Syftet med det här arbetet är att undersöka förstaklasslärares uppfattningar om hur motorisk träning hanteras i skolan och vad träningen kan leda till. Av intresse är också att undersöka vilken roll musiken kan spela i den motoriska träningen. Arbetet baseras på en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med fem verksamma pedagoger inom grundskolans verksamhet. I bakgrundslitteraturen beskrivs den motoriska utvecklingen, problem som kan uppstå vid brister i motoriken, forskning om motorisk träning samt musikens roll vid motorisk träning. Den valda litteraturen visar på en splittrad syn när det gäller motorikträningens betydelse för barns lärande. Resultaten av intervjuundersökningen visar däremot att pedagogerna ser kopplingar mellan motorik och lärande, men också att det hela är mycket komplext. Kopplingen mellan motorik och lärande uppfattas i huvudsak gå via social utveckling, hjärnans utveckling samt leken med mera. Arbetet belyser att det finns likheter i pedagogernas uppfattningar, men olikheter i hur de arbetar. Den motoriska träningen kan se ut på olika sätt, men stor vikt läggs på lekens betydelse. / The purpose of this work is to investigate the class teacher’s perception of how motor training is carried out in school, and what the training can lead to. The aim is also to examine what role music can play in motor training. The work is based on a qualitative study in the form of interviews with five teachers active at the primary school stage. In the background literature, motor development is described, problems that can arise from lack of motor skills, research in motor training and the role of music in training motor skills. The selected literature shows a divided view about the significance of motor training in a child’s learning process. The results of the interview analysis show however, that the teachers see connections between motor function and learning, but also that this is a very complex matter. The connection between motor function and learning can be seen in social development, development of the brain, playing, and more. The work illustrates that there are similarities in the opinions of teachers, but differences in the way they work. The motor training can be done in different ways, but great importance is attached to playing.

The aim of the study is to find out what pre-school teachers perceived of the curriculum, regarding esthetic subjects. The study is built on the teachers thoughts and ideas about the esthetic work, and how it is supposed to help all children develop. How the teachers has interpreted the curriculum points on how they have chosen to work with the esthetic subjects. The study is based on interviews with six teachers, from two pre-schools. The material from the interviews has then been analyzed with theories and earlier research. The result shows that the teachers think that the esthetic expressions are a language, and that the pre-school is supposed to give the children the opportunity to experience different types, for example dance, music, drama and art. The teachers didn’t seem to have considered the esthetic expressions as a tool to learn other subjects. They have interpreted the aims of the curriculum as aims for the children. Several teachers also think that the aim points on the importance of finishing started projects. They also wish for more time to plan and organize the work with the children.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares perspektiv på lekens betydelse för barn i relation till utveckling och lärande. Lek ska enligt läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) ha en central plats i förskolan av den anledningen att den bidrar till barns utveckling och lärande inom många olika områden. Det lyfts fram att närvarande förskollärare kan bidra till lekens utveckling, stödja kommunikation samt vägleda barn i konflikthantering. Semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare har genomförts med stöd av ljudupptagning och anteckningar. Tematisk analys har tillämpats för att upptäcka varierande kategorier i förskollärarnas utsagor i förhållande till syfte och frågeställningar. Resultatet visar att samtliga förskollärare anser att leken är betydande för barns utveckling och lärande. Barn anses utveckla sociala och språkliga förmågor, de bearbetar tidigare erfarenheter och övar på sin föreställningsförmåga i leken. Beträffande förskollärarrollen i barns lek anses det betydande att vara närvarande eller deltagande för att varsebli barns intressen och förmågor. Förskolläraren kan bidra till kunskap, stöd och vägledning genom att närvara eller delta i barns lek. Slutsatsen är att lek främjar barns utveckling och lärande. Förskollärarens förhållningssätt är betydelsefull i relation till att stödja och uppmärksamma barns kunskaper och förmågor i leken.

Daggkåpan är en förskola som projekterats i passivhusteknik. Förskolan är en naturförskola, vilket främst innebär att i stort sett all verksamhet bedrivs utomhus. Byggnaden är i två plan vilket gör att tomtarean kan utnyttjas till mer utomhusvistelse. Förutsättningar för att bedriva verksamheten inomhus finns även. Utomhusmiljön och inomhusmiljön hos Daggkåpan smälter samman och barnen kan lätt ta ett steg ut till naturen från sina hemvister. Detta innebär att antalet utgångar ökar. En solcellsanläggning genererar all elektricitet och gör byggnaden självförsörjande. Byggnadens varmvatten och värme står solfångare för. I takt med bostadsutvecklingen blir även behovet av förskolor större. Att skaffa kunskap och erfarenheter om energieffektivt byggande är idag en god idé eftersom alla byggnader på sikt måste vara så energieffektiva som möjligt. En av hörnpelarna med att bygga passivhus är att låta ett genomtänkt och energieffektivt byggnadsskal ersätta ett konventionellt värmeförsörjningssystem. Genom att förbättra konstruktioner och hålla koll på byggprocessen kan andra delar av byggnaden förenklas och i vissa fall helt ersättas. Det som fördyrar i ena änden kan leda till en god investering i den andra. Utmaningen med passivhus är att systematisera, se helheter och sammanhang och framför allt eftersträva det enkla. Enkla system ger låga drift- och underhållningskostnader och risken för driftstörningar minskar. Den största delen av värmen är gratis. Den kommer från instrålande sol, värme från människor och spillvärme från apparater och matlagning. Grundkravet är att byggnaden har ett värmeeffektbehov under 10 W per kvadratmeter vid +20ºC inomhus på årets kallaste dag, definierat av dimensionerande utetemperatur. Byggnaden får max läcka 0,3 l/s, m² oms vid +/- 50 Pa tryckskillnad. För att uppnå god komfort krävs välisolerade väggar, solavskärmningar, energieffektiva fönster och dörrar, små köldbryggor och ett bra ventilationssystem där värmen från insidan av huset återvinns. Antalet passivhus i Sverige ökar snabbt, men det är fortfarande småhusen som dominerar. Att bygga en förskola som passivhus är en god idé ur flera synvinklar; Bland annat för att de täta och välisolerade väggarna stänger ute buller och oljud. Även mellanväggar isoleras och bidrar till en extra tyst byggnad. Dessutom blir barnen miljömedvetna eftersom de får vara delaktiga i energieffektivisering. -En viktig aspekt för framtiden. Barnen bidrar själva till uppvärmning av lokalerna genom kroppsvärmen. Undersökningar har bland annat visat att barn som får vistas utomhus är friskare, mer självgående, mer kreativa och klokare. Det ultimata är att använda sig av utemiljöer som ett extra rum för förskolan. Detta leder till minskad byggnadsarea och mindre byggmaterial krävs. Pedagogiken Reggio Emilia använder sig just utav detta begreppet "Uterummet som ett extra rum för verksamheten". Barnen får därmed röra sig fritt i utemiljö, utveckla sina sinnen i en rik fantasivärld, inspireras och samverka med natur och hållbarhet. / Daggkåpan is a preschool projected in passive house technology. The preschool is a nature preschool, which means the activity is mainly out door. It is a two floor building which gives conditions to use the area for more outdoor activities. Conditions for drive the preschool indoors is possible as well. The garden and the inside rooms are connected to each other by the exterior rooms and it is easy for the children just to take a step out to the garden from their residences. A solar cell system generates electricity to the building and makes it self-supplied. The residential development leads to the need of preschools. To obtain knowledge of energy effective constructions is a good idea as the buildings in the future have to be as energy effective as possible. One of the most important things by use the passive house technology is letting a well measured and energy- effective building shell replace a conventional heat supply. By improvement of the construction and focus on the process other parts of the building can be simplified and some can be replaced. What is expensive in one end can lead to a good investment in the other. The challenges with passive house are to systematize, see whole parts and contexts and especially to seek after the simple. Easy systems give low operations- and service-costs and reduce fear of disruptions. Most of the heat is for free. It comes from insulation, human heat and heat from cooking and technologies. Basic requirements for this type of building is a need of heat-output under 10 W per square-meter at an indoor temperature of 20 degrees on the coldest day of the year, defined of the dimensioned outdoor- temperature. The maximum of leak is 0,3 liters per second and square meter at +/- 50 Pa. To receive high comfort it claims well-isolated walls, shadings, energy-effective windows and doors, small thermal bridges and a good ventilation-system where the indoor heat recycles. The number of Passive houses increases, dominated of small houses. Building a preschool as a passive house is a good idea from several perspective; the well-isolated walls leaves out the noise, even the intermediate walls isolates and contributes to a silent building. The children get environmentally conscious as well and take notes of the energy- effectively. - A very important aspect for the future. The children contributes them self of heat to the building by their body heat. Investigations has been shown that outdoor playing children is more healthy, self-propelled, more creative and more clever. The most ultimate is so use patios as an extra room for the preschool activities. The pedagogy Reggio Emilia uses this concept. The children can consequently feel free staying outside, developing their minds in an imaginative environment, inspired of the interaction of the nature and sustainability.