Den här studiens syfte är att ta reda på hur den personliga integriteten påverkas av datalagringsdirektivet som trädde i kraft i Sverige 1 maj 2012. Datalagringsdirektivet handlar om att samla in och spara trafikuppgifter från internet och telefoni upp till sex månader. Lagen antogs av EU 2006 och eftersom Sverige är med i EU så var vi tvungna att anta datalagringsdirektivet. Det finns givetvis de som är för datalagringsdirektivet och de som är emot men det har varit mycket lättare att hitta material och artiklar som är emot direktivet av förklarliga skäl. Syftet med lagen är att polisen lättare ska kunna komma åt terrorism och grov brottslighet och även kunna samarbeta mellan länder. Våra frågeställningar som vi kommer att försöka besvara är hur den personliga integriteten påverkas av det nya datalagringsdirektivet och vad datalagringsdirektivet innebär för den personliga integriteten, om det innebär ökad eller minskad personlig integritet. Vi har valt att analysera vår studie utifrån den hegemoniska diskursen som ses som den ledande diskursen samt motdiskurser till den hegemoniska. Vi har studerat detta utifrån ett politiskt och moralfilosofiskt perspektiv. För det politiska perspektivet har vi tolkat regeringens proposition 2010/11:46 som är för direktivet samt Vänsterpartiet och Miljöpartiets motioner som är emot. Från moralfilosofin valde vi två inriktningar, den konsekventetiska lära som förespråkas av utilitarismen och den regeletiska lära som rättighetsetiken förespråkar och som mer fokuserar på personlig integritet. Foucault och Castells teorier har vi valt för att besvara frågeställningarna. Vi har kommit fram till att de flesta är mer eller mindre överens om att den personliga integriteten kan kränkas men att man när man lagstiftat om detta försökt att ta hänsyn till den personliga integriteten så mycket man kunnat. Det är den grova brottsligheten man vill komma åt med lagen inte den enskilde individen. Ett öppet samhälle med övervakning är också ett rättssäkert samhälle, det är insynen och kontrollen som gör samhället rättssäkert för medborgarna menar filosofen Tännsjö.

The purpose of this study is to investigate how Swedish researchers portray a counter-discourse of New Public management in contemporary social work thru a Swedish context. The selection of empirical material is limited to Manifest: för ett socialt arbete i tiden which is an anthology with different research grants. The empirical material is limited to two chapters in the book; ”Det sociala arbetets kontrollmaskineri” written by Marcus Herz and ”Privatisering av individ- och familjeomsorgen” written by Marie Sallnäs and Stefan Wiklund. For analysis of the empirical material a critical discourse analysis will be applied which also is a part of social constructivist theory. When analysing Winther-Jørgensen and Phillips (2000) interpretation of Norman Faircloughs three-dimensional model will be applied. The goal with the critical analysis is to expose linguistic constructions that has been dominated by society for analysis. In this way liberation from incorporated images and power relationships can be received by challenging them. A counter-discourse occurs when different meanings try to take place in the same domain. This means that different values collide in the same domain and therefore they can be challenged.  NPM has a salience roll in social work but many researchers are questioning if it is the right way to go for the social work. The conclusions show that researchers highlight the consequences of the implementation of NPM and challenges the establishment by highlighting values they consider being elementary for the welfare system and social work. In this way a welfare discourse is portrayed as the counter-discourse against NPM.

Syftet med undersökningen är att utforska på vilket sätt representanter för Alternativ för Sverige (re)producerar högerpopulistiska diskurser i anslutning till Black Lives Matter demonstrationerna under sommaren 2020. Undersökningen ämnar skapa förståelse för hur subjektspositionen “svensk” konstrueras, hur en eventuell hegemonisk ståndpunkt utmanas ochhur den förstås inom de högerpopulistiska diskurserna, samt ta reda på vilket sätt mot diskurser konstrueras gentemot Black Lives Matter-rörelsen. Detta undersöks på Twitter, medFaircloughs kritiska diskursanalys. Slutsatserna visar på att Alternativ för Sverige reproducerar högerpopulistiska diskurser genom produktionen av text på Twitter, vilket i förlängningen upprätthåller den högerpopulistiska diskursordningen.