Denna studie avser att undersöka om motorisk träning används i special undervisningen för barn med diagnosen ADHD och i så fall hur. I studien användes en kvantitativ enkätundersökning samt två kompletterande kvalitativa intervjuer. Studien undersöker om idrottslärare, speciallärare samt specialpedagoger överhuvudtaget har motorisk träning i sin undervisning. Följande undersöktes: Längden på motorikpassen, fördelningen flickor - pojkar. Studien undersökte hur ofta och i vilken åldergrupp den motoriska undervisningen bedrevs. Slutligen undersöktes i vilken form lärarna hade sin motoriska träning. Våra kvalitativa intervjuer gav oss möjlighet att arbeta vidare med de resultat som framkom i enkätundersökningen. Det var intressant att fråga vidare om varför öga – hand träning var så dominerande. Det framkom att öga – hand träning är vanligare än de pulshöjande aktiviteterna för att den lite lugnare aktiviteten anses enklare att göra riktigt. Det framgick även att det nästan uteslutande är idrottsläraren som har pulshöjande motorisk träning.

Syftet med denna studie var att belysa hur pedagoger i de tidiga skolåren uppfattar motorikens betydelse för elevernas lärande, samt vilka konsekvenser motoriksvårigheter kan få för eleven i lärandet. Vi vill också med detta arbete belysa hur pedagoger i de tidiga åren uppfattar systematisk motorisk träning samt vad den kan bidra med för elever med motoriska svårigheter. Genom intervjuer med pedagogerna har vi fått deras uppfattning om motorikens betydelse vid lärandet. Pedagogerna lägger stor vikt vid barnets/elevens motoriska utveckling och att det har betydelse för lärandet. Vårt resultat visar att pedagogerna är medvetna om de motoriska förutsättningarna för att eleverna ska kunna fungera i skolan. Vi har dock i undersökningen sett att pedagogerna skiljer på teoretiska och praktiska ämnen och att det är få pedagoger som använder sig av motoriska övningar vid lärande.

<p>Syftet med denna studie var att belysa hur pedagoger i de tidiga skolåren uppfattar motorikens betydelse för elevernas lärande, samt vilka konsekvenser motoriksvårigheter kan få för eleven i lärandet. Vi vill också med detta arbete belysa hur pedagoger i de tidiga åren uppfattar systematisk motorisk träning samt vad den kan bidra med för elever med motoriska svårigheter.</p><p>Genom intervjuer med pedagogerna har vi fått deras uppfattning om motorikens betydelse vid lärandet. Pedagogerna lägger stor vikt vid barnets/elevens motoriska utveckling och att det har betydelse för lärandet. Vårt resultat visar att pedagogerna är medvetna om de motoriska förutsättningarna för att eleverna ska kunna fungera i skolan. Vi har dock i undersökningen sett att pedagogerna skiljer på teoretiska och praktiska ämnen och att det är få pedagoger som använder sig av motoriska övningar vid lärande.</p>

Syftet med den här studien är att undersöka i vilken utsträckning pedagoger i förskolan utnyttjar naturen i arbetet med barns rörelse och motoriska träning samt vad pedagogerna har för kunskaper i ämnet. För att få reda på detta har jag lämnat ut enkäter och i samband med utlämnandet av dessa även personligen besökt förskolorna för att bilda en egen uppfattning om förskolans närhet till naturen. Pedagoger från sex förskolor, sammanlagt 32 stycken, har deltagit i undersökningen. Undersökningen visar att pedagogerna har bra kunskaper och ambitionerna att vistas i naturen är höga, men resurserna räcker inte riktigt till för att möjliggöra vistelse i naturen i den utsträckning som pedagogerna önskar.

Projektet har undersökt om medveten motorikträning ger några eventuella effekter un-der en sjuveckorsperiod. Projektet ger en bild av hur barns motoriska förmåga kan för-bättras under denna relativt korta tidsperiod. Två barngrupper med 12-15 barn/grupp deltog i projektet, en grupp med fyraåringar och en grupp med femåringar, Under pro-jektets gång hade barngrupperna vars en timme varje vecka under en sjuveckorsperiod som ägnades åt medveten motorikträning med fokus på momenten springa, hoppa och krypa. Vid första och sista tillfället observerades barnen med utgångspunkt i ett obser-vationsschema som skapats med inspiration från MUGI observationsschema (Ericsson, 2005). Projektet visar att medveten motorikträning under en sjuveckorsperiod ger viss utveckling av barns motoriska färdigheter när det gäller att springa och hoppa. Resulta-tet kan dock inte generalisera och eftersom det inte fanns någon jämförelsegrupp i pro-jektet kan inte heller några säkra slutsatser dras.Nyckelord: förskolebarn, grovmotorik, motorisk träning / The project has examined whether conscious motor skills training offers possible effects over a time period of seven weeks. The project provides a picture of how children's motor skills can improve in this relatively short period of time. Two groups of children, a group of four year olds and a group of five year olds, participated in the project. The two groups had one hour of motor skills training each week during the project time of seven weeks, motor skills training focusing on running, jumping and crawling. The first and last time was observed children on the basis of an observation schedule that was created with inspiration from MUGI observation checklist (Ericsson, 2005). The project shows that conscious motor skills training during a time of seven weeks gives some improvement of children's motor skills when it comes to running and jumping.Keywords: gross motor skills, motor skills training, preschool children

Denna studie syftar till att undersöka hur lärare och elever betraktar motorikens betydelse för läs- och skrivinlärning. Detta genom att dels studera vad en lärare anser om ett samband mellan motorik och läs- och skrivinlärning samt hur arbete med motorisk träning som syftar till att påverka elevers läs- och skrivinlärning kan utformas, dels undersöka hur elever resonerar kring motorisk träning och dess inverkan på deras läsning och skrivning. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ metodansats använts, vilket har föranlett att sju intervjuer och tre observationer ligger till grund för studiens resultat. I den tidigare forskning och bakgrundsinformation som presenteras i studien framgår det att det kan finnas ett eventuellt samband mellan motorik och läs- och skrivinlärning samt att motorisk träning kan ha en positiv inverkan på elevers förmåga att lära. Studiens resultat går sedermera i linje med den tidigare forskning och bakgrundsinformation som presenterats, då det framkommer att både elever och lärare upplever att motorik och motorisk träning utifrån metoden Brain Gym® kan ha betydelse för elevers läsning och skrivning.

<p>Denna studie är ett arbete som baserar sig på en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer, som studerar motoriken och rörelsens betydelse för lärandet. Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer med fyra elever och deras föräldrar samt två lärare. Här ställs också frågan om hur jag som lärare kan upptäcka dessa elever och hur jag kan arbeta med dem i skolan. Slutligen ställs också frågan hur dessa barn och föräldrar som arbetar med motorisk träning beskriver detta. </p><p>I arbetet framgår att rörelser av olika slag kan vara stimulerande för vissa delar av hjärnans utveckling, som senare kan få betydelse för lärandet. Arbetet beskriver även vilken betydelse, reflexerna, perceptionen samt de auditiva och visuella områdena, har för lärandet. Det framkommer vilka problem ett barn kan få om den exempelvis har kvar reflexrester. Det framgår vidare att det finns hjälp att få för de barn som har motoriska problem. Denna hjälp kan de få i form av olika rörelseövningar som kan sättas in av kunnig expertis. Den här typen av hjälp får dock kritik, samtidigt som intervjuerna vittnar om att det haft en positiv inverkan och lett till förbättringar.</p>

Denna studie är ett arbete som baserar sig på en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer, som studerar motoriken och rörelsens betydelse för lärandet. Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer med fyra elever och deras föräldrar samt två lärare. Här ställs också frågan om hur jag som lärare kan upptäcka dessa elever och hur jag kan arbeta med dem i skolan. Slutligen ställs också frågan hur dessa barn och föräldrar som arbetar med motorisk träning beskriver detta. I arbetet framgår att rörelser av olika slag kan vara stimulerande för vissa delar av hjärnans utveckling, som senare kan få betydelse för lärandet. Arbetet beskriver även vilken betydelse, reflexerna, perceptionen samt de auditiva och visuella områdena, har för lärandet. Det framkommer vilka problem ett barn kan få om den exempelvis har kvar reflexrester. Det framgår vidare att det finns hjälp att få för de barn som har motoriska problem. Denna hjälp kan de få i form av olika rörelseövningar som kan sättas in av kunnig expertis. Den här typen av hjälp får dock kritik, samtidigt som intervjuerna vittnar om att det haft en positiv inverkan och lett till förbättringar.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar med motorik ur ett didaktiskt perspektiv. För att svara på studeins syfte har följande frågeställningar formulerats Hur genomför förskollärare den motoriska träningen? Vad erbjuds för aktiviteter under den motoriska träningen? Varför planerar förskollärarna för motorisk träning? Studien har en innehållsanalytisk utgångspunkt vilket innebär att dra slutsatser om ett innehåll. För att samla in empiri till studien har semistrukturerade intervjuer använts. Dessa har sedan transkriberats, tolkats och kategoriserats för att finna svar på studiens frågeställningar. Det teoretiska ramverket som ligger till grund för denna studie är didaktiken och undervisningsplaneringen. Utgångspunkt har varit i didaktikens frågor Hur, Vad och Varför som satts in i den didaktiska triangeln för att bilda en helhet. Resultatet visar att barn får motorisk träning under vistelsetiden på förskolan men att den inte är medvetet planerad. Det visar också att förskollärarnas roll och miljöns påverkan har stor betydelse för barns motorik träning. Resultatet visar även att förskollärarna ser ett syfte med den motoriska träningen då det finns med i läroplanen.

Syftet med den här studien var att belysa elevers upplevelser av- och tankar om anpassad motorisk träning i skolan, med stöd av tre pedagogiska perspektiv: motorisk utveckling, fysisk aktivitet och självförtroende. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, då vi har intervjuat elever mellan sju och tolv år, på fyra skolor i Skåne som har anpassad motorisk träning. Materialet i studien omfattar 24 elever, varav 13 godkände att intervjuas, via ett samtyckesbrev. Resultatet visade att alla de intervjuade eleverna upplever att de har blivit bättre motoriskt och känner att de trivs och vågar mer och har kul under lektionerna i anpassad motoriskt träning. Majoriteten av de intervjuade har ett intresse av fysisk aktivitet och de upplever en ”må-bra-känsla” när de är fysiskt aktiva. Resultatet av vår undersökning kan komma att användas som underlag för att framhäva betydelsen av anpassad motorisk träning. Slutsats: Resultaten visar att den anpassade motoriska träningen är en stödjande miljö som leder eleverna in på rätt spår, där de är fysiskt aktiva, tränas motoriskt, tar ansvar för sin hälsa och där självförtroendet stärks. Resultaten tyder också på att alla skolor i framtiden bör erbjuda daglig fysisk aktivitet och anpassad motorisk träning mer än två dagar i veckan. / The purpose of this study was to illuminate students' experiences of- and thoughts on adapted motor training in school, with the support of three pedagogical perspectives: motor development, physical activity and self-confidence. We have used a qualitative method, as we have interviewed students between the ages of seven to twelve at four different schools in Skåne with adapted motor training. The material in this study comprises of 24 students, of which 13 agreed to be interviewed, through a consent letter. The result showed that out of all the questioned students, they experienced that they had improved their motor skills, were confident, scales more and had fun in their classes of adapted motor training. The majority of the participants in this study have an interest in physical activity and they experience a “feel-good-sensation” when they are physically active. The results in our study may be used as a guide to highlight the importance and meaning of adapted motor training. Conclusion: The results show that the adapted motor training is a supported environment that leads the students in the right direction, where they are physically active, take responsibility of their own health, improve their motor skills and self-confidence strengthening. The results also indicate that all the schools in the future should offer daily physical activity and adapted motor training more than twice a week.