Syftet med detta examensarbete är delvis att beskriva den Funktionsinriktade musikterapins (FMT-metodens) bakgrund, målsättning och tillvägagångssätt. Delar av arbetet handlar även om musikens inverkan på människans motorik och språk, samt huruvida FMT-metoden på sikt kan leda till förbättringar av dessa funktioner.   Min slutsats är att det aktiva musicerande som en person utför, genom FMT-arbetet och som komplement till andra aktiviteter, leder till förbättringar inom såväl de motoriska som språkliga förmågorna.

Studiens syfte är att undersöka hur åtta förskollärare ser på motorikens betydelse för förskolebarns utveckling och lärande. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Vilket syfte har verksamma förskollärare med att träna barns motorik? På vilket sätt används miljön för att ge barn stöd och stimulans i sin motoriska utveckling?På vilket sätt används motoriken i förskolan för att främja inlärning? Tidigare forskning visar att motorisk aktivitet i barndomen ökar förutsättningarna för en fortsatt god hälsa. Motoriken anses ha betydelse för kommunikationen och det sociala samspelet. Motoriska problem kan leda till sociala svårigheter som uteslutning eller mobbning.Forskarna är eniga om vikten av att rörelser automatiseras för att underlätta inlärning. Forskning tyder även på att många delar av vår motorik måste tränas upp. I studien presenteras mognadsteorier respektive teorier om miljöns påverkan på den motoriska utvecklingen. Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsansats med intervjuer som insamlingsmetod. Resultatet visar att förskollärarnas syfte med motorikträning är att stärka såväl fysiska egenskaper hos barnet som att öka barnets självbild och kroppsuppfattning. Förskollärarna betonar även vikten av att förbereda barnen inför skolstarten. Hos alla förskollärarna sker ett dagligt arbete med att stimulera och utveckla barns motorik genom både planerade och spontana aktiviteter. Utomhusmiljön lyfts fram som särskilt betydelsefull eftersom den ger en varierad motorikträning. Vidare är förskollärarna eniga motorikens betydelse för det sociala samspelet.  Förskollärarna önskar få en större kunskap om ett eventuellt samband mellan motorik och inlärning.

Vårt syfte med studien var att undersöka huruvida lärare i grundskolans tidigare år som använder sig av rörelseprogrammet Röris i klassrumsmiljö upplever att det har inverkan, och i så fall hur, på barns koncentration och motorik. Vi utgick ifrån frågeställningarna hur lärare använder sig av Röris, om lärare upplever att behovet av Röris är lika för alla, hur lärarna upplever att det påverkar barns koncentration och motorik, om de ser samband mellan koncentration, motorik och inlärning samt huruvida Röris är välinvesterad tid enligt lärarna. Tillvägagångssättet för att besvara våra frågeställningar var av kvalitativ art, där sex lärare från två skilda skolor i sydöstra Sverige intervjuades.  Resultatet i denna studie visar att lärarna använder sig av Röris för att göra avbrott i längre lektionspass när koncentrationen tryter. Resultatet påvisar vidare att alla har nytta av Röris. Lärarna var av den uppfattningen att Röris hade en mycket god inverkan på barnens koncentration och såg klara fördelar med att praktisera Röris. Vad gäller motoriken såg de främst indirekta vinster av Röris, då de inte använde det i syfte att utveckla barnens motorik. Angående sambandet mellan koncentration, motorik och inlärning pekar vårt resultat mot att de är beroende och påverkar varandra i stor utsträckning. Samtliga lärare upplever att Röris är välinvesterad tid och menar att all form av avbrott är bra. Det förtydligas att Röris är ett perfekt redskap som alla klasser kan använda, på olika sätt.

Detta examensarbete beskriver betydelsen av rörelse för barn med koncentrations- och inlärningssvårigheter. Ericsson (2003) syftar på att pedagogisk forskning kring motorikens problemområde ligger på ett övergripande plan där man använder sig av rörelse för att ge barn möjligheter till utveckling inom motorik, psykisk och fysisk utveckling samt kroppskunskap. Med detta arbete vill jag visa att rörelse kan ha en bredare betydelse. Ericsson (2003) menar också att tidigare forskning visar att många barn som har koncentrations- och inlärningssvårigheter även har problem med motorik. Genom att presentera tidigare forskning och annan facklitteratur visas vikten av rörelse och möjligheten för pedagoger i förskolan att utnyttja rörelse och motorisk träning för att underlätta barns koncentrations- och inlärningsförmåga. Ericsson (2003), Stenberg (2007), Arnegård (2006), Ayres (1988) med flera är forskare eller författare som används i arbetet för att visa att motorik och koncentration samt inlärning har ett samband. Rörelse och motorisk träning har betydelse från det nyfödda barnets första ögonblick för att sedan fortsätta som en viktig del genom människans utveckling. Asmervik, Ogden och Rygvold (2001) hävdar att det är i barns tidiga år var motorisk träning kan ha betydelse för deras koncentrations- och inlärningsförmåga. Förskolans verksamhet borde då fyllas av rörelse. I förskolan har leken dessutom en stor betydelse för barnets inlärning (Moyles, 1995). Dessutom menar Moyles (1995) att leken är energigivande där det finns möjlighet för barnen att inkludera rörelse. För att kunna använda sig av rörelse som metod behövs naturligtvis kunskap kring den. I denna studie används kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger i förskolan för att få fram information om den eventuella kunskap som dessa pedagoger har kring sambandet mellan rörelse och koncentrations- samt inlärningsförmåga. Eftersom uppsatsen främst fokuserar på koncentrations- och inlärningssvårigheter intervjuas pedagoger i förskolan kring hur de använder sig av rörelse för att underlätta för barn med dessa svårigheter. Forskning och annan litteratur kring betydelsen av rörelse för koncentration och inlärning är främst riktad mot skolans verksamhet vilket gör att denna studie skall presentera ett material som har skillnader i sig jämfört med tidigare forskning. Referenslitteraturen och intervjuerna ligger som grund till uppsatsens analys. Deltagarna i studien visar en del teoretisk kunskap av rörelse som metod till att underlätta för barn med koncentrations- och inlärningssvårigheter. Användningen av den kunskap de förmedlade under intervjuerna är dock inte den samma i praktiken som i teorin.

No description available.

Syftet med denna studie var att belysa hur pedagoger i de tidiga skolåren uppfattar motorikens betydelse för elevernas lärande, samt vilka konsekvenser motoriksvårigheter kan få för eleven i lärandet. Vi vill också med detta arbete belysa hur pedagoger i de tidiga åren uppfattar systematisk motorisk träning samt vad den kan bidra med för elever med motoriska svårigheter. Genom intervjuer med pedagogerna har vi fått deras uppfattning om motorikens betydelse vid lärandet. Pedagogerna lägger stor vikt vid barnets/elevens motoriska utveckling och att det har betydelse för lärandet. Vårt resultat visar att pedagogerna är medvetna om de motoriska förutsättningarna för att eleverna ska kunna fungera i skolan. Vi har dock i undersökningen sett att pedagogerna skiljer på teoretiska och praktiska ämnen och att det är få pedagoger som använder sig av motoriska övningar vid lärande.

År 2003 reviderades Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94 (Lpo94) och daglig fysisk aktivitet infördes som en obligatorisk del av skoldagen. Utifrån våra tolkningar av Lpo94 skall daglig fysisk aktivitet genomsyras i alla skolans ämnen för att skapa förutsättningar som stärker barnens förmåga att lära och utvecklas. Vår studie syftar till att undersöka tre olika teoriers syn på hur motorisk färdighet påverkar barnets läs- och skrivinlärning. I den teoretiska bakgrunden redogörs för tidigare forskning gällande motorisk aktivitet och dess betydelse för barns läs- och skrivutveckling. Vi har valt att ta del av tre personers olika teorier och hur de förhåller sig till barns motorik i relation till läs- och skrivinlärningen. För att besvara vårt syfte har vi genomfört intervjuer med informanterna. Arbetet belyser vilka olikheter det finns i synen på betydelsen av motorisk träning för barns läs- och skrivinlärningen. Alla tre ansåg att motoriken i någon form hade betydelse, men i vilken utsträckning där gick informanternas åsikter isär.

ABSTRAKT _______________________________________________________________ Margareta Christiansson & Sara Johnsson Barns motorik – En studie om miljöns betydelse för barns motoriska utveckling. Children´s motor skill development –A study of the environment’s importance for children’s motor skill development. Antal sidor: 28 ___________________________________________________________________________ I denna uppsats undersöks lärares upplevelse av miljöns betydelse för barns motoriska utveckling. I uppsatsen tar vi del av forskning kring barns motoriska utveckling samt pedagogers upplevelser och betraktelser av miljöns betydelse och påverkan för barn i förskolan. Vi beskriver även vad som kännetecknar en stimulerande miljö. Studien genomfördes med stöd av intervjufrågor till sex pedagoger och två motorikpedagoger vid två förskolor i två mindre kommuner i södra Sverige. Vi tar utgångspunkt i barns motoriska utveckling samt i hur miljön kan stärka barns motoriska utveckling. Resultatet visar att den miljö som pedagogerna ansåg tränade barns motorik effektivast var den miljö som allra minst behöver arrangeras eller omarbetas, skogen! Det framkom även att en och samma miljö inte kan passa alla barngrupper, utan att det är något som ständigt måste omarbetas och hålla levandes. Pedagogerna belyser vidare att miljön måste erbjuda nya möjligheter och utmaningar utifrån varje barns behov. Den kunskap som motorikpedagogerna besitter visar sig vara en hjälp och en stöttning till pedagogerna i utformning av den planerade rörelseträningen på förskolan.

Jag har i detta arbete undersökt rörelsens betydelse för elevers koncentrationsförmåga och inlärning. Arbetet är en kvalitativ undersökning i form av intervjuer och observationer. Till grund för detta ligger en omfattande litteraturgenomgång. För att besvara mitt syfte har jag genomfört intervjuer med två lärare och tio elever. Jag har utifrån intervjusvaren kopplat samman litteraturgenomgången med intervjupersonernas redogörelser för att stärka lärarnas ståndpunkter. Den mesta litteratur inom motorik, lek, rörelse, inlärning, koncentrationsförmåga och utemiljö talar för rörelsens betydelse för inlärningen. I intervjuresultatet framgår det att rörelse påverkar koncentrationsförmågan hos eleverna. Men också att utemiljöns betydelse för inlärningen är en viktig del som inte får glömmas bort eftersom den bara finns där och är en stor naturligresurs. Slutsatsen av undersökningen är att lärarna borde erbjuda eleverna mer rörelse för att öka barnens möjligheter till koncentration.

Under sina första år spendera många barn stor del av sin tid i förskolan. Det sker idag en ökning av barn som betecknas ha någon form av störning. Därför vill vi i denna studie undersöka hur man inom förskolans verksamhet förhåller sig till perceptioners betydelse för barns utveckling och lärande. Vi vill även undersöka om och hur man som pedagog arbetar för att stödja detta. Metoden består av en kvalitativ studie med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Vi har valt att utgå ifrån den enskilda perceptionen men även som helhet i den sensoriska integrationen. Det har framkommit att det finns en medvetenhet om perceptionerna i sin helhet, dock är det ofta något man anser att man får med sig genom att träna motoriskt, genom leken och utformningen av miljön. Vad som även framkommit är att pedagogerna ofta tänker på brister när man talar om perceptioner och att de inte alltid ser betydelsen av perceptioner ur ett långsiktigt perspektiv.