Syftet med detta arbete var att få kunskap om vad några elever i år 9 anser motiverar dem i skolarbetet och vad som får dem att anstränga sig och göra sitt bästa i skolan samt att försöka ta reda på om det verkar finnas några skillnader i uppfattningar om motivation mellan elever med höga betyg och elever med låga betyg. Som undersökningsmetod användes kvalitativa intervjuer med nio elever i år 9, varav fem med höga betyg och fyra med låga betyg. Resultaten visar att elevernas motivation påverkas av flera faktorer. Eleverna drivs av både yttre motivation i form av betyg och inre motivation där känslan av att lyckas och förstå är viktig liksom att det man arbetar med känns meningsfullt och intressant. Läraren har också en stor betydelse för elevernas motivation. Andra viktiga drivkrafter för eleverna är deras framtidsmål, egna prestationskrav och förväntningar från föräldrar och kompisar. Det gick inte att se några skillnader i uppfattningar om motivation mellan elever med höga betyg och elever med låga betyg.

Syfte och frågeställning Syftet med studien var att försöka se varför vissa skolungdomar väljer att vara fysiskt aktiva även på fritiden. Frågeställningar:  – Hur ser träningsvanorna ut för skolungdomar på högstadiet? – Vad kan motivera skolungdomar att vara fysiskt aktiva på sin fritid? – Finns det några samband mellan hur skolungdomar tränar på sin fritid och vem/vad som gjorde att de började träna? Metod Undersökningen är av kvantitativ art i form av enkätundersökning. 130 elever från två olika skolor i Stockholmsområdet har deltagit i undersökningen. Alla elever är från årskurs 6-8, 53 tjejer och 77 killar totalt. Slutna frågor användes för att ta reda på elevernas träningsvanor och eventuella motivationsfaktorer till fysisk aktivitet. Resultat Resultat i studien visar på att eleverna på de två skolorna har ganska goda träningsvanor, innebärande att den totala siffra fysiskt aktiva elever på fritiden var större än den inaktiva. Vad gäller motivationsfaktorer till att vara fysisk aktiv så fick kompisar och familj störst andel svarande, medan idrottslärare och skola fick minst.  Slutsats Enkätundersökningens resultat ger en begränsad bild av situationen men det går ändå att dra en slutsats att det sociala nätverkets påverkan på elever vad gäller att vara fysiskt aktiv på fritiden är stor. Oroande är att väldigt få angav att skola och idrottslärare var motivationsfaktorer. Rollen som framtida idrottslärare blir än mer viktig. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2011

Språkresor har gått från att vara inriktade på utbildning och att lära, till upplevelsecentrerade resor. Den traditionsenliga språkresenären har ersatts av en resenär som är i behov av äventyr, upplevelser och en helt ny typ av resa, men som ändå erbjuder kvalitetsutbildning. Språkresearrangörer erbjuder idag ett stort utbud av olika språkresor som den potentiella språkresenären har att välja bland. Samtidigt utför språkresearrangörer ingen direkt marknadsundersökning för att ta reda på vem deras målgrupp egentligen är. Motiv och efterfrågan är två viktiga komponenter att ha kunskap om för att kunna förstå sin målgrupp och erbjuda en produkt som tilltalar och attraherar. Utan denna information kan språkresearrangören inte producera vad målgruppen efterfrågar. Vad har egentligen ungdomar för motiv till att åka på språkresa? Och vem är egentligen den karaktäristiske språkresenären?

<p>Från litteraturen påverkar införandet av Web Services hos 25 storföretag och 3 myndigheter i Sverige. Undersökningen utfördes genom en enkät där motivations- och problemfaktorerna indelades i tre kategorier: innovation, organisation och miljö/omgivning och dessa graderades sedan på en femgradig skala. Den viktigaste kategorin enligt respondenterna var organisation. Dessutom lämnades möjlighet till att lämna egna faktorer och kommentarer. Inom kategorin innovation graderade respondenterna som högsta motivationsfaktorn att Web Services fungerar bra ihop med kommande standarder och som näst viktigast faktorn fördelar med plattformsoberoende. En av de högst graderade problemfaktorerna var säkerhetsproblem. Under kategorin organisation blev den viktigaste faktorn mer flexibla affärslösningar medan den högsta problemfaktorn var otillräcklig kunskap. Under kategorin miljö/omgivning graderades motivationsfaktorn att partners och leverantörer använder sig av tekniken högst och som högsta problemfaktorn att det råder tröghet hos omgivningen. Resultatet av detta arbete visar att faktorerna framtagna ifrån litteraturen är relevanta för de studerade svenska företag och myndigheter och i varierande grad inverkar på införandet av Web Services hos dem.</p>

<p>Syftet med detta arbete var att få kunskap om vad några elever i år 9 anser motiverar dem i skolarbetet och vad som får dem att anstränga sig och göra sitt bästa i skolan samt att försöka ta reda på om det verkar finnas några skillnader i uppfattningar om motivation mellan elever med höga betyg och elever med låga betyg. Som undersökningsmetod användes kvalitativa intervjuer med nio elever i år 9, varav fem med höga betyg och fyra med låga betyg. Resultaten visar att elevernas motivation påverkas av flera faktorer. Eleverna drivs av både yttre motivation i form av betyg och inre motivation där känslan av att lyckas och förstå är viktig liksom att det man arbetar med känns meningsfullt och intressant. Läraren har också en stor betydelse för elevernas motivation. Andra viktiga drivkrafter för eleverna är deras framtidsmål, egna prestationskrav och förväntningar från föräldrar och kompisar. Det gick inte att se några skillnader i uppfattningar om motivation mellan elever med höga betyg och elever med låga betyg.</p>

Det finns bristfällig kunskap gällande individens egen process gällande tillfrisknande från ett opiatmissbruk. I dagens samhälle är det förväntat att mäta och evidensbasera effektiva metoder och tekniker. Att betrakta evidensbaserade metoder som den enda sanna kunskapen kan riskera att de individuella faktorerna hos individerna glöms bort samt de mellanmänskliga mötena. LARO är en behandlingsmetod som visar goda behandlingsresultat vid opiatmissbruk. Studiens syfte är att nå en ökad kunskap om vilka faktorer som kan vara betydelsefulla för individen i sin process att uppnå och bibehålla drogfrihet från opiatmissbruk. Kvalitativa intervjuer genomfördes med individer som uppnått drogfrihet från opiatmissbruk utan medverkan i LARO. Resultatet visar att konsekvenser kan ses som en betydelsefull faktor för att individen ska uppnå drogfrihet. Det finns specifika händelser, personer och situationer som har spelat en betydande roll i respondenternas vändpunkter. Vistelser på behandlingshem har haft en avgörande roll i individernas processer att bli drogfri. Sammanhang och delaktighet är betydelsefulla faktorer för bibehållen drogfrihet. Studiens konklusion är det är många faktorer som kan vara betydelsefulla i en individs väg ur ett opiatmissbruk. Det kan handla om både inre och yttre motivationsfaktorer i samverkan med ett sammanhang.

De negativa klimatförändringarna är 2000-talets stora moraliska dilemma. Transportsektorn bidrar idag med cirka 27 procent av världens alla utsläpp. Därmed kan det finnas ett stort utrymme för branschen att minska sina utsläpp och därmed sin miljöpåverkan. Syftet med denna studie är undersöka vad som motiverar företag att ta hänsyn till miljön i sina beslut, dagliga som långsiktiga strategiska beslut. Studien är genomförd med en kvalitativ ansats och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 8 företag. Samtliga företag är verksamma inom transport- och logistikbranschen. Studien visar att majoriteten av de undersökta företagen idag arbetar med att förbättra miljöprestandan, och en stor del av det miljöarbete som företag gör bottnar i en strävan efter ökad lönsamhet. Företagen förklär sina effektiviseringsåtgärder med en ”grön exteriör” som kommunicerar miljöarbetet. Flera av företagen väljer att addera miljöaspekten till sitt varumärke för att tillföra ett värde som kan ge dem fler ”affärer”. Vad som även visats är att ingen kund betalar mer för en högre miljöprestanda.

Purpose: To examine if the management of the public sector organization Sida actively work with how to motivate their employees. We also examine which factors of motivation dominate amongst the employees. Method: A case study with a qualitative approach was conducted, using semi structured interviews and a survey to gather data. By connecting motivation theories with collected data, we analysed the results to find similarities, differences and relations between them. Theory: The study is based on motivation theories and other contributing research. Conclusions: The study shows that management actively work with how to motivate their employees. But the employees are not aware of how management work with motivation. The majority of the motivation factors are highly valued, but the dominating factors are personal growth, stimulating work assignments and the ability to know the results of their work.

Det ansågs intressant att se om det förelåg någon skillnad vad gällande motivation mellan arbetslösa och de med en tillsvidareanställning, då arbetslöshet bland annat kan påverka en individs motivation, självkänsla och identitet. Studien genomfördes som en enkätundersökning med frågor som avsåg att mäta människors känslighet för belöning och deras känslighet för bestraffning (BIS/BAS-skalan, se Carver &amp; White, 1994). Enkäten delades ut på en arbetsförmedling och en arbetsmarknadsenhet för att nå personer utan arbete. Dessa personer matchades sedan mot individer med en tillsvidareanställning. Resultatet visade på att det fanns en skillnad mellan arbetslösa och de med en tillsvidareanställning gällande känslighet för belönande händelser och positiva reaktioner. Dock fanns ingen skillnad mellan grupperna gällande de andra motivationsfaktorerna som mättes. Dessa faktorer innebar strävan att nå uppsatta mål, önskan om ny belöning och undvikande av bestraffning. / It was considered interesting to see if there were any differences in current motivation between the unemployed and those with permanent employment when science shows that unemployment may affect an individual negatively. The study was conducted as a questionnaire that sought to measure people's sensitivity to reward and sensitivity to punishment (BIS/BAS scale, see Carver &amp; White, 1994). The questionnaire was distributed in Arbetsförmedlingen and Arbetsmarknadsenheten to reach people without work. These individuals were then matched against individuals with a permanent employment. The result showed that there was a difference between the unemployed and those with a permanent employment in sensitivity to rewarding events and positive reactions. However, there were no differences between groups regarding the other motivational factors that were measured. These factors were striving to reach their goals, desire for new rewards and avoidance of punishment.

Sammanfattning Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka chefers och medarbetares upplevelser av huruvida medarbetarsamtalet påverkar lärandet i organisationer. Med hjälp av våra frågeställningar som berör lärande, motivationsfaktorer och maktpositioner i medarbetarsamtalet, ämnar vi ta reda på huruvida dessa har en inverkan på lärande i organisationerna. Metod: Uppsatsen bygger på empiri bestående av tio kvalitativa intervjuer med medarbetare och chefer från fyra organisationer i olika branscher. Vi behandlar materialet, analyserar och diskuterar det utifrån våra teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning inom området. Resultat: I vår studie har de tillfrågade varit positiva till medarbetarsamtal och menar att det är ett viktigt verktyg för att främja såväl medarbetarnas, som organisationernas lärande. Den främsta motivationsfaktorn har varit att utvecklas i arbetet genom kontinuerlig kunskapsutveckling. Upplevelserna kring hur medarbetarnas olika hierarkiska positioner upplevs i medarbetarsamtalet har skilt sig åt. Likaså vilken roll dessa verkar spela för lärande i organisationerna. Det har framkommit upplevelser i medarbetarsamtalet som kan vara hämmande för lärandet, exempelvis en alltför stor tillit till medarbetarsamtalet samt att en skevhet i självskattningen kan leda till konflikt, vilket i sin tur kan ha negativa konsekvenser för lärandet. Det visade sig att medarbetarsamtalet kan fungera för att identifiera medarbetares kunskapsluckor. Vid en god personkemi där medarbetaren känner sig trygg, och med ett lönesystem där chefen inte har betydande makt att påverka medarbetarens lön, tenderar medarbetarsamtalet ha en högre grad av ärlighet. Detta kan leda till att kunskapsluckor identifieras och på så vis kan luckorna fyllas för att främja medarbetarens och organisationens lärande.