No description available.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>År 2003 reviderades Lpo 94 och daglig fysisk aktivitet infördes som en obligatorisk del av skoldagen. Utifrån våra tolkningar av Lpo 94 skall daglig fysisk aktivitet genomsyras i alla skolans ämnen för att skapa förutsättningar som stärker barns förmåga att lära och utvecklas. Vår studie syftar därför till att undersöka hur lärare ser på ett eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och barns inlärningsförmåga.</p><p>I den teoretiska bakgrunden redogör vi för tidigare forskning gällande fysisk aktivitet och dess betydelse för barns inlärningsförmåga. Efter att ha tagit del av tidigare forskning har vi valt att fokusera på olika aspekter som flera av författarna belyser som betydelsefulla för inlärningsförmågan.</p><p>För att besvara vårt syfte har vi genomfört intervjuer med fem lärare. Det visade sig att samtliga lärare menar att det finns ett samband mellan rörelse/fysisk aktivitet och barns inlärningsförmåga då de tyckte sig se positiva effekter hos eleverna efter införandet av daglig fysisk aktivitet. Det framkom bland annat att eleverna genom att röra på sig mår bättre, blir lugnare, kan sitta still och koncentrera sig under en längre tid. De ansåg även att eleverna genom rörelse lättare kan skapa sig sammanhang och verklighetsuppfattning. Lärarna menade att detta och mer därtill främjar förutsättningarna för inlärningsförmågan. Något som lyftes fram under intervjuerna var även motorikens betydelse för koncentrationsförmågan som i sin tur ansågs främja inlärningsförmågan.</p>

<p>Abstract</p><p>This work is about children’s motor activity. You can often hear in media about sedentary children, and that one of the factors which contributed to this is computers and things like that. The main goal with this work is to find out how preschool teachers take care of children’s joy of movement and how they work to promote children’s progress of motor activity. To get answers to my questions I have used qualitative interviews. I’ve been interviewing four preschool teachers from two different preschools to find out how they work with motor activity. The result of the interviews shows that the teachers had god knowledge about the subject and the answers become pretty similar for all of them. They all considered that children’s motor activity make sense for their development and that it is important to find stimulating environments, for example out in the open an in the forest. They also pointed out that it is important to give children time to play on their own.</p><p>Keyword: free playing, preschool, motor activity, out in the open</p>

<p>The purpose of this examination was to se how exercise affects the learning capacity. In this work I have chosen to integrate natural science with sport and the target group was a primary department. The two areas I integrate with sports were: the digestive system and knowledge of deciduous trees. I split the class in two different groups. One group got to have a theoretical lesson and the other one got to have an exercise lesson. The next day I asked the children to fill in a paper with questions about what they had learned the day before.</p><p>When I later studied the answers that I got from the question paper, the result showed that exercise affects the learning capacity in a positive way.</p><p>That shows that the more senses that is activated the more you learn.</p><p>Keywords: Integrate, mobility, senses, learning capacity</p>

<p>Detta examensarbete ger en inblick i hur människors utveckling kan påverkas av Funktionsinriktad Musikterapi – FMT, utifrån frågorna på vilket sätt FMT kan påverka motorisk utveckling samt på vilket sätt FMT kan påverka kognitiv utveckling. Det dokumenterar arbetssättet kring FMT-metoden. Genom två fallbeskrivningar får vi följa det praktiska arbetet. Resultat visar att de medverkandes motorik har påverkats och även kognitiv utveckling har påverkats.</p>

<p>Syfte  </p><p>Undersöka om skolbarns motoriska kompetens påverkas av mängden schemalagd fysisk aktivitet. </p><p>Frågeställningar</p><p>I hur stor utsträckning får skolbarn med fysisk aktivitet schemalagd fem gånger i veckan bättre motorik än de som har schemalagd fysisk aktivitet två gånger i veckan?</p><p>Metod</p><p>Vi har använt oss av ett motoriktest, kallat NyTidstestet, för att testa 111 elever i årskurserna 3-5. Testet består av sexton olika stationer där utförandet av respektive rörelse bedöms på en fyrgradig skala. Testet har genomförts två gånger för att fastställa interreliabiliteten. Det är författarna av studien som agerat bedömare vid motoriktesterna. Motoriktestet har i studien kompletterats av styrketest, enkäter, vägning och mätning. De styrketest som genomförts är upphopp som skall mäta styrkan i underkroppen och arm-hang som skall mäta styrkan i överkroppen. Utöver styrketest har vi även använt oss av enkäter för att få en uppfattning om elevernas aktivitetsgrad utanför skolan och under lektioner i idrott och hälsa. Vägning och mätning har genomförts för att fastställa elevernas BMI. Resultaten ifrån respektive elev och grupp har sedan sammanställts och beräknats i statistik bearbetningsprogrammet SPSS.    </p><p>Resultat</p><p>Elever med schemalagd fysisk aktivitet fem gånger i veckan har bättre motoriska färdigheter än de elever som har det två gånger i veckan. Elevernas aktivitetsgrad utanför skolan påverkar resultatet av motoriktestet. Likaså påverkar elevernas styrka resultatet. När dessa data vägs in i resultatet så finns det ändå stora skillnader i de motoriska färdigheterna mellan de olika skolornas elever. Eleverna som har fysisk aktivitet fem gånger i veckan presterar bäst.</p><p>Slutsats</p><p>Elevernas motoriska kompetens påverkas positivt av antalet timmar schemalagd fysisk aktivitet.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien är att undersöka och jämföra den funktionella motoriken och allsidiga rörelsekompetensen hos elever från idrottsklasser respektive dans/musikalklasser.</p><p>– Hur väl utvecklad är den allsidiga rörelsekompetensen hos elever i idrotts- respektive dans/musikalklasser?</p><p>– Hur väl utvecklad är den funktionella motoriken hos elever i idrotts- respektive dans/musikalklasser?</p><p>– Vilka andra faktorer än klassprofilering har betydelse för elevernas funktionella motorik och allsidiga rörelsekompetens?</p><p>Metod</p><p>De två urvalsgrupperna bestående av 29 elever från dans/musikalklasser och 59 elever från idrottsklasser genomförde NyTidstestet, ett motoriktest baserat på motoriska grundformer, kombinationsmotorik och idrottsspecifika grundformer. Eleverna vägdes och mättes vid testtillfällena och fick fylla i en enkät som behandlade fysisk aktivitet och träningsvanor. Ovanstående faktorer relaterades till resultatet i motoriktestet och bearbetades i Excel och SPSS, signifikansnivån sattes till p<0,05.</p><p>Resultat</p><p>Ungefär hälften av eleverna i de båda urvalsgrupperna hade en tillfredställande allsidig rörelsekompetens. Beroende på klassprofilering uppvisades olika resultat när det gäller den funktionella motoriken – totalt hade eleverna från idrottsklasserna bättre resultat på 6 av 18 enskilda stationer jämfört med 5 av 18 stationer för eleverna i dans/musikalklasserna. Den allsidiga rörelsekompetensen och funktionella motoriken påverkades av kön och fysisk aktivitetsgrad. I undersökningen hade BMI endast betydelse för resultatet på 2 av 18 enskilda stationer.</p><p>Slutsats</p><p>Vår slutsats med undersökningen är att en låg andel elever ur både idrotts- och dans/musikalklasserna hade en tillfredställande allsidig rörelsekompetens och funktionell motorik. En hög grad av fysisk aktivitet och en mångfald av aktiviteter hade en större betydelse än klassprofilering för den motoriska förmågan.</p>

Die Produktion von Polyrhythmen ist ein wichtiger experimenteller Zugang für die Untersuchung der menschlichen Motorik. Durch Variation des Tempos (externer Kontrollparameter) bei rhythmischen Bewegungsabläufen können qualitative Übergänge in der Koordinationsdynamik induziert werden. Diese Übergänge lassen sich mit der Methode der symbolischen Dynamik in experimentellen Zeitreihen nachweisen und sind ein wichtiger Hinweis darauf, dass die untersuchten Bewegungsabläufe nichtlinearen Kontrollprozessen unterliegen. <br>Die theoretische Beschreibung bimanueller Rhythmusproduktion mit gekoppelten Differenzengleichungen führt auf ein Modell mit nichtlinearer Fehlerkontrolle. Es ist eine wichtige Eigenschaft der Kontrollprozesse, dass sie mit zeitverzögerter Rückkopplung arbeiten. Neben deterministischen Steuerungsmechanismen ist die Motorik des Menschen ausserdem von Fluktuationen auf zwei Ebenen gekennzeichnet, der kognitiven Kontrollebene und der Ebene der motorischen Systeme. Daher ist die Koordination von Bewegungen das Ergebnis von Wechselwirkungen zwischen nichtlinearen, zeitverzögerten Kontrollprozessen und stochastischen Fluktuationen.

Arbetets syfte är att tydliggöra och lyfta fram vikten av rörelse för barnets motoriska utveckling och dess inverkan på barnets inlärningsförmåga. Jag har utgått ifrån följande frågeställningar: Hur ser idrottslärarna på fördelningen av antalet undervisningstimmar i dagens skola? Är det så att aktiva barn har lättare för inlärning? Stämmer det att ökad fysisk aktivitet: * leder till bättre motorik? * ger piggare barn? * underlättar skolprestationer? Arbete inleds med en litteraturgenomgång där jag presenterar historiska aspekter vad gäller idrotten och bakgrundsfakta till barnens motoriska utveckling. Där finns också en presentation av undersökningar som visar på motorikens betydelse för barnen då det gäller inlärnig. Sedan följer min sammanställning av de enkäter som idrottslärarna svarat på. Min förhoppning är att detta arbete kommer att ge dig som läsare nya tankar och insikter vad gäller motorikens betydelse för barnens inlärning.

Detta examensarbete ger en inblick i hur människors utveckling kan påverkas av Funktionsinriktad Musikterapi – FMT, utifrån frågorna på vilket sätt FMT kan påverka motorisk utveckling samt på vilket sätt FMT kan påverka kognitiv utveckling. Det dokumenterar arbetssättet kring FMT-metoden. Genom två fallbeskrivningar får vi följa det praktiska arbetet. Resultat visar att de medverkandes motorik har påverkats och även kognitiv utveckling har påverkats.