I Sverige är det inte tillåtet att genomföra surrogatarrangemang inom den svenska sjukvården. De som inte själva kan genomgå en graviditet, t.ex. manliga samkönade par, ges idag inget alternativ inom assisterad befruktning för att lösa barnlöshet. Tekniken inom assisterad befruktning gör det möjligt att genomföra fullständiga surrogatarrangemang där könsceller från tilltänkta föräldrar placeras i en utomstående kvinnas livmoder för att bära barnet. En följd av det blir att svenska par vänder sig utomlands, bl.a. till USA, för att genomföra surrogatarrangemang. Barn som tillkommer genom surrogatarrangemang utomlands riskerar att hamna i kläm då föräldraskapet för de tilltänkta föräldrarna är oklara. Långa handläggningstider och avsaknad av reglering försvårar för föräldrarna att uppnå status som rättslig förälder när de återvänt till Sverige. Frågan om reglering av surrogatarrangemang har varit uppe för utredning ett par gånger men hittills inte ändrat rättsläget. I den senaste utredningen ansåg man bl.a. att det finns kunskapsluckor kring hur barn som tillkommit genom surrogatarrangemang mår efteråt och att detta inte stämmer överens med principen om barnets bästa. Vi har i uppsatsen försökt redogöra för hur hanteringen av internationella surrogatarrangemang behandlas när lagstiftningen kring det saknas. Med utgångspunkt i gällande rätt har vi studerat hur par som vänder sig till USA löser föräldrafrågan när de återvänt till Sverige. Den krokiga väg som följer av surrogatarrangemang utomlands väcker ett intresse för att se hur lagstiftningen är förenlig med principen om barnets bästa. Utifrån det har uppsatsen behandlat huruvida surrogatarrangemang inom svensk hälso- och sjukvård är ett bättre alternativ utifrån barnets bästa. / Surrogacy arrangements is not permitted through Swedish healthcare. Couples who cannot carry a baby, such as homosexual men, are not given any alternative in assisted reproduction to solve childlessness. IVF enables complete surrogacy arrangements by using the intended parents’ egg and sperm and placing the fertilized egg into another woman’s womb. As a consequence, Swedish couples travel abroad to countries such as the United States to carry out surrogacy arrangements. The children who are born through surrogacy abroad risk being without legal parents in Sweden during court proceedings. Long processing times and lack of regulation make it difficult for parents to gain status as legal parent when returning to Sweden. The regulation of surrogacy has been discussed in the Swedish Parliament a few times but the law has not changed. The main reason being that it hasn’t been determined whether surrogacy arrangements are in line with the principle of the child’s best interest. In this essay we have attempted have tried to explain how the management of international surrogacy arrangements is dealt with when legislation is lacking. Based on current law, we have studied how couples who turn to the United States for surrogacy treatment solve the issue of legal parenthood when returning to Sweden. The difficulties that follow international surrogacy arrangements has raised the issue whether current Swedish law is consistent with the principle of the best interest of the child. Would a change to existing legislation, which would permit surrogacy arrangements within Swedish healthcare be a better option based on the best interests of the child.

Surrogacy arrangements have become an option for many involuntarily childless couples. Although surrogacy arrangements are not regulated in Sweden, there is an implied prohibition contained in the Genetic Integrity Act which makes it impossible to facilitate such arrangements under the Swedish health care system. However, many couples go abroad to fulfill their dream of having a child. The paper discusses whether surrogate arrangements can change the view of biological / genetic motherhood. The unwritten maternity presumption makes it difficult to determine the legal parenting of children born through surrogacy arrangements, which puts the child in a lawless position. Why have surrogate arrangements become controversial? The motherhood presumption has been used as a way to mark ethical resistance to surrogate arrangements. This is evident partly from preliminary work on the presumption and the presumption and it´s definition. Arguments that are weighted heavily for the legislation are that surrogate arrangements can be harmful to women and children and that it is considered a violation of the human dignity principle. The legislator believes that a woman's body is used in such cases as a means of achieving someone else's goals. The legislator also states that it can be difficult for the birth woman to give up the child during the exchange. There are different ways to implement a surrogate arrangement and one is considered better than the other. The debate that has been made in Sweden has been that; either both forms, altruistic and commercial surrogate arrangements should be banned, or that they should only allow altruistic surrogate arrangements. Altruistic for some is considered more accepted because this form of surrogate arrangement is about a woman carrying the child without agreeing on money in exchange. In commercial surrogate arrangements, the woman carries the child in exchange for compensation, which is not considered acceptable in society. One problem that is highlighted in the paper is that there are clear differences between commissioning father and commissioning father with genetic linkage to the child in surrogate arrangements. The differences arise when the parties are to be determined as legal parents. Based on practice it appears that men's genetics are recognized to a greater extent than women by the legislature. The genetic mother becomes powerless without the consent of the genetic father. As a result of our investigation, we believe that surrogacy arrangements need regulation in Sweden. What is considered most ethically justifiable is to legalize altruistic surrogacy. When egg donation was legalized in Sweden the same discussion took place as it is today with surrogacy arrangements, whether it is ethically justifiable or not. Today egg donation is not unusual when a woman´s eggs are unusable, and we believe the future will be the same for surrogacy arrangements. Surrogacy arrangements will be normalized in society and therefore the legislation should also keep up. The view of who the child´s mother is will be expanded, and more people will be involved, if surrogacy arrangements are legalized. The child will have the opportunity for a larger network of parents and in altruistic contexts, the woman who carries the child will have a close connection without being a legal parent and guardian. / Surrogatarrangemang har blivit ett alternativ för många ofrivilligt barnlösa par när de vill bilda familj. Det är inte reglerat i Sverige och det är heller inte lagligt att utföra sådana behandlingar inom den svenska hälso-sjukvården pga. ett implicit förbud enligt genlagen. Detta medför att många par åker utomlands för att uppfylla drömmen om ett barn. Det som diskuteras i uppsatsen är huruvida surrogatarrangemang bör legaliseras i Sverige och om surrogatarrangemang kan ändra synen på biologiskt/genetiskt moderskap. Den oskrivna moderskapspresumtionen gör det svårt att fastställa det rättsliga föräldraskapet till barn födda genom surrogatarrangemang vilket sätter barnet i en rättsosäker position. Varför har surrogatarrangemang blivit kontroversiellt? Moderskapspresumtionen har använts som ett sätt att markera etiskt motstånd mot surrogatarrangemang. Detta framgår dels av förarbeten till presumtionen och den utformning som den fick år 2003. Argument som vägt tungt för lagstiftningen är att surrogatarrangemang kan vara skadligt för kvinnor och barn samt att det anses vara en kränkning mot människovärdesprincipen. Lagstiftaren menar att en kvinnokropp används i sådana fall som medel för att åstadkomma någon annans mål. Lagstiftaren framför även att det kan vara svårt för den födande kvinnan att ge upp barnet efter födseln. Det finns olika vägar att genomföra ett surrogatarrangemang och det ena anses bättre än det andra. Debatten som framförts i Sverige har handlat om att antingen bör båda formerna, altruistiskt och kommersiellt surrogatarrangemang, förbjudas eller endast tillåta altruistiskt surrogatarrangemang. Altruistiskt anses för vissa mer accepterad eftersom denna form av surrogatarrangemang handlar om att en kvinna bär barnet utan att avtala om pengar i utbyte. I kommersiella surrogatarrangemang bär kvinnan barnet i utbyte mot ersättning vilket inte är lika accepterat av samhället.  Ett problem som belyses i uppsatsen är att det uppstår tydliga skillnader mellan beställande män och beställande kvinnor med genetisk koppling till barnet i surrogatarrangemang. Skillnaderna uppstår när parterna ska fastställas som rättsliga föräldrar. Med utgång i praxis framgår det att män genetiskt erkänns i större utsträckning än kvinnor av rättstillämparen. Den genetiska modern blir maktlös utan den genetiska faderns samtycke. Resultatet av denna undersökning blev att surrogatarrangemang är i behov av reglering i Sverige. Det som anses mest etiskt försvarbart är att legalisera altruistiska surrogatarrangemang. När äggdonationer legaliserades i Sverige pågick ungefär en likadan diskussion som det idag gör kring surrogatarrangemang, huruvida det är etiskt försvarbart eller inte. Idag är äggdonationer inget ovanligt när en kvinnas ägg är obrukbara och vi anser att framtiden kommer se likadan ut för surrogatarrangemang. Surrogatarrangemang kommer normaliseras i samhället och därför bör även lagstiftningen utvecklas i takt med samhället. Synen på vem som är barnets moder kommer att utvidgas och fler personer involveras, om surrogatarrangemang legaliseras. Barnet kommer få möjlighet till ett större nätverk av föräldrar och i altruistiska sammanhang kommer kvinnan som bär barnet ha en nära anknytning utan att vara rättslig förälder och vårdnadshavare.