Under sina första år spendera många barn stor del av sin tid i förskolan. Det sker idag en ökning av barn som betecknas ha någon form av störning. Därför vill vi i denna studie undersöka hur man inom förskolans verksamhet förhåller sig till perceptioners betydelse för barns utveckling och lärande. Vi vill även undersöka om och hur man som pedagog arbetar för att stödja detta. Metoden består av en kvalitativ studie med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Vi har valt att utgå ifrån den enskilda perceptionen men även som helhet i den sensoriska integrationen. Det har framkommit att det finns en medvetenhet om perceptionerna i sin helhet, dock är det ofta något man anser att man får med sig genom att träna motoriskt, genom leken och utformningen av miljön. Vad som även framkommit är att pedagogerna ofta tänker på brister när man talar om perceptioner och att de inte alltid ser betydelsen av perceptioner ur ett långsiktigt perspektiv.

Studiens övergripande syfte är att skapa fördjupad förståelse kring betydelsen av fysisk aktivitet i förskolan. Mer specifikt är syftet att undersöka vilken betydelse pedagoger tilldelar fysisk aktivitet i den pedagogiska verksamheten. Vår avsikt är också att ta reda på hur pedagogerna uppfattar sambandet mellan fysisk aktivitet och lek. De frågeställningar denna studie tar upp är: Hur ser pedagoger på betydelsen av fysisk aktivitet i förskolan? Hur planerar och genomför pedagoger arbetet med fysisk aktivitet i förskolan? Hur ser pedagoger på sambandet mellan fysisk aktivitet och lek? Detta är en kvalitativ studie, baserad på intervjuer med sex verksamma förskollärare. Utifrån frågeställningar och intervjuer visar resultatet av studien att pedagogerna dagligen arbetar med fysisk aktivitet på ett medvetet sätt. Studien visar också att pedagogerna ser samband mellan fysisk aktivitet, lek och miljö. Avslutningsvis anser pedagogerna att fysisk aktivitet i förskolan är en nödvändighet för barnen och deras välbefinnande.

<p>Vårt syfte med detta arbete är att undersöka förskollärares uppfattningar om rörelse för barn i förskola och förskoleklass. Vi har valt att använda följande frågeställningar:</p><p>• Hur uppfattar förskollärarna betydelsen av rörelse för barn i förskola och förskoleklass?</p><p>• Hur uppmuntras barnen i förskola och i förskoleklass till rörelse av förskollärarna?</p><p>Vi använde oss av sex stycken kvalitativa intervjuer med förskollärare och kommer utifrån dessa skildra deras uppfattningar i olika beskrivningskategorier. Uljens (1989) skriver att beskrivningskategorier används i fenomenografi för att beteckna och sammanföra kvalitativt skilda uppfattningar som en grupp individer har av samma fenomen. De kategorier som framkom kring hur förskollärarna uppfattar rörelse för barn var utförande, hinder och påverkan. Resultatet visar att förskollärarna utför planerad rörelse i förskola och förskoleklass, men svaren skiljer sig en del åt. Det finns en som nästan aldrig har det, till dem som har det minst en gång i veckan. Alla förskollärare ansåg att barnen påverkas av rörelse på ett eller annat sätt. De tyckte lika och syftade på att barnen bland annat sover bättre, blir piggare och gladare. Respondenterna menar att det finns vissa hinder till rörelse för barn i förskola och förskoleklass. Någon hade köpstopp som innebar att det inte fanns pengar till att köpa in redskap, medan andra hade ont om utrymme.</p>

<p>Arbetets syfte är att tydliggöra och lyfta fram vikten av rörelse för barnets motoriska utveckling och dess inverkan på barnets inlärningsförmåga. Jag har utgått ifrån följande frågeställningar: </p><p>Hur ser idrottslärarna på fördelningen av antalet undervisningstimmar i dagens skola? Är det så att aktiva barn har lättare för inlärning?</p><p>Stämmer det att ökad fysisk aktivitet: </p><p>* leder till bättre motorik? </p><p>* ger piggare barn? </p><p>* underlättar skolprestationer? </p><p>Arbete inleds med en litteraturgenomgång där jag presenterar historiska aspekter vad gäller idrotten och bakgrundsfakta till barnens motoriska utveckling. Där finns också en presentation av undersökningar som visar på motorikens betydelse för barnen då det gäller inlärnig. Sedan följer min sammanställning av de enkäter som idrottslärarna svarat på. Min förhoppning är att detta arbete kommer att ge dig som läsare nya tankar och insikter vad gäller motorikens betydelse för barnens inlärning.</p>

<p>Syftet med denna studie var att belysa hur pedagoger i de tidiga skolåren uppfattar motorikens betydelse för elevernas lärande, samt vilka konsekvenser motoriksvårigheter kan få för eleven i lärandet. Vi vill också med detta arbete belysa hur pedagoger i de tidiga åren uppfattar systematisk motorisk träning samt vad den kan bidra med för elever med motoriska svårigheter.</p><p>Genom intervjuer med pedagogerna har vi fått deras uppfattning om motorikens betydelse vid lärandet. Pedagogerna lägger stor vikt vid barnets/elevens motoriska utveckling och att det har betydelse för lärandet. Vårt resultat visar att pedagogerna är medvetna om de motoriska förutsättningarna för att eleverna ska kunna fungera i skolan. Vi har dock i undersökningen sett att pedagogerna skiljer på teoretiska och praktiska ämnen och att det är få pedagoger som använder sig av motoriska övningar vid lärande.</p>

<p>År 2003 reviderades Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94 (Lpo94) och daglig fysisk aktivitet infördes som en obligatorisk del av skoldagen. Utifrån våra tolkningar av Lpo94 skall daglig fysisk aktivitet genomsyras i alla skolans ämnen för att skapa förutsättningar som stärker barnens förmåga att lära och utvecklas. Vår studie syftar till att undersöka tre olika teoriers syn på hur motorisk färdighet påverkar barnets läs- och skrivinlärning.</p><p>I den teoretiska bakgrunden redogörs för tidigare forskning gällande motorisk aktivitet och dess betydelse för barns läs- och skrivutveckling. Vi har valt att ta del av tre personers olika teorier och hur de förhåller sig till barns motorik i relation till läs- och skrivinlärningen.</p><p>För att besvara vårt syfte har vi genomfört intervjuer med informanterna. Arbetet belyser vilka olikheter det finns i synen på betydelsen av motorisk träning för barns läs- och skrivinlärningen.</p><p>Alla tre ansåg att motoriken i någon form hade betydelse, men i vilken utsträckning där gick informanternas åsikter isär.</p>

<p>ABSTRAKT</p><p>_______________________________________________________________</p><p>Margareta Christiansson & Sara Johnsson</p><p>Barns motorik</p><p>– En studie om miljöns betydelse för barns motoriska utveckling.</p><p>Children´s motor skill development</p><p>–A study of the environment’s importance for children’s motor skill development.</p><p>Antal sidor: 28</p><p>___________________________________________________________________________</p><p>I denna uppsats undersöks lärares upplevelse av miljöns betydelse för barns motoriska</p><p>utveckling. I uppsatsen tar vi del av forskning kring barns motoriska utveckling samt</p><p>pedagogers upplevelser och betraktelser av miljöns betydelse och påverkan för barn i</p><p>förskolan. Vi beskriver även vad som kännetecknar en stimulerande miljö.</p><p>Studien genomfördes med stöd av intervjufrågor till sex pedagoger och två motorikpedagoger</p><p>vid två förskolor i två mindre kommuner i södra Sverige. Vi tar utgångspunkt i barns</p><p>motoriska utveckling samt i hur miljön kan stärka barns motoriska utveckling. Resultatet visar</p><p>att den miljö som pedagogerna ansåg tränade barns motorik effektivast var den miljö som</p><p>allra minst behöver arrangeras eller omarbetas, skogen! Det framkom även att en och samma</p><p>miljö inte kan passa alla barngrupper, utan att det är något som ständigt måste omarbetas och</p><p>hålla levandes. Pedagogerna belyser vidare att miljön måste erbjuda nya möjligheter och</p><p>utmaningar utifrån varje barns behov. Den kunskap som motorikpedagogerna besitter visar</p><p>sig vara en hjälp och en stöttning till pedagogerna i utformning av den planerade</p><p>rörelseträningen på förskolan.</p>

<p><p>Under sina första år spendera många barn stor del av sin tid i förskolan. Det sker idag en ökning av barn som betecknas ha någon form av störning. Därför vill vi i denna studie undersöka hur man inom förskolans verksamhet förhåller sig till perceptioners betydelse för barns utveckling och lärande. Vi vill även undersöka om och hur man som pedagog arbetar för att stödja detta. Metoden består av en kvalitativ studie med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Vi har valt att utgå ifrån den enskilda perceptionen men även som helhet i den sensoriska integrationen. Det har framkommit att det finns en medvetenhet om perceptionerna i sin helhet, dock är det ofta något man anser att man får med sig genom att träna motoriskt, genom leken och utformningen av miljön. Vad som även framkommit är att pedagogerna ofta tänker på brister när man talar om perceptioner och att de inte alltid ser betydelsen av perceptioner ur ett långsiktigt perspektiv.</p></p>

<p>Jag har i detta arbete undersökt rörelsens betydelse för elevers koncentrationsförmåga och inlärning. Arbetet är en kvalitativ undersökning i form av intervjuer och observationer. Till grund för detta ligger en omfattande litteraturgenomgång. För att besvara mitt syfte har jag genomfört intervjuer med två lärare och tio elever. Jag har utifrån intervjusvaren kopplat samman litteraturgenomgången med intervjupersonernas redogörelser för att stärka lärarnas ståndpunkter.</p><p>Den mesta litteratur inom motorik, lek, rörelse, inlärning, koncentrationsförmåga och utemiljö talar för rörelsens betydelse för inlärningen. I intervjuresultatet framgår det att rörelse påverkar koncentrationsförmågan hos eleverna. Men också att utemiljöns betydelse för inlärningen är en viktig del som inte får glömmas bort eftersom den bara finns där och är en stor naturligresurs. Slutsatsen av undersökningen är att lärarna borde erbjuda eleverna mer rörelse för att öka barnens möjligheter till koncentration.</p>

SAMMANFATTNING År 2003 reviderades Lpo 94 och daglig fysisk aktivitet infördes som en obligatorisk del av skoldagen. Utifrån våra tolkningar av Lpo 94 skall daglig fysisk aktivitet genomsyras i alla skolans ämnen för att skapa förutsättningar som stärker barns förmåga att lära och utvecklas. Vår studie syftar därför till att undersöka hur lärare ser på ett eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och barns inlärningsförmåga. I den teoretiska bakgrunden redogör vi för tidigare forskning gällande fysisk aktivitet och dess betydelse för barns inlärningsförmåga. Efter att ha tagit del av tidigare forskning har vi valt att fokusera på olika aspekter som flera av författarna belyser som betydelsefulla för inlärningsförmågan. För att besvara vårt syfte har vi genomfört intervjuer med fem lärare. Det visade sig att samtliga lärare menar att det finns ett samband mellan rörelse/fysisk aktivitet och barns inlärningsförmåga då de tyckte sig se positiva effekter hos eleverna efter införandet av daglig fysisk aktivitet. Det framkom bland annat att eleverna genom att röra på sig mår bättre, blir lugnare, kan sitta still och koncentrera sig under en längre tid. De ansåg även att eleverna genom rörelse lättare kan skapa sig sammanhang och verklighetsuppfattning. Lärarna menade att detta och mer därtill främjar förutsättningarna för inlärningsförmågan. Något som lyftes fram under intervjuerna var även motorikens betydelse för koncentrationsförmågan som i sin tur ansågs främja inlärningsförmågan.