Many buildings in Sweden have some kind of moisture problem and the reason for this can in a lot of cases be attributed to the production phase. A suggested measure by Boverket is to increase feedback to reduce errors in the production phase. This study will therefore contribute to the experience feedback by describing the process of moisture safety during the production phase at Skanska’s construction of Alster’s preschool. The starting point for this study is a moisture survey carried out on Alster’s preschool. The result from the moisture survey suggests that the work with moisture safety has been successful during the construction of Alster’s preschool. The aim of this study is therefore to make Alster’s preschool into an object of reference regarding moisture safety during the production phase. The method involved a theoretical study of building components and materials used in the construction of Alster’s preschool and the moisture aspects that must be taken into account. The method also involved an examination of Skanska’s documents from the construction of Alster’s preschool, supplemented with verbal conversations with Skanska employees. The result describes the process of moisture safety during the production phase at Alster’s preschool. The description includes how the construction was built, material management, examinations that were carried out and the anomalies that occurred. One conclusion that was drawn regarding the applicability of Alster’s preschool as an object of reference is that some similarities should coincide with the new building. Similarities such as supporting structures of wood, meet the passive house standard, one floor construction, and that the building is constructed in a similar climate. Another conclusion that was drawn is that the work with moisture safety in the production phase always should strive to keep building moisture levels below critical numbers. A measure taken in the disposal to make this possible was to achieve a favorable climate regarding moisture in the building. But it is important to consider the required air tightness in the construction before the heating process starts in the building.

This thesis investigated the possibilities to resume cultivation of an old manor house built of timber and what this would mean from an energy and moisture perspective. The building in this case study is named Sofiedals mansion and was built in 1858 in Valbo 11 kilometers west of Gävle. The structure of the house was documented and used as a starting-point for carrying out calculations focused on energy and moisture aspects. With the help of a number of computer programs and a conducted air tightness test, the buildings energy consumption were calculated and compared with the current building regulations. In addition, the building was analyzed considering energy retrofitting and what it meant for moisture problems. The energy retrofitting consisted of additional insulation, decreasing the buildings permeability through air sealing; window and door replacements. When a building is equipped with natural ventilation it is difficult to know its precise performance and how an energy retrofitting affects it. Therefore a sensitivity-analysis was performed on four different types of ventilation performance and how they affected the buildings energy as well as its building components moisture performance. The proposed suggestion for an energy retrofitting was made with a potential buyer in mind. Therefore general problems have been documented to demonstrate other measures to be taken into consideration when cultivating the building. The investigation showed that the buildings energy consumption needs to be reduced by approximately 45% to achieve the goal of Swedens current building regulations. Depending on the presumed ventilation performance, the energy consumption and moisture content in the building components varied. The conducted sensitivity analysis showed that a vapour barrier is required to make the building safe from moisture problems. In order to achieve the building regulations energy demands a specific energy consumption of 110kWh/m 2 each year was required. Currently the building does not meet these requirements and needs to undergo an extensive retrofitting. / Detta examensarbete undersökte möjligheterna kring att återuppta brukandet av en äldre herrgårdsbyggnad uppbyggd av timmer och vad detta skulle innebära ur ett energi- samt fuktperspektiv. Byggnaden som undersöktes heter Sofiedals herrgård och är uppförd år 1858 i Valbo 11 kilometer väst om Gävle. Husets uppbyggnad dokumenterades och användes som utgångspunkt för att kunna genomföra beräkningar inriktade på energi och fuktaspekter. Med hjälp av ett antal datorprogram och en tillhörande lufttäthetsprovning kunde husets nuvarande energianvändning beräknas och jämföras med dagens gällande byggregler. Därutöver undersöktes hur byggnaden påverkades ur energi- och fuktsynpunkt genom en energieffektivisering i form av tilläggsisolering, lufttätning, fönster- och dörrbyten. Eftersom det är svårt att kontrollera självdragsventilationens exakta prestanda har en luftflödesanalys gjorts beträffande fyra olika luftomsättningars påverkan av fukt och energiförhållanden för byggnaden. Åtgärdsförslag gällande en energieffektivisering projekterades med en potentiell köpare som bakgrund. Därför har även allmänna problem dokumenterats för att påvisa andra åtgärder som behöver vidtas. Undersökningen visade att byggnadens energianvändning behövde sänkas med ungefär 45 % för att uppnå Boverkets krav. Beroende på vilken ventilationsomsättning som antogs varierade både energianvändningen samt den relativa ånghalten i konstruktionen. En utförd luftflödesanalys visade att vid monterad ångspärr kommer konstruktionen vara fuktsäker. För att uppnå Boverkets energikrav krävs en specifik energianvändning på 110kWh/m 2·år. I dagsläget uppnår byggnaden inte kraven. Eftersom byggnaden beräknades till nästan 200 kWh/ m2∙år måste den genomgå omfattande renoveringsåtgärder.

Energiomställning och globala mål ställer allt högre krav på länder, organisationer och olikabranscher, inte minst byggbranschen. En metod för att minska belastningen på det nationellaelnätet och göra fastigheter mindre beroende av de stora fluktuationerna i energipriserna ärsolcellsanläggningar. Privatpersoner och företag har sedan några år tillbaka satsat på att nyttjasolenergi som en kompletterande energikälla (Energimyndigheten 2019).En pressad marknad och snabba beslut leder till en stor ökning av solcellsanläggningar sommonteras på olika hustak. Vad blir följderna för husen som är försedda med heltäckandetakinstallationer, exempelvis solceller? Vilka potentiella konsekvenser kan dessa installationermedföra på lång sikt? (Svensksolenergi, 2023).Syftet med examensarbetet är att öka medvetenheten kring de risker som kan uppstå urfuktteknisk synvinkel vid installation av heltäckande takinstallationer som solceller. Alla hus ärunika och det finns flertalet typer av takkonstruktioner som alla har olika förutsättningar. Någraav de förutsättningar som ligger till grund för ett friskt hus är ventilation, tryckförhållanden,mängd samt omfattning av köldbryggor, klimat samt geografisk position och de förutsättningarsom finns på platsen. För att ett byggnadsmaterial inte ska överskrida gränserna för kritisktfukttillstånd efter installation av solceller bör konstruktionen kontrolleras innan montering viaen fuktteknisk utredning och/eller genom långa cykliska simuleringar med takets nyaförutsättningar. Det kan även behövas kontinuerliga mätningar efter installation för attsäkerställa en fukttekniskt säker konstruktion. Klimatet har en betydande inverkan påkonstruktionen och kan genomgå kraftiga variationer under ett år. I examensarbetet undersöksden inverkan som solceller har på uttorknings- och uppfuktningsprocesser i takkonstruktioner.I examensarbetet används det dynamiska fukt- och värmeberäkningsprogrammet WUFI Pro 6.7för att genomföra simuleringar av ett par konstruktioner med målet att undersöka hur ensolcellsanläggning påverkar fuktförhållandet i konstruktionen och om det kan uppstå risker medinstallationen.De simuleringar som genomförts visar att varma tak löper risk att utveckla fuktrelateradeproblem som mikrobiell tillväxt. Resultaten visade att parallelltak, som har goda fukttekniskaförutsättningar, är mer lämpade för solceller. En fuktteknisk bedömning bör utföras för varjeindividuellt fall för att säkerställa att konstruktionen klarar av skuggningen som solcellermedför. / Energy transition and global goals impose higher demands on countries, organizations, andvarious industries, including the construction industry. One of the now widely recognizedmethods to reduce the strain on the national power grid and decrease the dependency of theenergy price fluctuations is the installation of solar power systems. In recent years there hasbeen significant investment by private consumers and businesses in the adoption of solar energyas a supplementary power source (Energimyndigheten, 2019).A competitive market and rapid decision-making processes have resulted in a significantincrease in the installation of solar power systems on various rooftops. However, what happensto the houses covered with these types of full-coverage roof installations? And what are thepotential risks? (Svensksolenergi, 2023).The purpose of the degree project is to increase awareness of the moisture-related risks that canarise when installing full coverage roof installations such as PV-modules (Photovoltaicmodules). All houses are unique and there are several types of roof structures that all havedifferent properties. Some of the factors that form the basis of a healthy house are ventilation,pressure conditions, the number and extent of thermal bridges, climate, geographical positionand site-specific conditions. In order for a building material not to exceed the limits for criticalmoisture condition after installation of solar cells, the construction should be checked beforeinstallation via a moisture technical investigation and/or through long cyclic simulations withthe new conditions of the roof. There may also be a need for continuous measurements afterinstallation to ensure a moisture-safe structure. The climate has a significant impact on thestructure and can undergo strong variations during a year. The thesis examines the impact thatsolar cells have on dehydration and humidification processes in roof structures.In the thesis, the dynamic moisture and heat calculation program WUFI Pro 6.7 is used to carryout simulations of a couple of structures with the aim of investigating how a solar cellinstallation affects the moisture conditions in the structure and whether there may be risks withthe installation.The simulations conducted show that warm roofs are at risk of developing moisture-relatedproblems such as microbial growth. The results showed that parallel roofs, which has goodprerequisites for handling moisture, are more suitable for solar cells. A moisture assessmentshould be carried out for each individual case to ensure that the structure can cope with theshading caused by solar cells.