Thesis (Doctoral)--Freie Universität Berlin, 1982.

Techn. Universiẗat, Diss., 2005--München.

<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka om det finns ett samband mellan koncentrationsförmåga och rörelse i skolan. Hur påverkar rörelse eleverna? Har närmiljön någon påverkan på hur mycket rörelse som används? Eftersom vi ville undersöka samband mellan olika svar valde vi att genomföra en kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa inslag i form av öppna frågor. Enkäten skickades ut till 189 pedagoger i Sverige i form av en webbenkät.</p><p>Vår undersökning visade att många pedagoger ansåg att korta rörelseaktiviteter förbättrade barnens koncentrationsförmåga. En så kallad ”grön närmiljö” var mer inspirerande för rörelseaktiviteter än enbart bebyggelse. De vanligaste rörelseaktiviteterna var lekar och rörelse till musik. I undersökningen kom det genom många pedagogers svar fram att Friskis och Svettis program ”Röris” och utedagar var vanligt förekommande bland dem som använde sig av rörelse. Många av de pedagoger som inte använde sig av rörelse i undervisningen ansåg att de inte hade tid eller att aktiviteterna på rasterna räckte.</p>

I den svenska skolan är elevernas kunskapsinhämtning ofta knutna till klassrumssituationer som kräver elevernas fulla koncentration. Vilka faktorer kan det finnas som påverkar koncentrationen. Vi valde att fokusera på om motorik och fysisk aktivitet kan påverka koncentrationen. Syftet med vårt arbete var att undersöka åtta pedagogers uppfattningar om motorik och fysisk aktivitet har betydelse för eleverna och deras koncentration. Vi valde att göra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger på tre skolor. Resultatet visade att pedagogernas uppfattningar var att det gjorde skillnad för koncentrationen om eleverna hade rört på sig under dagen och om de hade motoriska svårigheter gav motorisk träning bra resultat. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på relationen mellan inlärning och rörelseaktivitet, samt om de anser att barn med behov av särskilt stöd har ett större behov av fysisk aktivitet jämfört med andra barn. Frågeställningar Hur ser lärare idag på sambandet mellan fysisk aktivitet och inlärningsförmåga? Anser lärarna idag att barn i behov av särskilt stöd har ett större behov av daglig fysisk aktivitet jämfört med barn utan behov av särskilt stöd? Metod För att få svar på frågorna utfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. I studien ingick fyra olika lärare som undervisar i årskurserna 4-6. Intervjufrågorna utformades utifrån studiens frågeställningar samt med stöd av Jean Piagets kognitiva teori. Intervjusvaren transkriberades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat Lärarna var eniga om svårigheterna med att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet utöver den organiserade idrotten som skolorna har. De var även eniga om att fysisk aktivitet och motorikträning har en viktig roll för elevernas fortsatta inlärning och koncentration i skolan. Slutsats Lärarna som deltog i undersökningen hade en mycket generell uppfattning om sambandet mellan fysisk aktivitet och barns inlärning. De var alla eniga om att den fysiska aktiviteten var både viktig och givande för elevernas koncentration och inlärning under skoldagen. Lärarna saknade däremot en djupare kunskap av skälet till daglig fysisk aktivitet. / <p>Studiegång Idrott fritidskultur och hälsa för skolår F-6 VT 2012</p>

Syftet med den här studien är att beskriva hur planerade fysiska aktivitet kan se ut i förskolan för att öka mängd på barnens rörelse. Detta för att skapa en förståelse för hur förskollärare kan engagera sig i fysiska aktiviteter som är avgörande för barnens livslånga hälsa och välbefinnande. Enligt forskning kan ett beteende fyllt av fysisk aktivitet och som är etablerad i tidig barndom uppmuntra till fysisk aktivitet också senare i livet. Undersökningen genomfördes med kvalitativ datainsamling med hjälp av tre semi-strukturerade intervjuer av tre förskollärare, som är inriktade på motorik. Resultatet visar på lämpligheten att hänga upp planeringen på en modell. Viktiga punkter i modellen är att utgå ifrån övergripande mål och att vara flexibel utifrån didaktiska förutsättningar. Vid utförande är korta, intensiva, enkla och roliga pass lämpligt sätt att genomföra planerade fysiska aktiviteter på. Rörelse till musik är också ett inbjudande sätt. Resultatet visar att förskollärarens roll är att vara en förebild, vara deltagande och vara engagerad. Engagemanget kan man få genom att välja aktiviteter utifrån individuella intressen, egna och barnens. Det är också viktigt med ihärdighet genom att upprepa aktiviteten.

Syftet med denna studie är att belysa verksamma förskollärares upplevelser av arbetet med attstötta, stimulera och utmana barn i grovmotoriska svårigheter. Denna studie är således enkvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare på sex olikaförskolor. Studiens forskningsfrågor har behandlat verksamma förskollärares upplevelser avderas arbetssätt, erfarenheter och orsaker till att barn befinner sig i grovmotoriska svårighetersamt förutsättningar för att stötta, stimulera och utmana dessa barn i förskolan. Denna studiehar sin utgångspunkt i ett relationellt perspektiv där barn beskrivs som att de befinner sig isvårigheter. Det framgår i vår studie att samtliga informanter beskriver att de arbetar med attstötta, stimulera och utmana barn i svårigheter i deras grovmotorik i både vardagssituationeroch i lärarledda aktiviteter, vilket lyfts av tidigare forskning som angeläget. Informanterna harvarierande erfarenheter av barn i grovmotoriska svårigheter. Orsaker till att barn befinner sig isvårigheter i grovmotoriken framgår i denna studie som komplext och beroende av arv, miljö,omgivning samt möjligheter till att öva, vilket sociokulturell teori betonar. Viktiga slutsatserfrån denna studie är att miljön och förskollärarens roll är central för barns grovmotoriskautveckling samt att förskolans förutsättningar för att stötta, stimulera och utmana barn i derasgrovmotoriska utveckling har försämrats exempelvis genom större barngrupper.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om motoriska rörelser som barn utför på förskolegården samt barns åsikter om dessa platser. De frågeställningar vi utgår från är: Hur ser barn på förskolegårdens utformning? Vilka motoriska färdigheter tränar barn på förskolegården? Den teoretiska grund som ligger för vår studie är barns perspektiv, där vi lyfter fram barnens åsikter och tittar på vilka motoriska rörelser de utför. De teoretiska verktyg vi valt att använda förklarar vi innebörden av, för barns motoriska utveckling. Vi har genomfört en kvalitativ studie för att samla in empirin, där metoden består av intervju med rundvandring samt videoobservationer, med observationsschema för att få svar på våra frågor. Där tio treåringar har deltagit i intervjun och observerats. Resultatet visar på vad barnen tränar för motoriska färdigheter på förskolegården. En beskrivning av olika platser utifrån barnens perspektiv samt deras åsikter om förskolegården.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar med motorik ur ett didaktiskt perspektiv. För att svara på studeins syfte har följande frågeställningar formulerats Hur genomför förskollärare den motoriska träningen? Vad erbjuds för aktiviteter under den motoriska träningen? Varför planerar förskollärarna för motorisk träning? Studien har en innehållsanalytisk utgångspunkt vilket innebär att dra slutsatser om ett innehåll. För att samla in empiri till studien har semistrukturerade intervjuer använts. Dessa har sedan transkriberats, tolkats och kategoriserats för att finna svar på studiens frågeställningar. Det teoretiska ramverket som ligger till grund för denna studie är didaktiken och undervisningsplaneringen. Utgångspunkt har varit i didaktikens frågor Hur, Vad och Varför som satts in i den didaktiska triangeln för att bilda en helhet. Resultatet visar att barn får motorisk träning under vistelsetiden på förskolan men att den inte är medvetet planerad. Det visar också att förskollärarnas roll och miljöns påverkan har stor betydelse för barns motorik träning. Resultatet visar även att förskollärarna ser ett syfte med den motoriska träningen då det finns med i läroplanen.

I och med det stillasittande samhälle som råder belyser denna studie vikten av förskolans betydelse för barnens möjligheter till motorisk aktivitet och utveckling. Syftet var att undersöka sex olika förskolegårdar genom fotodokumentation som sedan analyserats för att se vilka möjligheter till motorik som erbjöds. För att få fram förskolepersonalens förhållningssätt, kunskap och uppfattningar kring förskolegårdens utformning, motorisk aktivitet och dess utveckling samt redskapens betydelse genomfördes respondentintervjuer. För att kunna belysa skillnader kring detta utifrån utbildningsbakgrund deltog förskollärare, barnskötare och barnpedagog. Genom denna kvalitativa metod utgick vi från ett sociokulturellt perspektiv där lek, miljö, samspel och dess redskap har stor betydelse för barnens utveckling och lärande. Vi använder oss även av centrala begrepp kontinuerligt genom studien: motorik, motorisk utveckling, fysisk aktivitet samt motorisk förmåga. I arbetet presenteras vad tidigare forskning och litteratur uttrycker kring ämnet motorik, förskolegårdens utformning och förskolepersonalens betydelse. I studien framkommer två separata delstudier som analyserats tematiskt och gav sin utgångspunkt i en gemensam diskussion och konklusion. Det visade sig i arbetet att det är traditionella förskolegårdar som ger barnen varierade möjligheter till att stimulera motorisk aktivitet och utveckling. Detta innebär bland annat plana, släta ytor, grönområden, asfalterade vägar, målade aktivitetsbanor samt någon form av naturmaterial som träd, stubbar och stenar. De fasta redskapen visade sig vara liknande på alla sex undersökta förskolegårdar i form av klätterställning, gungor, kullar, sandlådor och rutschkana. Förskolepersonalen och dess utbildningsbakgrund har en stor betydelse för hur man använder utemiljön och dess redskap för att utmana barnen mer. Det är viktigt att inte bara se och ta för givet att barnen är aktiva i sin utevistelse utan de är mer stillasittande än man tror.