Sammanfattning Syfte & frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka extra rörelsetränings eventuella effekt på motoriken hos elever i år 2. Vi ville även titta närmare på hur barnens motorik påverkades utifrån förmågan att utföra styrkemoment samt moment som innefattar de motoriska grundformerna i kombination.   Metod   Studien utfördes på en kommunal skola i en större förort till Stockholm och innefattade en interventionsgrupp och en kontrollgrupp bestående av 20 elever, 10 flickor och 10 pojkar, respektive 18 elever, 13 flickor och 5 pojkar i årskurs 2. Studien pågick under 10 veckor under höstterminen och interventionen bestod av en timmes extrainsatt rörelseträning i veckan vid sammanlagt 10 interventionstillfällen. Utvärdering skedde med hjälp av motoriktestet NyTids-testet före och efter interventionen.   Resultat   Resultaten visar att en förbättring har skett hos pojkarna i interventionsgruppen och även hos flickorna i kontrollgruppen medan flickorna i interventionsgruppens resultat är något mer oförändrade. Som helhet visade interventionsgruppen störst förbättring på stationerna som innefattar grundformerna i kombination, medan kontrollgruppen visade störst förbättringar på de stationer som innefattar enskilda grundformer. Tittar man på deltagandegraden i interventionen ser man dessutom att det är flickorna som varit mer deltagande än pojkarna trots att pojkarna är den grupp som gjort störst förbättringar. Det finns därmed ingen korrelation mellan deltagande i interventionen och signifikant förbättring.   Slutsats   Att utifrån en 10 veckors intervention med en extra timmes rörelseträning per vecka uttala sig om 8-åringars motoriska utveckling har visat sig vara svårt. Vi kan dock konstatera att deltagarna i studien till viss del har utvecklat sin motoriska förmåga oavsett om de deltagit i interventionen eller inte. Studien antyder att träning av moment som innefattar grundformer i kombination kan ge resultat efter endast 10 veckor, men det faktum att det inte finns någon statistisk korrelation mellan deltagandegrad och förbättring gör att vi ej kan dra några absoluta slutsatser kring detta. / "Nya vanor"

Det här arbetet handlar om synen på medveten rörelseträning. Syftet med arbetet är dels att skapa en förståelse för betydelsen av medveten rörelseträning för barn med koncentrationssvårigheter. Dels är också syftet att ge en bild av det som kallas för en normal rörelseutveckling. Arbetet bygger på en litteraturstudie som beskriver rörelseutvecklingen från födseln. Den beskriver också hur rörelse och inlärning är beroende av varandra. Intervjuundersökningen beskriver hur några lärare verksamma inom specialundervisningen arbetar med medveten rörelseträning och deras syn på medveten rörelseträning. Som en jämförelse finns ett skoldaghems syn på detta ämne också med. Jag har haft tre frågor som utgångspunkt för mitt arbete och det är följande: · Finns det något samband mellan rörelseutveckling och koncentrationssvårigheter? · Används medveten rörelseträning som ett hjälpmedel i specialundervisningen för barn med koncentrationssvårigheter? · Hur ser lärarna som arbetar med specialundervisningen på medveten rörelseträning? På vissa skolor arbetas det mycket med medveten rörelseträning, på andra skolor mindre. Gemensamt är att alla finner rörelseträningen som en viktig del i träningen av eleverna. Det jag ifrågasätter i min diskussion är om medveten rörelseträning är en trend som nu håller på att försvinna.

I den här studien undersöks sambandet mellan motorik och lärande. Syftet är att teoretiskt och empiriskt få ökad förståelse för hur elevers motoriska utveckling påverkar lärande. Studien utförs med hjälp av litteraturstudie och lärarintervjuer. Mina frågeställningar är:Hur utvecklar barn sin motorik? Vad betyder motorik för lärandet? Hur arbetar förskolelärare och klasslärare med motorik? Lärare har en viktig uppgift att arbeta med motorik både i förskolan och i skolan för att barnen ska utveckla sin motorik. I resultatanalysen jämförs lärarnas intervjusvar för att hitta det gemensamma och generella. I resultatet framgår det att det finns samband mellan motorik och inlärning då perception har en viktig del. Lärarna använder sig av motorik både i undervisningen och som avbrott i undervisningen. Den motoriska utvecklingen bidrar t.ex. till bättre koncentrationsförmåga, balans och kroppsuppfattning vilka har betydelse för lärande. Genom att barnen får röra på sig utvecklar de sin motorik, då naturen är en stimulerande miljö. En slutsats är att barn behöver röra sig för att underlätta lärandet. Däremot krävs det mer kompetens hos lärare för att se det viktiga med motoriken.

Vårt syfte och intresse var att undersöka hur rörelse prioriteras inomhus på några olika förskolor i vår kommun. För att avgränsa vårt arbete har vi fokuserat oss på rörelse i lekhallen.Vi har genom ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer med både pedagoger och barn på tre olika förskolor tagit reda på om rörelse prioriteras inomhus och i så fall hur? Resultatet visar utifrån frågeställningar, observationer och intervjuer med både pedagoger och barn att rörelse prioriteras utomhus. Förskolans lekhallar inbjuder till rörelse men rörelseytan är begräsad, lekhallen används både som matsal och för mer stillasittande lekar. Överlag uppmuntras barn inte till rörelse inomhus.I första hand är avsikten med vårt arbete att vi som blivande förskollärare ska inse och förstå vikten av barns behov av rörelse och hur den behöver prioriteras. I andra hand är vår önskan att vårt arbete ska väcka nya tankar hos fler pedagoger om rörelsens betydelse så det kommer till barnens fördel!

<p>Arbetet handlar om barns motoriska och sociala utveckling och hur leken påverkar och är en förutsättning för att barnen ska utvecklas inom dessa områden. I arbetet har en observation av barns lek under raster utförts. Observationerna är genom förda på en skola i södra Sverige, i en 1:a klass.</p>

<p>Vårt syfte och intresse var att undersöka hur rörelse prioriteras inomhus på några olika förskolor i vår kommun. För att avgränsa vårt arbete har vi fokuserat oss på rörelse i lekhallen.Vi har genom ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer med både pedagoger och barn på tre olika förskolor tagit reda på om rörelse prioriteras inomhus och i så fall hur? Resultatet visar utifrån frågeställningar, observationer och intervjuer med både pedagoger och barn att rörelse prioriteras utomhus. Förskolans lekhallar inbjuder till rörelse men rörelseytan är begräsad, lekhallen används både som matsal och för mer stillasittande lekar. Överlag uppmuntras barn inte till rörelse inomhus.I första hand är avsikten med vårt arbete att vi som blivande förskollärare ska inse och förstå vikten av barns behov av rörelse och hur den behöver prioriteras. I andra hand är vår önskan att vårt arbete ska väcka nya tankar hos fler pedagoger om rörelsens betydelse så det kommer till barnens fördel!</p>

Abstract   This examination work is about the role of physical activity for students with concentration difficulties. The purpose of this work is to describe educators experiences of how students with concentration difficulties are affected by physical and motor activity during school-time in primary school. In the work I assume from my questions that are: How do educators experience students with concentrations difficulties? Do educators think physical and motor training during school-time matter for the students learning processes? How? Do students with concentration difficulties have other possibilities than other students regarding physical and motor activity during school-time? I am using a qualitative interview method for answering my questions. The interviews are conducted in collaboration with three educators in a medium-sized Swedish F-6 school. The results of the interview study are compiled and analyzed in a discussion section where even earlier research and literature are processed. The conclusions that I have reached in my examination work are that educators have considerable knowledge and experience of students who have concentration difficulties both with and without a diagnosis. It also appeared that students with concentration difficulties might get other opportunities for education but not in scheduled physical and motor training during school-time. Finally, it was also the physical and motor activity that play a role in student learning, not only students with concentration difficulties but for all students. / Sammanfattning   Detta examensarbete handlar om den fysiska aktivitetens roll för elever med koncentrationssvårigheter. Syftet med arbetet är att beskriva pedagogers erfarenheter av hur elever med koncentrationssvårigheter påverkas av fysisk och motorisk aktivitet under skoltid i grundskolans tidigare år. I arbetet utgår jag ifrån mina frågeställningar som är: Vilka erfarenheter har pedagogerna om elever med eller i koncentrationssvårigheter? Spelar den fysiska och motoriska aktiviteten under skoltid någon roll för elevernas lärande, enligt pedagogerna, i så fall hur? Får elever med koncentrationssvårigheter andra möjligheter än övriga elever gällande fysisk och motorisk aktivitet under skoltid? Jag använder mig av en kvalitativ intervjumetod för att besvara mina frågor. Intervjuerna görs i samarbete med tre pedagoger i en medelstor svensk F-6 skola. Resultatet av intervjustudien sammanställs och analyseras i en diskussionsdel där även tidigare forskning och litteratur bearbetats. De slutsatser jag kommit fram till i mitt examensarbete är att pedagoger har stor kunskap och erfarenhet av elever som har koncentrationssvårigheter både med och utan någon diagnos. Det kom även fram att elever med koncentrationssvårigheter får till större utsträckning andra möjligheter i undervisningen men inte gällande schemalagd fysisk och motorisk träning under skoltid. Slutligen framgick det även att fysisk och motorisk aktivitet spelar roll för elevers lärande, inte enbart elever med koncentrationssvårigheter utan för alla elever.

Vi har byggt vår studie kring vår egen och tidigare forskning om effekterna av daglig fysisk aktivitet, samt kring olika aspekter av vad fysisk aktivitet kan innebära för vår hälsa. Inledningsvis ger vi även en historisk tillbakablick för att på så sätt informera läsarna om hur idrottsämnet växt fram i Sverige. Med grund i att idrottsundervisningen förändrats under de senaste åren, samtidigt som forskningen kring den fysiska aktiviteten ökat, gjordes ett läroplanstillägg 2003. Tillägget innebär att skolan ska erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Syftet med vår studie har varit att undersöka hur läroplanstillägget om daglig fysisk aktivitet implementeras i Stockholm stads grundskolor. Trots omfattande forskning kring den dagliga fysiska aktivitetens positiva effekter, är det inget som tycks prioriteras i dagens skola. Vår undersökning har vi riktat till skolornas rektorer, då de har det pedagogiska ansvaret för att läroplanens mål realiseras. Vi har koncentrerat vår studie kring grundskolor upp till år 6 och därför utgått från läroplanstillägget i Lpo 94, som kom 2003. Vi har även nämnt det läroplanstillägg som samtidigt gjordes i Lpf 94 och som riktar sig till gymnasieskolan. Detta har vi valt att göra för att förtydliga regeringens ansatser om att den dagliga fysiska aktiviteten ska gälla alla skolformer.

Syftet med denna studie har varit att belysa elever och pedagogers upplevelser kring utomhuspedagogik, utifrån elevers lärande med utomhuspedagogiken som lärandesätt. Studien grundas utifrån gruppintervjuer med elever och pedagoger på två skilda skolor som bedriver utomhuspedagogik regelbundet. Dessa intervjuades åtskilda. Empirin från intervjuerna transkriberades, sorterades och sammanställdes till det kommande resultatet.  Studien visar att majoriteten av eleverna och pedagogerna ser utomhuspedagogik som positivt. Dessa parter förknippar pedagogiken med praktiskt lärande, varierat arbetssätt och ämnesintegrering. Genom studien framkommer det att utomhuspedagogik erbjuder ett flertal vinster exempelvis hälsan och motoriken förbättras samtidigt som det sociala samspelet stimuleras. För att skapa en tydligare och djupare bild av elevers och pedagogers ordval vid beskrivning av deras upplevelse kring utomhuspedagogik har vi valt att sammanställa positiva respektive negativt laddade ord. Studien visar att positivt laddade ord hos elever och pedagoger överväger, samt att eleverna och pedagogerna använder sig utav liknande ord vid beskrivningar av deras upplevelser, tankar och erfarenheter. Genom studien framkommer det att de ord som används i positiv bemärkelse speglar pedagogiken som lärandesätt medan negativt laddade ord som användes reflekterade förhållanden runt pedagogiken exempelvis vädret.

Ämnet idrott och hälsa ska främja en aktiv livsstil för eleverna och det är idrottslärarens uppgift att ge eleverna möjlighet att uppleva olika aktiviteter och erbjuda nya och positiva upplevelser kring fysisk aktivitet. Detta för att skapa ett bestående intresse för fysisk aktivitet och rörelse. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare år beskriver den undervisning de själva bedriver i ämnet idrott och hälsa samt hur de beskriver sin egen utbildning inom ämnet. En kvalitativ undersökningsmetod har använts där sex pedagoger intervjuades. Pedagogerna har olika utbildningar från olika orter i Sverige. Gemensamt för respondenterna är att de alla undervisar eller har undervisat i ämnet idrott och hälsa. Två av respondenterna har ingen utbildning inom ämnet men bedriver eller har bedrivit undervisning i idrott och hälsa för elever i grundskolans tidigare år. Resultatet visade att intresset för ämnet är en viktig faktor för att bedriva undervisning, oavsett i vilket ämne. Deras utbildning i har gett dem stoff och kött på benen men de anser även att deras genuina intresse för idrott och hälsa underlättar och har bidragit med en del kunskaper till undervisning för eleverna i grundskolans tidigare år.