämföra nybyggnation i jämförelse med hyra eller köpa paviljonger. Det skulle även vara intressant att se om det finns någon andrahandsmarknad för begagnade paviljonger. Våra begränsningar har gjort att det inte finns med någon känslighets- och likviditetsanalys i arbetet vilket vi därför lämnar till fortsatt forskning.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Syftet med uppsatsen är att hjälpa Gavlefastigheter med beslut angående deras paviljonger. Vi har gett dem en vägledning och slutsatser från våra beräkningar som vi hoppas att de kommer att ha nytta av i framtiden. Vi tror även att andra kommuner kan ha nytta av vår undersökning.</p>

Syfte: Bakgrunden till uppsatsen är Gavlefastigheters frågor om problematiken med paviljonger. Syftet med denna uppsats är att hjälpa Gavlefastigheter med beslut angående deras paviljonger, som de nu hyr. Vi undersöker vad som är lönsamt, att hyra eller köpa, för att sedan utveckla konkreta mål för framtida beslut. Vi uppmärksammar även de problem som kan uppkomma angående dessa frågor.   Metod: Vi har arbetat efter en kvalitativ metod då den överensstämmer bäst med vår undersökning och då vi även inspirerats av hermeneutiken som har varit vårt arbetssynsätt. Vi har samlat in fakta genom primärdata i form av samtalsintervjuer och sekundärdata genom litteratursökningar. Empirin och teorierna har analyserats och sedan lett fram till slutsatserna.   Resultat &amp; slutsats: Vi har anpassat en beräkningsmall och kommit fram till att Gavlefastigheter ska köpa tre av de fyra objekt som ingått i beräkningarna. Vår slutsats är att man framförallt måste fördjupa sig i varje enskilt objekt och bedöma från fall till fall vad som är lämpligt, i hänseendet köpa eller hyra, då många faktorer spelar in. Arbetet har också lett fram till en vägledning för framtida investeringsbeslut.   Förslag till fortsatt forskning: Vi tycker det skulle vara intressant att vidare jämföra nybyggnation i jämförelse med hyra eller köpa paviljonger. Det skulle även vara intressant att se om det finns någon andrahandsmarknad för begagnade paviljonger. Våra begränsningar har gjort att det inte finns med någon känslighets- och likviditetsanalys i arbetet vilket vi därför lämnar till fortsatt forskning.   Uppsatsens bidrag: Syftet med uppsatsen är att hjälpa Gavlefastigheter med beslut angående deras paviljonger. Vi har gett dem en vägledning och slutsatser från våra beräkningar som vi hoppas att de kommer att ha nytta av i framtiden. Vi tror även att andra kommuner kan ha nytta av vår undersökning.

Många konsumenter är snabbare än organisationer på att börja använda ny teknik och utrustning. När de sedan tar med denna utrustning och teknik till arbetet för att på ett mer tillfredsställande sätt utföra sina arbetsuppgifter uppstår fenomenet BYOD som har blivit allt vanligare och vanligare. Syftet med denna studie är att ta reda på vad fenomenet BYOD är och hur det påverkar organisationer som anammar det. Dess fördelar och risker har undersökts samt fenomenets utbredning bland svenska organisationer. Tidigare undersökningar har legat till grund för att identifiera ofta förekommande fördelar och risker. Utifrån dessa har sedan en enkätundersökning utformats som skickats ut till svenska organisationer. Undersökningen visar att BYOD medför vissa fördelar. Dessa är t.ex. ökad produktivitet och kreativitet bland de anställda vilket i sin tur ger organisationer en ökad operationell effektivitet, fler nöjda, flexibla och mobila anställda och bättre kundbemötande. Undersökningen visar även att många organisationer saknar en formell BYOD-policy och att stöld eller borttappade enheter är ett stort säkerhetsproblem. Stora orosmomenten bland organisationerna är bland annat ökad belastning på IT-avdelningen och undermålig enhetssäkerhet. Det är viktigt att organisationer som anammar BYOD tänker på säkerhetslösningar som mitigerar dessa risker.

The smartphone market is growing rapidly, between Google Play and App Store more than 25 billion apps have been downloaded since 2008. Today many companies develop their own smartphone applications (apps) for their customers. We believe that many apps are developed without much consideration about the actual value it brings to the customer, and through them, value for the company. Instead they create applications with hope of keeping the company modern. Developing and implementing apps in a business is neither easy nor free and must therefore add value to the business in some way. By conducting a customer survey, we study customer’s perception and user behaviour of apps from the bank and grocery store business. The survey shows that customers in the grocery store business have very little awareness off these apps. While in the bank business customers have adopted apps in a much higher frequency. With focus on the customer’s perspective this paper discusses the challenges of making "good" apps and the potential of the technology, and thereby suggests ways to develop apps that the customers will recognize and appreciate.

I ett samhälle med snabb teknikutveckling har ny teknik möjliggjort att man kan bli mer flexibel i sin vardag. Något som också blir vanligare är att företag använder olika tekniska hjälpmedel för att optimera verksamheten och därigenom kan de bland annat bli effektivare i sitt arbetssätt.   Studiens syfte var att studera och analysera hur mobila enheter integrerade med ett företags affärssystem används som stöd i verksamheten och vilka effekter det haft för de som på något vis kommer i kontakt med fenomenet vare sig det gäller informationsbehandling eller direkt användning av den mobila enheten.   För att utifrån syftet besvara de uppställda frågeställningarna har vi samlat in empiriskt material genom intervjuer med tre olika företag som helt eller delvis arbetar med service. Genom att kartlägga arbets- och informationsflöden har vi kunnat se vilka upplevda effekter företagen haft och om det finns någon nämnvärd skillnad mellan företagen avseende de upplevda effekterna efter att man integrerat mobila enheter mot företagens affärssystem.   Studien påvisade bland annat effekter så som snabbare informationsbehandling, högre kvalitet på informationen och minskade felkällor. Den påvisade även att företagen i många fall upplevt liknande effekter men också att mer branschspecifika effekter fanns. Det man kan säga är att de tre företagen gemensamt var väldigt nöjda med investeringen och menade att verksamheten blivit mycket mer effektiv på många plan.   Vi hoppas därmed att vi på något vis har bidragit till att skapa förståelse för att en integration mellan ett företags affärssystem och mobila enheter skapar värde för ett företag på flera plan.

<p>Vården har ett ökande behov av IT. Dels som en ersättare för en minskande andel arbetsför personal, men även som en kostnadsbesparande åtgärd. Hemvården har ett annat behov än övriga delar av vården eftersom personalens arbetssituation är så rörlig. Därför behövs det mobila arbetsstöd, exempelvis handdatorer. Handdatorer innebär dock en mängd nya säkerhetsrisker.</p><p>Syftet med detta arbete är att ge en överblick över nuvarande handdatorlösningar för hemvården och att undersöka eventuella säkerhetsrisker. Funna säkerhetsrisker jämförs sedan med viktiga punkter som utformats utifrån Datainspektionens riktlinjer gällande informationssäkerhet inom vården. Intervjuundersökning och litteraturundersökning används för att hitta riskerna och för att analysera deras innebörd.</p><p>Under arbetet hittades ett antal säkerhetsrisker för varje handdatorlösning. Resultatet av undersökningen visar att ingen av de lösningar som undersöktes kan anses vara säkra enligt Datainspektionens riktlinjer. Slutligen ges en redogörelse kring förbättringar som kan göras för att öka säkerheten för varje lösning.</p>