<p>Genom massmedia kommer ständigt nya rapporter om hur fel dagens unga lever. Att det är mycket stillasittande, ohälsosam kost, och att barnen inte leker eller rör på sig naturligt. Det pågår mycket forskning om detta, hur barnen påverkas motoriskt sett, och då även inlärningsmässigt. Jag har tittat närmare på motoriken. Till grund för detta arbete, hur den motoriska utvecklingen bland 10- åringar är, ligger ett rörelseprojekt, kallat SMARTIS. Det är en skolsatsning från Handslaget, via riksidrottsförbundet som ska pågå under tre år för att få in mer rörelse i skolan. I projektets början gjordes en videoinspelning där 43 elever filmades i tolv olika rörelsemoment. Filmen har jag tillsamans med anställda inom projektet tagit del av och analyserat. Syftet med observationen var att se om det fanns några motoriska brister hos eleverna, och utforska vad man kan göra för förebyggande åtgärder. Av de observerade mellanstadiebarnen visade det sig att motoriken var förhållandevis god.</p>

Syftet med vår studie är att undersöka hur pausgymnastik påverkar elevers koncentration. Vi vill även få veta hur elever och pedagog uppfattar pausgymnastiken. Påverkar pausgymnastik elevernas klassrumssituation positivt eller är pausgymnastik bara ett störande moment i undervisningen. Vi har använt oss av en experimentell studie som bygger på kvalitativa gruppintervjuer. Vi har intervjuat elever och en pedagog före den påbörjade pausgymnastiken och sedan en gång efter utvecklingsarbetes slut. Det som framkom under studien var att pausgymnastik uppfattades som huvudsakligen positiv. Eleverna själva upplevde sig mer koncentrerade och att skol- och klassrumssituationen blivit lugnare under studien. Vår slutsats är att man måste tillgodose alla elevers individuella motoriska behov och att pausgymnastiken kan vara ett steg i rätt riktning. Pausgymnastiken är ett ypperligt tillfälle för eleverna att få ut sitt rörelsebehov under ordnade former, vilket är nödvändigt för elever i de yngre åldrarna.

Genom massmedia kommer ständigt nya rapporter om hur fel dagens unga lever. Att det är mycket stillasittande, ohälsosam kost, och att barnen inte leker eller rör på sig naturligt. Det pågår mycket forskning om detta, hur barnen påverkas motoriskt sett, och då även inlärningsmässigt. Jag har tittat närmare på motoriken. Till grund för detta arbete, hur den motoriska utvecklingen bland 10- åringar är, ligger ett rörelseprojekt, kallat SMARTIS. Det är en skolsatsning från Handslaget, via riksidrottsförbundet som ska pågå under tre år för att få in mer rörelse i skolan. I projektets början gjordes en videoinspelning där 43 elever filmades i tolv olika rörelsemoment. Filmen har jag tillsamans med anställda inom projektet tagit del av och analyserat. Syftet med observationen var att se om det fanns några motoriska brister hos eleverna, och utforska vad man kan göra för förebyggande åtgärder. Av de observerade mellanstadiebarnen visade det sig att motoriken var förhållandevis god.

The intention of the study is to investigate pedagogues understanding of physical activities in preschool. Should special activities be planned in order to stimulate children´s progress in motor skills? I also want to find out if pedagogues found the acitivities in preschool curriculum which says that the aim is to develop children´s body perception and teaching children how to care for their own health. I have interviewed seven pedagogues and focus of the question lied within motor skills and the joy of movement among preschool children. The result shows that pedagogues regard it to be important to stimulate motor activities and to encourage joy of movement in preschool. However the interviewed pedagogues believe that children can be supported in their development both through planned and more spontaneous activities. It is only a few of the pedagogues that make a connection between well developed motor skills in preschool children and the children´s future health. Keywords: Preschool pedagogues, motor activity, planned activity and joy of movement

Syftet med studien är att undersöka vilken kunskap barnen i förskoleklass har om rörelse och motorik samt kring rörelsens och motorikens betydelse för inlärning. Det finns nämligen mycket som talar för att barn i dag tenderar att vara mer och mer stillasittande i samhället över lag. Detta trots att det finns forskning som visar vilken betydelse rörelse och en välutvecklad motorik har för att kunna skapa den ultimata möjligheten för inlärning. Resultatet visar en kvalitativ enkätundersökning i två förskoleklasser där 13 barn ingick. I resultatet visas att barnen i förskoleklasserna ansåg att rörelse innebär att man rör sin kropp fysiskt, som att gå, springa, hoppa eller klättra. De ansåg att detta skedde i idrott eller i olika fritidsaktiviteter, men också i leken som sker främst utomhus. Barnen i förskoleklasserna kan inte redogöra för vad motorik innebär eller vilken betydelse motoriken har för inlärningen. Men de kan ändå se ett samband mellan rörelse och inlärning och är medvetna om att rörelsen underlättar koncentration och inlärning, men de kan inte redogöra för varför.

No description available.

År 2003 reviderades Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94 (Lpo94) och daglig fysisk aktivitet infördes som en obligatorisk del av skoldagen. Utifrån våra tolkningar av Lpo94 skall daglig fysisk aktivitet genomsyras i alla skolans ämnen för att skapa förutsättningar som stärker barnens förmåga att lära och utvecklas. Vår studie syftar till att undersöka tre olika teoriers syn på hur motorisk färdighet påverkar barnets läs- och skrivinlärning. I den teoretiska bakgrunden redogörs för tidigare forskning gällande motorisk aktivitet och dess betydelse för barns läs- och skrivutveckling. Vi har valt att ta del av tre personers olika teorier och hur de förhåller sig till barns motorik i relation till läs- och skrivinlärningen. För att besvara vårt syfte har vi genomfört intervjuer med informanterna. Arbetet belyser vilka olikheter det finns i synen på betydelsen av motorisk träning för barns läs- och skrivinlärningen. Alla tre ansåg att motoriken i någon form hade betydelse, men i vilken utsträckning där gick informanternas åsikter isär.

Examensarbete 15 hp Lärarutbildningen Höstterminen 2008 ABSTRAKT Hanna Kroon, Sandra Sandström och Anna Svensson Motorik och lärande - hur verksamma pedagoger resonerar kring relationen motorik och lärande Motor ability and learning - the relationship between motor ability and learning from teachers point of view Antal sidor: 29 Syftet med detta arbete är att undersöka hur verksamma pedagoger ser på relationen motorik och lärande samt vilken betydelse detta har i pedagogers vardagsarbete. En enkätundersökning skickades ut till verksamma pedagoger och riktade sig till lärare i grundskolan. Dessutom användes adekvat litteratur och vetenskapliga artiklar inom området. Litteraturstudien visar på en splittrad syn gällande betydelsen av motorik för elevens lärande. Däremot framhålls att det finns ett indirekt samband. Det råder en enighet om att det finns ett samband mellan motoriska svårigheter och andra svårigheter i skolan. Enkätundersökningen visar att flertalet verksamma pedagoger anser sig kunna se ett samband mellan motorik och lärande, samt att rörelseträning förbättrar motoriken och därmed kan ha positiva effekter på skolarbetet. Den motoriska träningen kan ta sig olika uttryck och stor vikt läggs vid lekens betydelse. Avslutningsvis poängterar författarna motorikens betydelse för elevers lärande och fortsatta utveckling. Sökord: motor, motor ability, motor learning, motor development, motorik, motorik och inlärning

Aim The specific questions in the theoretic part were: What is contained in the terms "balance and balance skill" and how can this skill be measured? The specific questions in the empirical part were: How does balance skill in different age categories of children correlate with biological and physiological parameters such as age, gender, body height, weight and level of physical activity? Methods Literature search based on books and scientific papers related to the questions posed above. Selection was made at libraries and on–line through "Pubmed". Specific search words were used. Data collected during the SIH-project, including balance tests of approximately 1700 children 10-, 13- and 16 years old, were used for the empirical part of the project. Results The literature search concluded that there is little consensus about terms such as "balance" and "balance skill". Several scientific disciplines have "their own" definition of these terms depending on whether the interpretation is purely mechanical/biomechanical, neurophysiological or from a more behaviouristic point of view. There are a number of clinical/functional as well as more "lab based" test procedures of balance function that are considered to be reliable. The empirical study showed that balance skill varies in school children 10-, 13- and 16 years of age such that the older children display better balance skills that the younger ones. There was no effect of gender on balance skill. Overweight and obese children display lower balance skill than those of normal body weight. Body height appears to have little influence on balance skill. Children with high level of physical activity seem to display better balance skills than more inactive ones. Conclusion Definitions of terms used in balance related research have not been standardized and are therefore both difficult to interpret and to implement. Balance skill in children correlates with age, body weight and level of physical activity. / Syfte och frågeställningar De specifika frågeställningarna i den teoretiska delen löd: Vad innefattas i begreppen balans och balansförmåga och hur kan dessa förmågor mätas? De specifika frågeställningarna i den empiriska delen löd: Hur är balansförmågan hos barn relaterad till ålder och kön, längd och kroppsvikt samt till graden av fysisk aktivitet? Metod Inledningsvis genomfördes en systematisk litteraturgenomgång av böcker och vetenskapliga artiklar med anknytningar till frågeställningarna. Urval av litteratur gjordes på bibliotek och via "Pubmed" där vissa specifika sökord användes. Till den empiriska delen användes data insamlade under SIH-projektet, där bland annat balanstester genomfördes på ca 1700 barn i åldrarna 10-, 13- och 16 år. Data analyserades i SPSS 11.0. Skillnader i balansförmåga mellan kön, ålderskategorier och andra relevanta variabler beräknades med chi2-test, där signifikansnivån sattes till p&lt;0,05. Resultat Litteraturgenomgången visade att det inte råder någon egentlig konsensus kring begrepp som "balans" och "balansförmåga". Olika vetenskapliga discipliner har "sin egen" definition beroende på om begreppen skall tolkas som rent mekaniska/biomekaniska, neurofysiologiska eller mera beteendevetenskapliga. Det finns ett flertal både kliniska/funktionella och mera laboratorieanpassade mätmetoder som anses vara reliabla. Den empiriska studien visade att balansförmågan varierade hos skolbarn 10-, 13- och 16 år gamla, så att de äldre balanserade bättre än de yngre. Ingen könsskillnad i balansförmåga erhölls. Överviktiga och feta barn balanserade sämre än normalviktiga. Kroppslängd hade mindre inverkan på balansförmågan. Mycket fysiskt aktiva barn tycks ha bättre balansförmåga än mindre aktiva. Slutsats Det är svårt att finna enhetliga definitioner på flera inom balansforskningen förekommande termer och uttryck. Barns balansförmåga var relaterad till ålder, kroppsvikt och grad av fysisk aktivitet.

No description available.