Vi ville med vår undersökning ta reda på om specialpedagoger arbetar med motorisk träning med elever och om de anser att motorisk färdighet och inlärning har något samband. Vi ville också undersöka om de ser något positivt resultat efter motorisk träning. Ytterligare en frågeställning vi ville få svar på var om det skett en förändring i synsätt och attityd angående motorik och inlärning under de senaste 20 åren.För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av en kvantitativ enkät för att nå ut till så många specialpedagoger som möjligt.De slutsatser vi dragit utifrån våra enkätsvar är att motorikens betydelse för inlärning diskuterades och arbetades mer med för 10 – 20 år sedan. Det är 36 av 52 respondenter som anser att motorik och inlärning har ett samband. De specialpedagoger som arbetar med motorisk träning ser oftast ett positivt resultat. I vår undersökning har vi funnit att specialpedagoger med förskollärar – och lågstadielärarutbildning som grundutbildning i större utsträckning anser att motorik har betydelse för inlärning än specialpedagoger med annan grundutbildning. Flera forskare liksom specialpedagogerna i vår undersökning anser att den största vinsten med motorisk träning är att koncentrationsförmågan ökar vilket i sin tur kan gynna inlärningen.

Vårt syfte med studien är att undersöka fritidspedagogers syn på och arbete med rörelse i fritidsverksamheten. Genom fritidspedagogernas syn och arbete vill vi se hur barn ges utrymme till rörelse i de tidigare åren i grundskolan. Vi använder oss av en kvalitativ undersökningsmetod för att samla in vår empiri. Empirinsamlingen består av ostrukturerade intervjuer och observationer. Gällande tidigare forskning har vi fokuserat på fysisk aktivitet, motorik, lek och barns kroppar, då vi analyserar utifrån ett rörelseperspektiv. Vi analyserar även utifrån ett riskperspektiv samt ett makt- och styrningsperspektiv. Resultatet visar hur pedagogerna stärker rörelsens betydelse med sitt förhållningssätt och agerande samt hur deras arbete gestaltas i olika miljöer. Vidare visar studien hur pedagogerna styr barnen gällande deras fysiska aktivitet utifrån ett hälso- och risktänkande genom till exempel talhandlingar.

Cartner, Annette & Johansson, Sanna (2012), Pedagogernas förhållningsätt till fysisk aktivitet och grovmotorik i förskolan. Lärarutbildningen: Malmö högskolaVi är två blivande förskollärare som läser sista terminen på Lärarutbildningen på Malmö högskola. Vi fick vårt intresse för motorik och fysisk aktivitet när vi läste sidoämnet Lek, rörelse och hälsa 1, 15hp. Syftet med studien är att få en inblick i hur pedagogerna arbetar för att stimulera barnens grovmotorik och rörelse i förskolan. Vi utgår från följande frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna med fysisk aktivitet och grovmotorik i förskolan? Hur talar pedagogerna om den fysiska aktiviteten och grovmotoriken i förskolan? Vi diskuterar relevant forskning kring rörelsen och motoriken. Några författare som vi använder oss av är: Ingegerd Ericsson, Greta Langlo Jagtøien, Hermundur Sigmundsson, Claes Annerstedt och Gunilla Dessen. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer och observationer på en förskola där sammalagt tre pedagoger har intervjuats och fem rörelsepass har observerats. I vår studie framgår det att pedagogerna har ett stort ansvar angående att skapa rörelseglädje hos barnen och det krävs ett stort engagemang och goda kunskaper inom området. Både förskolan och miljön har betydelse för barns motoriska utveckling.

Arbetets titel är Dans i skolan – en danslärares och sex grundskollärares syn på och tankar om dans i skolan, och författare är Emma Kayser. Problemområdet är dans i skolan, vilket är ett område som är förhållandevis främmande för många. Frågan jag har arbetat utifrån är: Vad har en danslärare respektive sex grundskollärare för syn på och tankar om dans i skolan? Syftet med att göra undersökningen har varit att jag i framtiden har planer på att starta ett projekt med dans i skolan. Därför har det varit av intresse för mig att undersöka vad en danslärare och några grundskollärare har för tankar om att arbeta med just dans i skolan. Undersökningen har genomförts med intervjuer som metod. Dansläraren intervjuades först eftersom jag ville höra hennes tankar om hur hon skulle kunna tänka sig att arbeta med dans i skolan innan jag intervjuade grundskollärarna. När grundskollärarna sedan intervjuades fick de först berätta om sina tankar. Sedan presenterade jag danslärarens tankar för att höra hur de ställde sig till dem. Den form av dans som dansläraren arbetar med är folkdans, vilket i huvudsak innebär styrd pardans. Det har även visat sig att det är denna form av dans som grundskollärarna i undersökningen tänker på i första hand. Danslärarens tankar handlar om att hon antingen kommer till skolorna och undervisar eleverna i dans, eller att hon utbildar grundskollärarna i hur de kan arbeta med dans. Det har visat att grundskollärarna är övervägande positiva till att arbeta med dans i skolan. De tycker att det skulle vara bra om deras elever fick regelbunden dansundervisning av en utbildad danslärare och de tror att barnen skulle uppskatta det. Olika användningsområden för dans i skolan har också kommit fram i undersökningen. Några tycker att dans hör hemma på idrotten, medan andra mycket väl skulle kunna tänka sig att använda dans i ett temaarbete. Några saker som kan försvåra arbetet med dans i skolan är brist på tid, pengar och utrymme. / The title in this essay is: Dance in school - a dansing teacher´s and six school teachers toughts about dance in school.In this essay I have intevieved one dance teacher an six school teachers about their thoughts about dance in school. The reason that I did these intervievs where that I would like to start a project with dance in school in the future. Beacuse of that i thougth that it could be intresting to know some school teachers thougths about dance in school. The dance theacher already had some thoughts about some ways that she could work with dance in school. In the result it has shown that dance in school is a quit unknown subject. The dance theacher would like to ither come to the school and dance with the students, or teach the school teachers how thew can wor with dance. The school teachers are positive to both alternatives. They all think that the cildren would like it. The school teachers think that tings like to little of time, mone and room makes it difficult to work with dance in school.

Vi har läst på Barndoms och ungdomsvetenskapliga programmet. På denna utbildning lägger man stor vikt vid lek och rörelse, som kan vara en betydelsefull del av lärandet i skolan och på fritiden. En stor del av utbildningen behandlar också det talade och skrivna språket. Vår studie grundar sit på intervjuer av en klasslärare, en fritidspedagog och en idrottslärare gjorda på en skola i södra Sverige. Utöver intervjuer har vi läst litteratur kring ämnet och valt att observera hur de intervjuade arbetar och i vilken miljö. Syftet har varit att undersöka hur pedagogerna uppfattar att planerad fysisk aktivitet främjar skolarbetet bland yngre skolbarn. Efter att vi intervjuat och observerat, har vi inte kunnat se ett samband mellan motorikträning och skolprestationer. Dock har vi förstått på pedagogerna, att en fungerande motorik, ger en bättre koncentrationsförmåga, som leder till att barnen kan lägga sin uppmärksamhet, på inlärningssituationen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka eventuella samband mellan motorik, självkänsla och inlärning. Då ett positivt samband mellan motorik och inlärning påvisats i forskning, har vi intresserat oss för självkänsla som en mellanliggande dimension. Vi har genomfört en litteraturstudie där befintlig forskning analyserats ur ett helhetsperspektiv med hjälp av KASAM (Känsla Av SAMmanhang) som teoretisk tolkningsram. Som kompletterande undersökningsdata har vi använt ett intervjumaterial. Vårt resultat visar att mycket talar för att nämnda samband existerar, och att självkänsla är en viktig del i det helhetsperspektiv vi försöker framhålla på fysiska och mentala grunder för lärande.

Studien syftade till att undersöka hur pedagoger såg på sambandet mellan rörelse och elevers koncentrationsförmåga. Jag ville se hur pedagoger tillämpade rörelse, vilka effekter de tyckte sig se samt vad som motiverade dem till rörelse. Metod som använts var en enkätundersökning med 46 pedagoger. Resultatet visade att pedagogerna anser att det finns ett samband mellan rörelse och koncentrationsförmåga och som i sin tur gynnar inlärningsförmågan. / This is a study on teachers´reflections of motoric skills and the parallels they think that they make when it comes to students concentration. I also wanted to see what methods the teachers were using and what motivates them. It shows that the teachers´ could see positive effects on students concentration while training of motoric skills.

Det här är en undersökning om varför allt fler skolor satsar på att arbeta med utomhuspedagogik, samt vilka mål ledning och lärare har med detta. Det är också en undersökning om vilka orsaker som ligger bakom att lärare undviker att bedriva undervisning utomhus. Vad ser lärare ute på skolor i Sverige som hinder för att undervisa utomhus? Undersökningen grundar sig på litteraturstudier, intervjuer och enkäter. Av resultaten framgår att skolor satsar på att arbeta med utomhuspedagogik för att det finns många pedagogiska skäl till att göra det. Målen med arbetet är bl.a. att eleverna ska bli bättre på att samarbeta och visa omsorg om varandra samt att lära sig uppträda miljövänligt i vardagliga situationer. Orsaker till att lärare undviker att bedriva undervisning utomhus är bl.a. att det är för få vuxna och för stora elevgrupper. Men också att det finns en osäkerhet inför vad och hur man kan göra och om eleverna lär sig tillräckligt.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur pedagoger ser på motorik i förhållande till lärande samt ta reda på hur de arbetar kring detta. Vi kommer att utgå ifrån ett pedagogperspektiv då det är deras syn på motorik och lärande vi önskar undersöka. Våra frågeställningar under arbetet kommer att vara: •Hur ser pedagoger på motorik i förhållande till lärande?•På vilket sätt ger pedagogerna eleverna möjlighet till att utveckla sin motorik eller få tid till rörelse i klassrummet? •Hur uppfattar pedagogerna att motorisk träning påverkar lärandet?Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sju pedagoger på en skola i en medelstor stad i Skåne. Fem av pedagogerna valdes ut med hjälp av snöbollsmetoden utifrån kontakt med de två första via mejl. Resultatet av vår undersökning visar att pedagoger ser positivt på motorik i förhållande till lärande. Majoriteten ger inte eleverna någon möjlighet till medveten motorisk träning trots att de uppfattar att detta är något som påverkar lärandet. / The purpose of our study is to find out how educators see motor skills in relation to learning and find out how they work with them. Our study will be based on a teachers perspective, since it is their view on motor control and learning we intend to examine.Our questions in this investigation are as follows:• How do educators see motor skills in relation to learning?• In what way do teachers give the students an opportunity to develop their motor skills and find time for movement in the classroom?• How do educators perceive that motor training affects learning?We have utilized qualitative interviews with seven teachers at a school in a medium-sized town in the south of Sweden. The first two teachers were contacted using e-mail, and based on them, the remaining five were selected using the snowball method.The results of our study show that educators stands positive to motor skills in relation to learning. Despite this the majority do not give students any opportunity for conscious motor training in the classroom even though the educators consider that this is something that affects learning.

Barn spenderar en stor del av sina första år på förskolan och möjligheten att utveckla och upptäcka sin kropp genom rörelse är tydligt formulerat i förskolans styrdokument. Syftet är hur förskolan som läroinstans möjliggör och stimulerar barns medfödda behov av rörelse. Frågeställningarna är: Hur tolkas begreppet rörelse av pedagogerna? Hur planeras och genomförs undervisning med syfte att öka barnens rörelse? Har miljön betydelse om undervisningen bedrivs inomhus eller utomhus? Vi har använt oss av kvalitativ metod och intervjuat fem förskollärare på tre olika förskolor där alla arbetar på olika avdelningar. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer för att möjliggöra att samtalet håller sig relevant i förhållande till det bestämda syftet, samtidigt som det fanns möjlighet att följa upp och utveckla pedagogernas resonemang. Den teoretiska utgångspunkten har hämtats från John Dewey. Resultaten från vår studie visar att förskollärarnas tolkning av begreppet rörelse är enhetligt, något som är i förflyttning men vad som är i förflyttning skiljer sig åt. Detta visar att förskollärarna har en viss medvetenhet om vad rörelse är. Förskollärarna vi har intervjuat förknippar rörelse med att vara utomhus där den fria leken tar stor plats. Ett problem som majoriteten av våra förskollärare betonar är att det finns en utmaning i form av bristande kunskaper inom ämnet och därför planeras det inte i den utsträckning som behövs för att tillgodose barns rörelsebehov. Våra respondenter är överens om att de vill utvecklas och lära sig mer om hur de ska använda rörelse i den dagliga verksamheten. Erfarenhetsbyte är avgörande och viktigt för att kunna utveckla och fördjupa sina kunskaper inom hälsa och rörelse, enligt en av våra respondenter.