<p>This dissertation is a study of the discourse on children’s ability to control their body movements – the rhetoric of motorics (motor control). It takes an interest in the different practices that need to be dealt with if you would like to construct a description of bodiliness in a factual way, and it is particularly concerned with the practice of transforming observations of children’s bodiliness into literary inscriptions of motor control as well as the discursive actions that make these inscriptions credible and relevant. The study departures from a constructivist perspective and the aim of the thesis is to study how statements about motor control are possible, understandable, made relevant, and used in practice – dimensions that are believed to be connected.</p><p>The data are gathered from settings that either keep or produce descriptions of children’s bodiliness. That includes journals on physical education, manuals for motorical tests, professional literatures that deal with subjects like motor control, medical records from school health care and professional statements from a child rehabilitation center. Using discourse analysis this data is studied in terms of interpretative repertoires, modalities, categorizations, representations and realities.</p><p>At first focus is on the mobilization of actors and the practice of translating body knowledge into something relevant and important. After that theories and practices of observing motor control are highlighted by studying the laboratory settings, inscription devices and the professional vision of the observers. The study then moves on to the activities where the inscriptions constructed in the laboratories are mobilized to construct facts. Here the attention is placed on the practices of writing medical records and how statements about motor control are used in these types of text. Finally a reflexive move is made by comparing the rhetoric of motor control with the rhetoric used to convince the reader of this dissertation. </p>

Problemstellung: Schuleingangsuntersuchungen belegen zunehmend Defizite in der motorischen und kognitiven Entwicklung von Einschülern. Im Hinblick auf Präventivmaßnahmen gilt dem motorischen und kognitiven Entwicklungsstand von Vorschulkindern ein verstärktes Forschungsinteresse. Die bisherige Wissensbasis soll mit aktuellen Untersuchungsergebnissen zum Zusammenhang von Motorik und Kognition bei Vorschulkindern erweitert werden. Methodik: Untersucht wurden 101 Kinder in vier Potsdamer Kitas im Alter von 3,5-4,6 Jahren. Zur Überprüfung der koordinativen und konditionellen Fähigkeiten wurden Standweitsprung, Sechs-Meter-Lauf, Balancieren, Einbeinstand und Seitliches Umsetzen sowie Handkoordination eingesetzt (KTK; Kiphard & Schilling 1972; Vogt 1978). Zusätzlich wurden in Anlehnung an das Brain-Gym-Konzept (Dennison 1984) körpermitteüberschreitende Armbewegungen qualitativ bewertet und auf Validität und Reliabilität geprüft. Die kognitiven Fähigkeiten wurden mit dem Bildbasierten Intelligenztest getestet (Schaarschmidt, Ricken, Kieschke & Preuß 2004). Ergebnisse: Jungen sind deutlich schneller und kräftiger als Mädchen, können aber geringfügig schlechter balancieren und feinkoordinieren. Ein Entwicklungssprung in den motorischen Leistungen ab dem vierten Lebensjahr konnte nachgewiesen werden. Weiterhin zeigte sich ein positiver signifikanter Zusammenhang zwischen der Gleichgewichtsfähigkeit und kognitiven Fähigkeiten bei den männlichen 3,5-Jährigen (r=.28-r=.32; p=0,01). Dies bestätigt: Je jünger die Kinder, desto stärker der Zusammenhang von Motorik und Intelligenz. Bei einseitiger Testung zeigten sich schwache signifikante Korrelationen von kognitiven Leistungen der Kinder und Qualifikation der Eltern (r=.18 - r=.21; p=0,01). Die Qualitative Bewertung der Arm- und Handbewegungen eignet sich wegen unbestätigter Validität und Reliabilität nicht als Untersuchungsmethode im Sinne einer frühfunktionellen Diagnostik. / Issue: Entrance exams used to determine readiness for school of first year pupils increasingly neglect the importance of motor skills and cognitive ability developments. For the implementation of proper preventative measures, more research is necessary to assess the motor skill and cognition developments of preschool students. The children’s basic knowledge must be tested in connection with the results of recent studies dealing with the motor skills and cognition of preschool students. Procedure: 101 children between the ages of 3,5-4,6 were studied in four kindergartens in Potsdam. Their coordination and endurance abilities were examined with regards to their abilities in long jumps from standing positions, six-meter runs, balancing themselves, standing on one leg, lateral movement, and their hand co-ordinations (KTK; Kiphard & Schilling 1972; Vogt 1978). Additionally, the Brain-Gym-Concept (Dennison 1984) was evaluated vis-à-vis the children’s reliability and validity to move their arms around their middle body. The cognitive abilities were tested with a visual intelligence test (Schaarschmidt, Ricken, Kieschke & Preuß 2004). Results: Boys are clearly faster and stronger than girls. The latter however have much greater abilities in their balance and fine motor skills. It was evident that children experienced major improvements in motor skills in their fourth year. Furthermore, three and a half year old boys had a significant connection between their sense of equilibrium and cognitive abilities (r=.28-r=.32; p=0,01). This proves that the connection between motor skills and intelligence are greater the younger the children are. One sided tests showed weak correlations between the cognitive abilities of the children to those of their parents (r=.18 - r=.21; p=0,01). The qualitative assessment of arm and hand movements doesn’t deem itself eligible as a study method as its reliability and validity concerning early diagnosis hasn’t been confirmed.

I detta arbete, som dels baserar sig på en litteraturstudie och dels på en kvalitativ undersökning i form av djupintervjuer, studeras motorikens/rörelsens betydelse för inlärningen. Här ställs också frågan om vad som kan orsaka motoriska störningar och hur lärare i skolan kan upptäcka detta och hjälpa eleverna. Slutligen ställs frågan om motoriska problem kan åtgärdas genom träning. I arbetet framgår tydligt att rörelser av olika slag är mycket stimulerande för vissa delar av hjärnans utveckling, som senare kan få betydelse för inlärningsförmågan. Det framgår vidare att upptäckten av motoriska problem i skolan kan ske via ett observationsschema och att hjälp i form av olika rörelseövningar kan sättas in av kunnig expertis. Denna typ av hjälp får dock kritik, samtidigt som intervjuerna vittnar om att det haft en positiv inverkan och lett till förbättringar

Detta examensarbetebehandlar lekens och rörelsens betydelse för barns utveckling.Syftet med mitt arbete är att finna svar på vilken betydelse rörelse och lek har för barns totala utveckling samt vilka behov och möjligheter elever har till rörelse och lek i skolan. Med total utveckling avser jag motorisk- social- och emotionell utveckling samt utvecklingen av ett barns självuppfattning. Arbetet består av en litteraturstudie, en intervjudel och en observationsdel. I litteraturdelen har jag forskat om betydelsen av rörelse och lek, genom mina intervjuer och observationer har jag sökt svar på elevernas generella behov av rörelse och lek samt deras möjligheter till det i skolan. Mitt resultat visar att all form av rörelse stimulerar motorisk utveckling, en god motorisk utveckling medverkar i sin tur till goda förutsättningar gällande utvecklingen av det egna jaget samt den sociala rollen. Dessa faktorer stimuleras ytterligare via lek. I resultatet framkommer också att elever har behov av att röra på sig men behovet ser olika ut från individ till individ. Många av eleverna hävdar att de blir glada och pigga samt att kroppen mår bra av att röra på sig. De flesta av de intervjuade eleverna anser att skolan medverkar till goda möjligheter när det gäller lek och rörelse. En viktig aspekt är dock att några av eleverna påtalar att de flesta lekredskap på skolgården är anpassat till de yngre barnen. Ett allsidigt utbud behövs således till varje enskild elevs förutsättningar och behov.

Denna studie är ett arbete som baserar sig på en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer, som studerar motoriken och rörelsens betydelse för lärandet. Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer med fyra elever och deras föräldrar samt två lärare. Här ställs också frågan om hur jag som lärare kan upptäcka dessa elever och hur jag kan arbeta med dem i skolan. Slutligen ställs också frågan hur dessa barn och föräldrar som arbetar med motorisk träning beskriver detta. I arbetet framgår att rörelser av olika slag kan vara stimulerande för vissa delar av hjärnans utveckling, som senare kan få betydelse för lärandet. Arbetet beskriver även vilken betydelse, reflexerna, perceptionen samt de auditiva och visuella områdena, har för lärandet. Det framkommer vilka problem ett barn kan få om den exempelvis har kvar reflexrester. Det framgår vidare att det finns hjälp att få för de barn som har motoriska problem. Denna hjälp kan de få i form av olika rörelseövningar som kan sättas in av kunnig expertis. Den här typen av hjälp får dock kritik, samtidigt som intervjuerna vittnar om att det haft en positiv inverkan och lett till förbättringar.

This dissertation is a study of the discourse on children’s ability to control their body movements – the rhetoric of motorics (motor control). It takes an interest in the different practices that need to be dealt with if you would like to construct a description of bodiliness in a factual way, and it is particularly concerned with the practice of transforming observations of children’s bodiliness into literary inscriptions of motor control as well as the discursive actions that make these inscriptions credible and relevant. The study departures from a constructivist perspective and the aim of the thesis is to study how statements about motor control are possible, understandable, made relevant, and used in practice – dimensions that are believed to be connected. The data are gathered from settings that either keep or produce descriptions of children’s bodiliness. That includes journals on physical education, manuals for motorical tests, professional literatures that deal with subjects like motor control, medical records from school health care and professional statements from a child rehabilitation center. Using discourse analysis this data is studied in terms of interpretative repertoires, modalities, categorizations, representations and realities. At first focus is on the mobilization of actors and the practice of translating body knowledge into something relevant and important. After that theories and practices of observing motor control are highlighted by studying the laboratory settings, inscription devices and the professional vision of the observers. The study then moves on to the activities where the inscriptions constructed in the laboratories are mobilized to construct facts. Here the attention is placed on the practices of writing medical records and how statements about motor control are used in these types of text. Finally a reflexive move is made by comparing the rhetoric of motor control with the rhetoric used to convince the reader of this dissertation.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar rörelsens betydelse för elevers lärande samt hur de använder sig av rörelse i sin undervisning.I studien använde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod och vi genomförde tio semistrukturerade intervjuer på två olika skolor. En skola arbetade traditionellt och den andra arbetade med lärstilar, i år 1-6. Resultatet visade att lärarna använde sig av rörelse under skoldagen i varierad mängd och deras medvetenhet om rörelsens betydelse för lärande skilde dem åt.En del av lärarna ansåg att de använde sig av för lite rörelse när de undervisar på grund av bland annat okunskap, begränsade arbetsytor och en "rädsla" för att eleverna inte skall återfinna fokus och koncentration. Samtliga lärare var eniga om att rörelsen är en viktig del av undervisningen och att den är viktig för elevernas lärande. Det var en märkbar skillnad i användandet av rörelse mellan skolorna, framförallt i år 4-6.

Detta examensarbete behandlar barns motoriska förmåga på tre olika förskolor, utifrån ett MUGI-test. Vårt syfte var att undersöka om det går att utföra ett MUGI-test på femåriga barn. Vi har observerat barnen som utförde övningar i MUGI-testet. Vi har kommit fram till ett resultat, som vi sedan har diskuterat och analyserat. Resultatet visar att nästan alla övningar är för svåra för barnen att genomföra, därför blir vår slutsats att MUGI-testet inte går att genomföra med femåringar på grund av att de inte kommit så långt i sin motoriska utveckling.

Syftet med denna studie var att belysa hur åtta pedagoger som är verksamma i de lägre årskurserna ser på klassrummet som arbetsfält, när det gäller att stimulera barns motoriska utveckling. Arbetet baserar sig på en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. Våra slutsatser av resultatet är att pedagogerna visar att de har förståelse för barns motoriska utveckling. Trots detta råder det en brist på medvetna motoriska rörelseövningar som är integrerade i undervisningen. Teoretisk medvetenhet kring motorikens betydelse har inte i undervisningen gett praktiskt resultat.

Abstract According to a lot of people, movement contributes with a whole lot of positive things such as, learning, a better bodyknowledge, fellowship and koncentration. Movement has also proved to support many things regarding childrens development. According to Gun Sandborg-Holmdahl who is a teacher in pedagogic and Birgitta Stening who is an physical education teacher, movement and games commits many of the human senses wich contributes childrens ability to use their amagination and also spontanity. Games and movements have also shown to have good effects when it comes to childrens increased feeling to learn things. I have in this study, studied the South African school and their wiew on movement in school. Is movement activities commonly in their teaching and how much knowledge do they have about movement and it’s effect on, for example, the learning ability. I interviewed four teachers, on a school located in Cradock, in the Western Cape province. The students go from grade five to grade seven. All teachers has several years experience of teaching. The result shows that all teachers think that movement is improtant, for example with the purpose to cheer up the childrenms mind. The subject physical-education does not exist anymore, when the new curriculum came there was no more room left for physical-education as a subject says one of the teacher. Three of the teachers think that the children, in spite of the lack of physical-education as a subject in school, the children move enough they believe. The fourth teacher tough, believes that the students moves a lot more before the new curriculum came. Three of the teachers believe that boys move more than girls do, as well in school as in their sparetime. One of the teachers believes that this can mean that boys get bigger possibilities to participate in sport activities in comparacy to girls who must help out more with the domestic duties. The learners play a lot of games and they play football during the 30 minutes break that they have during the schoolday. Keywords: Movement, South Africa, Motor skills