Syftet med studien var att undersöka förskollärares erfarenheter och bidra med kunskap om hur musik i undervisningen kan stödja och bidra till barns språk- och motorikutveckling Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och den teoretiska ramen i studien, sociokulturell teori, lyfts vikten av interaktion och omgivningens roll för lärande fram. Resultatet visade på att musik inte bara väcker barns nyfikenhet och glädje, utan även främjar deras språkliga utveckling och skapar gemenskap. För att inkludera alla barn i musikaktiviteter används olika hjälpmedel såsom TAKK och TSS. Utmaningar identifierades också kring till exempel användningen av musikinstrument. Samtliga informanter tar upp att det finns många möjligheter med musik, främst att man får in motorik och rörelse i sånger. Andra möjligheter är bland annat att musik och sång kan väcka olika känslor hos både barn och vuxna. Sånger fungerar som en bro till det svenska språket för barn med annat modersmål än svenska vilket är en möjlighet. Avslutningsvis, betonar informanterna att musik bidrar till en atmosfär av glädje och gemenskap bland barnen i förskolan. Förskollärares erfarenheter av musik kopplat till barns språk-och motorikutveckling visar att det finns många olika sätt att arbeta på.

This bachelor's thesis aims to find out what seven working preschool teachers in Sweden experience as obstacles and opportunities in preschool activities for children's motor development today. Our thesis discusses the importance of integrating motor development skills and physical activity into preschool activities from working preschool teachers and also from upper management. The study’s goal is to identify obstacles and opportunities promoting children's motor development in preschools and understanding these challenges and possibilities from the teacher’s perspective. From our interviews with the preschool teachers, we have selected the most important and central responses and analyzed them using our chosen theory which is Frame Factor Theory. Our study resulted in a conversation about the learning environment, staff shortage and curriculum stress. Finally, we discuss the results in relation to our previous research. In summary, our study highlights how physical and organizational frameworks in preschool affect children's opportunity for motor development today.

Ein Schlaganfall ist für die betroffenen Patienten häufig mit motorischen Einschränkungen der oberen Extremitäten verbunden. Neue Therapieverfahren können bestehende Verfahren ergänzen. Im Rahmen dieser kumulativ angefertigten Forschungsarbeit wurde der Roboterball „Sphero 2.0“ als potenziell geeignetes Therapiemittel im Rahmen der Neurorehabilitation nach Schlaganfall identifiziert. Auf dieser Basis wurde ein innovatives, spielerisch- motivierendes Therapiekonzept entwickelt und im Rahmen der Rehabilitation bei Schlaganfallpatienten erprobt. Die Arbeit begann mit einer umfassenden Literaturrecherche zum Effekt neuer Technik-gestützter Rehabilitationskonzepte in der Schlaganfallrehabilitation. In der Folge wurden der Roboterball und Elemente des Therapiekonzepts erstmalig bei Schlaganfallpatienten erprobt. Nach erfolgreicher Machbarkeitsstudie zur technischen und therapeutischen Eignung folgte die langfristige Anwendung des Therapiekonzepts in einer randomisierten, kontrollierten Crossover Studie. Im Mittelpunkt der Untersuchungen standen die Überprüfung eines motorischen und alltagsrelevanten Benefit sowie Fragen zur Usability, Eignung und zu möglichen Limitierungen bei einer Anwendung des neuen Therapiekonzepts im Rahmen der Neurorehabilitation nach Schlaganfall.

Syftet i detta arbete är att undersöka hur förskollärare talar om den pedagogiska verksamheten i samband med barns lek och lärande på förskolegården. För att undersöka detta gjordes en diskursanalys där det integrerade perspektivet följdes, vilket innebär tolkande av verbala formuleringar och där orden som sägs är av vikt. Detta val gjordes med fördel då det är retoriken kring vad förskollärare talar om i samband som är av intresse. Intervjuer med sex olika förskollärare har utförts för att se vad retoriken kring förskolegården och lek och lärande säger. Det är semistrukturerade intervjuer som skett i samtalen med förskollärare. Studien redovisar de olika diskurserna som synliggörs i samtal med förskollärare, där det talas om motorisk utveckling, lärande inom olika innehållsområden, förskollärarens ansvar samt för vem utevistelsen är för. Resultatet visar att förskollärare är medvetna om vad som krävs av dem för att förskolegården ska kunna bidra till barns lärande, men trots detta framgår det att de vuxna ofta grupperar sig under utevistelsen och inte är tillräckligt närvarande eller aktiva i barnens aktiviteter. Det framgår dock förklaringar till detta, där det menas att barn klarar sig bättre själva utomhus än inomhus så det är under utevistelsen förskollärarna passar på att ta ut raster samt ha möten, därav råder det ofta personalbrist utomhus.

The purpose of my study was to investigate the child's gross motor movement activities as well as study of the educators planning of gross motor movement activities, and if so, how they are implemented. Methods used in the study is observational and interview. I observed children aged 3-6 years and interviewed two preschool teachers in two different kindergartens in a small municipality in northern Småland. The results showed that the teachers see positively movement in kindergarten and they work daily on children's gross motor skills most unplanned but even with a few planned activities during the week. In kindergarden there are many opportunities for children to exercise gross motor movement activities .

Abstract The purpose of this study is to gain a deeper understanding of the teacher's approach to writing instruction and their view of fine motor development and fine motor difficulties for students in grades 1-3. By comparing a selection of teachers’ approaches to writing tuition and fine motor skills, with previous research it expects to gain a deeper understanding of the objective. In the study, qualitative semi-structured interviews and participant observation was used as a method. These interviews and observations were made with seven active Swedish teachers in grades 1-3. This gives an insight into teachers' views on fine motor skills and education, as well as how they see the adjustment of the writing instruction to students with fine motor difficulties. The results show that most of the teachers who participated in the study linked fine motor difficulties to the way students holding a pencil, as well as how they shape the letters. Most of the teachers say that they don´t practice fine motor exercises in the classroom, although the results shows that often it is done unconsciously. The first letter of the learning takes place mostly from a formal perspective. In most cases, when the first letter of the learning process is complete, the writing instruction, to some extent, starts from a functional perspective. / Sammanfattning Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för lärares förhållningssätt till skrivundervisning och deras syn på finmotorisk utveckling och finmotoriska svårigheter hos elever i årskurs 1-3. Genom att jämföra ett urval lärares förhållningssätt till skrivundervisning och finmotorik samt att jämföra detta med tidigare forskning förväntas en fördjupad förståelse för syftet att införskaffas. I studien har kvalitativa semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer använts som metod. Dessa intervjuer samt observationer har skett med sju verksamma svensklärare i årskurs 1-3. Detta ger en inblick i lärarnas syn på finmotorik och skrivundervisning samt hur de ser på anpassning av skrivundervisning till elever med finmotoriska svårigheter. Resultatet visar att de flesta lärare som medverkat i studien kopplar finmotoriska svårigheter till hur eleverna håller i en penna och hur de formar bokstäver. Några uttalade finmotoriska övningar sker inte i klassrummet, ändå sker dessa övningar många gånger, men då omedvetet. Den första bokstavsinlärningen visar sig till största del ske utifrån ett formellt perspektiv. När den första bokstavsinlärningen är färdig så övergår skrivundervisningen, i de flesta fall, även med utgångspunkt ur ett funktionellt perspektiv.

<p>Sedan en tid tillbaka har en kommun i Stockholmsområdet infört motorisk screening för samtliga barn i förskoleklass. Syftet med föreliggande studie var att undersöka tio pedagogers uppfattningar och upplevelser av denna screening. Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv genomfördes kvalitativa intervjuer som sedan analyserades. Resultatet visar att pedagoger upplever motorisk screening som meningsfull samt att de ser ett starkt samband mellan barns motoriska färdigheter och deras skolprestationer. Det framkommer även tydligt att pedagogerna i föreliggande studie delar kommunens strävan att det är betydelsefullt att tidigt upptäcka barn med motoriska svårigheter och erbjuda dem rätt stöd och åtgärder. Däremot visar resultatet att vissa pedagoger ser den motoriska screeningen som ett pedagogiskt hjälpmedel, medan andra pedagoger uppfattar screeningen som ett konkurrensmedel.</p>

Syftet med det här arbetet är att undersöka förstaklasslärares uppfattningar om hur motorisk träning hanteras i skolan och vad träningen kan leda till. Av intresse är också att undersöka vilken roll musiken kan spela i den motoriska träningen. Arbetet baseras på en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med fem verksamma pedagoger inom grundskolans verksamhet. I bakgrundslitteraturen beskrivs den motoriska utvecklingen, problem som kan uppstå vid brister i motoriken, forskning om motorisk träning samt musikens roll vid motorisk träning. Den valda litteraturen visar på en splittrad syn när det gäller motorikträningens betydelse för barns lärande. Resultaten av intervjuundersökningen visar däremot att pedagogerna ser kopplingar mellan motorik och lärande, men också att det hela är mycket komplext. Kopplingen mellan motorik och lärande uppfattas i huvudsak gå via social utveckling, hjärnans utveckling samt leken med mera. Arbetet belyser att det finns likheter i pedagogernas uppfattningar, men olikheter i hur de arbetar. Den motoriska träningen kan se ut på olika sätt, men stor vikt läggs på lekens betydelse. / The purpose of this work is to investigate the class teacher’s perception of how motor training is carried out in school, and what the training can lead to. The aim is also to examine what role music can play in motor training. The work is based on a qualitative study in the form of interviews with five teachers active at the primary school stage. In the background literature, motor development is described, problems that can arise from lack of motor skills, research in motor training and the role of music in training motor skills. The selected literature shows a divided view about the significance of motor training in a child’s learning process. The results of the interview analysis show however, that the teachers see connections between motor function and learning, but also that this is a very complex matter. The connection between motor function and learning can be seen in social development, development of the brain, playing, and more. The work illustrates that there are similarities in the opinions of teachers, but differences in the way they work. The motor training can be done in different ways, but great importance is attached to playing.

Goda möjligheter till rörelse och medveten motorisk träning skapar goda möjligheter för barn att utveckla motoriska färdigheter, vilket kan leda till bättre skolprestationer. Forskning visar att dagens stillasittande aktiviteter så som tv, surfplattor och datorer m.m. har negativ inverkan på hälsan och kan leda till en rad olika negativa hälsoeffekter. Denna studie fokuserar på pedagogers medvetenhet, syn och kunskap angående barns motoriska utveckling samt hur de arbetar för att stimulera förskolebarnen till att utveckla goda motoriska färdigheter. Metoden som använts i undersökningen är semistrukturerade intervjuer med sex stycken förskollärare. Deras svar har behandlats i studiens i resultat- och analysdel. Tidigare forskning har visat att motorisk träning i tidig ålder ger en god hälsa och bra förutsättningar för kognitiv inlärning. Motoriken anses ha betydelse får såväl motoriska som sociala färdigheter samt en god självkänsla. Resultatet i den här studien visar att det skiljer sig ganska mycket mellan de olika förskolorna och att mycket hänger på pedagogens ambitionsnivå och intresse för just motorisk utveckling. Det framkommer att några av pedagogerna jobbar aktivt och medvetet med motoriska övningar, medan andra anser att barnen automatiskt får mycket motorisk träning på förskolan genom exempelvis utegården. Förskolegården och skogen lyfts fram som betydelsefulla platser för motorisk träning enligt många av förskollärarna. Det framkommer även att flera utav förskollärarna anser att det finns för lite kunskap kring ämnet motorik i förskolan. I den här studiens diskussionsdel diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning. / A good possibility for movement and conscious motor training creates opportunities for children to develop motor skills, which can lead to better school performance. Previous research shows that today's sedentary activities such as TV, tablets and computers etc. have negative impact on health and may lead to a variety of adverse health effects. This study focuses on finding out what grade of awareness, vision and knowledge preschool teachers have about child motor development, and how they work to stimulate the children in pre-school so that they develop good motor skills. The method used in the study is semi-structured interviews with six pre-school teachers. Their answers will be processed in the results and analysis section of the work. Previous research has shown that motor training at an early age gives good health and good opportunities for cognitive learning. Motor skills are considered pertinent in order to develop both social skills and a good self-esteem. The results of this study show that there are big differences between the various pre-schools and much depends on the pre-school teachers level of ambition and interest in the development of motor skills. It appears that some of the teachers are working actively and consciously with motor exercises, while others believe that children automatically get a lot of motor skill training in preschool through, for instance, the preschool playground. The pre-school playground and the forest were pointed out as important sites for motor training by many of the preschool teachers. It also reveals that several pre-school teachers believe that the knowledge of motor skills in pre-schools is small. In the last part of this study the results are discussed in relation to previous research.

Studien syftar till att ta reda på hur musiklärare ser på motoriska problem, hur informerade de är om elevers svårigheter och hur de hanterar eventuella motoriska problem som kan uppstå i instrumentalundervisningen. I bakgrundskapitlet presenteras motoriska aspekter, samt tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkter. Den forskningsmetod som använts i studien är den kvalitativa intervjun. Jag har intervjuat fyra lärare som arbetar med brasselever. Intervjuerna transkriberades, bearbetades och analyserades och de svar som framkommit utgör studiens resultat. I resultatet beskrivs hur lärarna får reda på motoriska problem och hur de hanterar dem. Det visar sig att de nästan aldrig får någon information. Lärarnas arbetssätt skiljer sig från varandra. Det finns två tydliga metoder: Task-specific training där lärarna övar eleverna på ett specifikt problem och det holistiska synsättet där grovmotorisk träning står i centrum. I diskussionen jämförs lärarnas svar med de motoriska aspekter som står i bakgrunden, forskningsfrågorna och det teoretiska perspektiv som jag valt. Jag ställer lärarnas tillvägagångssätt mot varandra och pekar på skillnaderna mellan deras metoder. / The study aims to find out how the teachers' look at motor problems, how informed they are about pupils difficulties and how they handle motor skill problems that may arise in instrumental teaching. The background chapter presents motor skill aspects, previous studies about the subject and the study's theoretical starting points. The research method used in this study is the qualitative interview. I have interviewed four teachers who work with brass pupils. The interviews have been transcribed, processed, analyzed and the answers came to constitute the study's results. The result describes how teachers' learn about motor problems and how they handle them. It turns out that they hardly ever get any information. The teachers have different approaches from each other. There are two distinct methods: Task -specific training where the teachers practice the students on a specific problem and the holistic approach, which is about gross motor training. The discussion compares the teachers’ responses to the motor skill aspects, research questions and the theoretical perspectives that I have chosen. I put the teachers approaches against each other, pointing out the differences between their methods.