Denna studies huvudsakliga syfte var att undersöka ett mindre antal kristna feministers ställningstaganden i abortfrågan och hur dessa kan förstås ur moralpsykologiskt perspektiv. Utifrån studiens moralpsykologiska teorier gjordes också en ansats att hitta gemensamma värden hos de informanter som var för respektive mot abort, eftersom dessa värden enligt teorin kan ligga till grund för en pragmatisk lösning i abortkontroversen. Som bakgrund till studien låg kristen och feministisk etik med fokus på just abortfrågan. Halvstrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer var den metod som användes för att genomföra undersökningen. Den hermeneutiska spiralen användes för att analysera och tolka intervjuerna vilka visade att studiens kristna feminister övergripande är för abort som en pragmatisk lösning fram till Jesus återkomst och förverkligandet av Guds rike.

Bakgrund: Etisk stress uppstår när sjuksköterskan inte kan genomföra det hen anser är rätt på grund av institutionella hinder. Fenomenet är sannolikt lika gammalt som professionen, men definierades först på 80-talet av Andrew Jameton. Det är hans definition som används i uppsatsen. Sjuksköterskans arbetar nära patienten men arbetet sker också inom ramen för en organisation med hierarkier och krav på effektivitet. Yrkesrollen är starkt förknippad med att göra gott och hjälpa andra, men i en del situationer hindras sjuksköterskan från att leva upp till det på grund av yttre faktorer. Etisk stress är en av de individuella konsekvenserna av dessa situationer. Syfte: Att beskriva de situationer som orsakar etisk stress hos sjuksköterskor. Metod: För att uppnå syftet har en litteraturöversikt genomförts. En sökning efter relevanta artiklar som använt Jametons definition har gjorts i databaser. Artiklar med både kvalitativa och kvantitativa har använts. Elva artiklar har valts ut, bearbetats och analyserats. Studier från Asien, Europa, USA och Afrika har använts. Resultat: Utifrån de situationer som beskrevs i litteraturen kunde tre huvudteman urskiljas: etisk stress i möten med annan vårdpersonal (1), etisk stress i möten med anhöriga (2) och etisk stress i möten med strukturella omständigheter (3). Gemensamt för dessa möten är att de placerar sjuksköterskan i en trängd situation utan upplevda valmöjligheter. Diskussion: Etisk stress hos sjuksköterskor tolkades som ett uttryck för sjuksköterskans olika roller, den skyddande rollen nära patienten och den underordnade rollen gentemot läkarna. De situationer som skapade etisk stress upplevdes på liknande sätt i alla länder oavsett tillgången på resurser och andra yttre omständigheter. Resultatet diskuterades inom ramen för Orlandos teori om patientrelationens reflexiva natur och vårdandets praktik. Den etiska stressen placerades i ett större strukturellt sammanhang för att öka förståelsen för fenomenet och för att göra det möjligt att hitta institutionella lösningar på problemet. / Background: Moral distress arises when the nurse cannot implement a course of action that is considered to be right due to institutional restraints. This phenomenon is probably as old as the profession itself, yet it was first defined in the 80’s by Andrew Jameton. It is his definition that is used in this paper. The nurse is working close to the patient, the work also takes place within the frames of an organisation with hierarchies and demands of efficiency. The professional role is strongly associated with doing good and helping others, but in some situations the nurse is restrained from doing so due to external factors. Moral distress is one of the individual consequences of these situations. Aim: To describe situations that cause moral distress among nurses. Methods: To reach the aim a literature review was done. A search for relevant scientific articles that had used Jameton’s definition was done i databases. Articles with both qualitative and quantitative methods were used. Eleven articles were chosen, processed and analyzed. Studies taking place in Asia, Europe, USA and Africa were used in this literature review. Results: From the situations described in the literature three different main themes could be discerned: moral distress in encounters with other health care professions (1), with relatives (2) and with external circumstances (3). Common for these encounters is that they place the nurse in a constricted situation wtih the experience of having no choice. Discussion: Moral distress among nurses was interpreted as an expression of nurses' doubble roles; the protective role over to the patient and the subordinate role of the doctor. The situations that caused moral distress were experienced in similar ways in all countries where the studies took place regardless of the access of resources and other external circumstances. The result was also discussed in the context of Ida Jean Orlando's theory of patient relationships and the reflexive nature of caring practice. The moral distress was placed in a larger structural context to increase the understanding of the phenomenon and to make it possible to find institutional solutions to the problem.

Syftet med denna undersökningen är att med hjälp av kritisk textanalys, tidigare forskning och moralpsykologiska teorier undersöka hur begreppen etik och moral används av läroplanens värdegrund, de övergripande målen och kursplanen för religionskunskap och vidare se hur detta kan relateras till det som moralpsykologi för fram idag. Att analysera läroplanens texter och skolverkets kommentarmaterial med hjälp av moralpsykologiska teorier, hjälper denna studie till att identifiera tydliga kontraster mellan den svenska skolpolitikens försök till social förändring och den vetenskapliga grunden som, denna förändring vilar på.

I denna uppsats kommer värdegrunden i Sverigedemokraternas parti att granskas utifrån de partipolitiska program som finns tillgängliga sedan 1989. Sverigedemokraterna kom in i Sveriges riksdag år 2010 och gör nu stora politiska framsteg som tredje största partiet i svensk riksdag. De är hyllade av många och kanske precis lika fruktade för sin historiska bakgrund. Syftet är att undersöka om de värderingar som utgör skolans värdegrund uttrycks i SD:s partiprogram. Metoden som har använts är en innehållsanalys med intresse för partiets formulerade värdegrund och hur Sverigedemokraterna förhåller sig till värdegrunden. Resultatet som presenteras är att Sverigedemokraterna har en historisk bakgrund som de inte kommer ifrån. De har utvecklats från år 1989 och de har blivit mer rumsrena. Idag företräder Sverigedemokraterna ett konservativt samhälle som har kristna värderingar. / In this essay the core values of the Sweden Democrats Party will be reviewed on the basis of political party programs available since 1989. The Sweden Democrats entered the Swedish parliament in 2010 and are now making major political progress as the third largest party in the Swedish parliament. They are acclaimed by many and perhaps equally feared for their historical background. The purpose is to investigate if the values that make up the school´s values are expressed in SD´s party program. The method used is content analysis with the interest of the party’s formulated values and how the Sweden Democrats relate to the core values. The results that will be presented are that Sweden Democrats have a historical background that they never can escape from. They have made progress from the year 1989 and have become more accepted. Today Sweden Democrats represent a conservative society with Christian values.

Samhällsutvecklingen går i en riktning där människor arbetar i allt närmare samarbete med artificiella agenter. För att detta samarbete ska vara på användarens villkor är det viktigt att förstå hur människor uppfattar och förhåller sig till dessa system. Hur dessa agenter bedöms moraliskt är en komponent i denna förståelse. Malle m.fl. (2015) utförde en av de första studierna kring hur normer och skuld appliceras på människa respektive robot. I samma artikel efterfrågades mer forskning kring vilka faktorer hos agenter som påverkar de moraliska bedömningarna. Föreliggande studie tog avstamp i denna frågeställning och avsåg att undersöka hur moralisk godtagbarhet och skuldbeläggning skiljde sig beroende på om agenten var en person, en humanoid robot eller ett autonomt intelligent system utan kropp (AIS). Ett mellangrupps-experiment (N = 119) användes för att undersöka hur agenterna bedömdes för sina beslut i tre olika moraliska dilemman. Deltagares rättfärdigaden bakom bedömningar samt medveten hållning utforskades som förklaringsmodell av skillnader. Medveten hållning avser Dennetts (1971) teori kring huruvida en agent förstås utifrån mentala egenskaper. Resultaten visade att person och robot erhöll liknande godtagbarhet för sina beslut medan AIS fick signifikant lägre snitt. Graden skuld som tillskrevs skiljde sig inte signifikant mellan agenterna. Analysen av deltagares rättfärdiganden gav indikationer på att skuldbedömningarna av de artificiella agenterna inte grundade sig i sådan information som antagits ligga till grund för denna typ av bedömningar. Flera rättfärdiganden påpekade också att det var någon annan än de artificiella agenterna som bar skulden för besluten. Vidare analyser indikerade på att deltagare höll medveten hållning mot person i störst utsträckning följt av robot och sedan AIS. Studien väcker frågor kring huruvida skuld som fenomen går att applicera på artificiella agenter och i vilken utsträckning distribuerad skuld är en faktor när artificiella agenter bedöms.

This essay examines Jesus' conflict counseling in the Gospel of Luke, by conducting a literary analysis of Luke 9:46-48, 12:13-21 and 22:24-30, which are stories of conflicts where Jesus himself is not involved. The texts have been analyzed in their historical context and are illuminated by heuristic use of contemporary conflict theory and moral psychology. Through this reading, a pattern emerges: Jesus' main method of dealing with conflicts is to correct the attitudes of those involved in conflict.