Syftet i föreliggande studie har varit att utvärdera en mall för fysisk aktivitet för pedagoger och barn i förskolan. Vi har även valt att lyfta hur pedagogerna resonerar om sin inställning till fysisk aktivitet i relation till barns behov och miljöns uppbyggnad. Mallen för fysisk aktivitet testades på en förskola och följdes upp med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fyra pedagoger som deltog i projektet. I studien användes ett fenomenografiskt perspektiv för att tolka och bearbeta materialet och det analyserades med hjälp av Dahlberg och Fallsbergs tolkningsmetod. Det fenomenografiska perspektivet syftar mot att beskriva att en förståelse för något har sitt ursprung i tidigare erfarenheter. För att utveckla kunskapsnivån behövs en kritisk reflektion av tidigare kunskaper i relation till nya erfarenheter. Vi kunde utifrån materialet dra slutsatsen att behovet av en mall för att stimulera till fysisk aktivitet i förskolan fanns. Till viss del kunde den föreliggande mallen stimulera till mer fysisk aktivitet, då det utgjorde en bra inspirationskälla, men det kunde inte ersätta andra viktiga faktorer för att stimulera. Nyckeln i det hela handlade om att ha engagerade pedagoger för att uppmuntra till fysisk aktivitet. / The aim of this study was to evaluate a template for physical activity for pedagogues and children in preschool. We have also chosen to highlight how teachers reason about their approach to physical activity in relation to children's needs and the planning of the environment. The template for physical activity was tested in a preschool and was evaluated through semistructured interviews with four pedagogues who participated in the project. The empirical data was explained with the help of the phenomenographic perspective and analyzed through Dahlberg and Fallsbergs interpretation method. The phenomenographic perspective aims to describe that an understanding for something comes from previous experiences. To expand your knowledge you need to critically reflect upon your previous knowledge in relation to your new experiences. Based on the material we came to the conclusion that there is a need for a template for physical activity in preschool. The template could to some extent encourage to more physical activity, and was a good inspirational source, but could not replace other important factors to stimulate. The key is about having enthusiastic pedagogues to encourage to physical activity.

BAKGRUND: Bakgrunden belyser, med hjälp av litteratur och forskning, motorikensbetydelse för barns utveckling. Som en röd tråd beskrivs motoriken iförhållande till barns fysiska, sociala, emotionella och kognitivautveckling. Pedagogens roll och synsätt skildras, samt en kortarebeskrivning av Läroplanens innehåll om motorik.SYFTE: Syftet med undersökningen är att ta reda på om pedagoger idagarbetar med motorik i förskolan. Vi vill undersöka vad pedagoger harför syn på barns motoriska träning, samt hur ofta motorikenåterkommer som en del i verksamheten. I studien används kvantitativ enkät, med positivistisk grund, somundersökningsredskap. Enkäten vänder sig till 86 verksammapedagoger i förskolan.Av de pedagoger som deltog i vår undersökning, var majoritetenförskollärare och barnskötare. Vårt resultat är präglat av jämförelsermellan dessa två yrkeskategorier och deras svar inom olika områden.RESULTAT: Resultatet behandlar pedagogers bakgrund, Läroplanens användning,pedagogers tankar om motorik, motoriska svårigheter, samtmotorikens betydelse för barns utveckling. / Uppsatsnivå: C

BakgrundMotorisk utveckling delas in i grov- och finmotorik. De grundläggande grovmotoriska rörel-serna som barn utvecklar främst i förskolan är springa, klättra, balansera och hoppa. Finmo-toriken handlar främst om handen och fingrarnas rörelse. Barn tycker om att röra sig till musik. Vilket gör musiken till ett bra hjälpmedel i arbetet med motoriken.SyfteSyfte med studien är att undersöka hur pedagoger beskriver att de arbetar för att stimulera barns motoriska utveckling i förskolan. Särskilt intresserade är vi om och hur musik används som ett hjälpmedel i deras arbete.MetodI vår studie har vi använt oss av kvalitativa fokusgruppintervjuer med en öppen fråga plus några följdfrågor. Sammanlagt intervjuades sex pedagoger från tre olika förskolor.ResultatDet resultat som kommit fram är att pedagogers medvetenhet har stor betydelse för att kunna utmana barnen i deras motoriska utveckling. Pedagogerna ser musiken som ett bra hjälpmedel, genom exempelvis rörelsesånger och dans blir den motoriska träningen lustfylld. / Program: Lärarutbildningen

Bakgrund: Vi har i vår bakgrund skrivit om utomhuspedagogiken och dess olika faktorer som både kan vara hinner och möjligheter för utomhusvistelsen, utifrån olika sorters litteratur..Syfte: Vårt syfte är att ta reda på vad utomhuspedagogik innebär för våra utvalda pedagoger samt vilka möjligheter och hinder det finns med detta arbetssätt.Metod: Vi har valt att intervjua fem pedagoger som arbetar påen förskola där utomhuspedagogik bedrivs.Resultat: Vårt resultat föreslår att utomhusvistelsen tränar barns motoriska utveckling automatiskt. Utomhus ökar barnens koncentrationsförmåga. Barnen får möjlighet att uppleva med alla sinnen vilket främjar deras inlärning.

Denna studie syftar till att undersöka hur lärare och elever betraktar motorikens betydelse för läs- och skrivinlärning. Detta genom att dels studera vad en lärare anser om ett samband mellan motorik och läs- och skrivinlärning samt hur arbete med motorisk träning som syftar till att påverka elevers läs- och skrivinlärning kan utformas, dels undersöka hur elever resonerar kring motorisk träning och dess inverkan på deras läsning och skrivning. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ metodansats använts, vilket har föranlett att sju intervjuer och tre observationer ligger till grund för studiens resultat. I den tidigare forskning och bakgrundsinformation som presenteras i studien framgår det att det kan finnas ett eventuellt samband mellan motorik och läs- och skrivinlärning samt att motorisk träning kan ha en positiv inverkan på elevers förmåga att lära. Studiens resultat går sedermera i linje med den tidigare forskning och bakgrundsinformation som presenterats, då det framkommer att både elever och lärare upplever att motorik och motorisk träning utifrån metoden Brain Gym® kan ha betydelse för elevers läsning och skrivning.

<p>Vi har i denna studie undersökt vilka uppfattningar ett urval pedagoger i skolan har när det gäller motorikens betydelse för elevernas skolprestationer. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer och analyserat dessa utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Resultatet visade att pedagogernas olika uppfattningar om motorikens betydelse kunde delas in i två huvudkategorier. Den ena uppfattningen är att pedagogerna tycker sig kunna se ett samband mellan elevernas motorik och deras självkänsla och/eller koncentrationsförmåga. Den andra uppfattningen är att lärarna kan använda sig av motoriken som ett redskap i undervisningen för att förbättra elevernas skolprestationer. Studien visar att pedagogerna har tolkat myten om ”det du gör med kroppen kommer ut i knoppen” på olika sätt.</p>

<p>I den här uppsatsen är syftet att ta reda på hur några lärare tänker om utomhuspedagogik. Vilka möjligheter och/eller svårigheter de ser med utomhuspedagogik, samt om utomhuspedagogiken kan främja daglig fysisk aktivitet. Vi har i en kvalitativ studie utgått från intervjuer med fyra lärare på fyra olika skolor. Två av skolorna är belägna i Stockholms ytterstad och två är belägna i Stockholms innerstad. Urvalet har vi gjort med hjälp av den så kallade närhetsprincipen. Vi har haft som avsikt att få informanter från skolor med olika utomhusmiljö och därmed olika förutsättningar för att bedriva utomhuspedagogik i sin närmiljö. Vi vill påpeka att studien präglas av en positiv attityd till utomhuspedagogik och i och med detta kan resultaten ha vinklats till att omfatta de möjligheter som finns i större omfattning än svårigheterna. Vi kan med det begränsade urval vi har inte dra några generella slutsatser från resultaten. Vad vi sett utifrån de samtal vi haft att de här lärarna är positivt inställda till utomhuspedagogik och dess främjande för den fysiska aktiviteten. De anser också att i princip all undervisning går att ta ut. Bara intresset finns hos en själv. De svårigheter som kan uppstå är att barnen inte har kläder som är anpassade, att det är dåligt väder, att det är ont om personal eller att tiden inte räcker till.</p>

<p>I den här uppsatsen är syftet att ta reda på hur några lärare tänker om utomhuspedagogik. Vilka möjligheter och/eller svårigheter de ser med utomhuspedagogik, samt om utomhuspedagogiken kan främja daglig fysisk aktivitet. Vi har i en kvalitativ studie utgått från intervjuer med fyra lärare på fyra olika skolor. Två av skolorna är belägna i Stockholms ytterstad och två är belägna i Stockholms innerstad. Urvalet har vi gjort med hjälp av den så kallade närhetsprincipen. Vi har haft som avsikt att få informanter från skolor med olika utomhusmiljö och därmed olika förutsättningar för att bedriva utomhuspedagogik i sin närmiljö. Vi vill påpeka att studien präglas av en positiv attityd till utomhuspedagogik och i och med detta kan resultaten ha vinklats till att omfatta de möjligheter som finns i större omfattning är svårigheterna. Vi kan med det begränsade urval vi har inte dra några generella slutsatser från resultatet. Vad vi sett utifrån de samtal vi haft att de här lärarna är positivt inställda till utomhuspedagogik och dess främjande för den fysiska aktiviteten. De anser också att i princip all går att ta ut. Bara intresset finns hos en själv. De svårigheter som kan uppstå är att barnen inte har kläder som är anpassade, att det är dåligt väder, att det är ont om personal eller att tiden inte räcker till.</p>

<p>Vårt syfte med examensarbetet var att undersöka dansens eventuella betydelse för stärkande av självuppfattning hos barn i förskoleåldern. I förskolans uppdrag läggs stor vikt vid arbetet med att stärka barns självkänsla. Vi valde därför att undersöka dansens och rörelsens betydelse i detta arbete. De frågeställningar vi valde att undersöka var följande:</p><p>• Hur arbetar förskollärare respektive danslärare med dans och rörelse med fokus på att stärka barns självuppfattning?</p><p>• Är dans och rörelse en metod för att stärka barns självuppfattning? På vilket sätt?</p><p>För insamling av data använde vi oss av kvalitativa intervjuer med förskollärare och danspedagoger, samt observationer av en barngrupp under fyra stycken dans och rörelsepass, dessa pass genomförda av oss. Att dansen passar alla barn var samtliga intervjupersoner eniga om, bara övningarna utgick från barnens behov, intressen samt vad de kan och klarar av. I vår undersökning fann vi ingen stor skillnad på hur arbetssättet med dans och rörelse skiljde sig mellan förskollärare och danspedagoger. Undersökningen har visat att danspedagoger troligtvis har ett mer utvecklat arbetssätt och en djupare kunskap kring dans. De har vidare en större chans att genom sitt breda register hjälpa barnen med utvecklande av sin självuppfattning.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar rörelsens betydelse för elevers lärande samt hur de använder sig av rörelse i sin undervisning.I studien använde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod och vi genomförde tio semistrukturerade intervjuer på två olika skolor. En skola arbetade traditionellt och den andra arbetade med lärstilar, i år 1-6. Resultatet visade att lärarna använde sig av rörelse under skoldagen i varierad mängd och deras medvetenhet om rörelsens betydelse för lärande skilde dem åt.En del av lärarna ansåg att de använde sig av för lite rörelse när de undervisar på grund av bland annat okunskap, begränsade arbetsytor och en "rädsla" för att eleverna inte skall återfinna fokus och koncentration. Samtliga lärare var eniga om att rörelsen är en viktig del av undervisningen och att den är viktig för elevernas lärande. Det var en märkbar skillnad i användandet av rörelse mellan skolorna, framförallt i år 4-6.</p>