<p>Fysisk aktivitet är livsviktigt för människan, hon är konstruerad för rörelse. I det fysiskt inaktiva samhälle som vi idag lever i har en mängd folksjukdomar så som benskörhet, fetma och diabetes uppkommit på grund av den livsstil vi för. Vår livsstil läggs till grunden redan i barndomen och det är därför viktigt att vi tidigt uppmuntrar våra barn till att röra på sig. Det är dock inte enbart för att förebygga sjukdomar som det är viktigt med fysisk aktivitet. Rörelse är viktigt för barnets fysiska och psykiska utveckling. Genom lek förbättrar barnet sina motoriska färdigheter och tränar sig i det sociala samspelet tillsammans med andra barn och med vuxna. Genom fysisk aktivitet byggs våra muskler upp. För att förhindra skador och förslitningar på kroppen är det viktigt att bygga upp en balanserad muskelmassa. Starka muskler minskar belastningen på leder och skelett vilket leder till att risken för förslitningsskador minskar.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att belysa elever och pedagogers upplevelser kring utomhuspedagogik, utifrån elevers lärande med utomhuspedagogiken som lärandesätt. Studien grundas utifrån gruppintervjuer med elever och pedagoger på två skilda skolor som bedriver utomhuspedagogik regelbundet. Dessa intervjuades åtskilda. Empirin från intervjuerna transkriberades, sorterades och sammanställdes till det kommande resultatet. </p><p>Studien visar att majoriteten av eleverna och pedagogerna ser utomhuspedagogik som positivt. Dessa parter förknippar pedagogiken med praktiskt lärande, varierat arbetssätt och ämnesintegrering. Genom studien framkommer det att utomhuspedagogik erbjuder ett flertal vinster exempelvis hälsan och motoriken förbättras samtidigt som det sociala samspelet stimuleras. För att skapa en tydligare och djupare bild av elevers och pedagogers ordval vid beskrivning av deras upplevelse kring utomhuspedagogik har vi valt att sammanställa positiva respektive negativt laddade ord. Studien visar att positivt laddade ord hos elever och pedagoger överväger, samt att eleverna och pedagogerna använder sig utav liknande ord vid beskrivningar av deras upplevelser, tankar och erfarenheter. Genom studien framkommer det att de ord som används i positiv bemärkelse speglar pedagogiken som lärandesätt medan negativt laddade ord som användes reflekterade förhållanden runt pedagogiken exempelvis vädret. <strong></strong></p>

<p>Abstract</p><p>Dancing and the body`s ability to express itself has been an interest of mine for a long time. For that reason I would like to find out more on how you as a pedagogue can work with dancing as a way to develop motoric activity. The purpose of my research is to find out how pree-school-pedagogue`s and sportsteacher`s are working with dancing, and also how children in a pree-school class apprehends the idea of dancing before and after a dancelesson.</p><p>My question for this paper is:</p><p>How can dancetutoring in pree-school develop children`s motoric activity?</p><p>To find out the answer for this question I have also chosen to use relevant litterature within the subject. Since the examination covers only the answers from four pedagogue`s and six children I can not make a generell conclusion that covers all children or pree-schools. However can I show the benefits of using dancetutoring in pree-school to develop children`s motoric activity.</p><p>The result showed that children and pedagogues have the same apprehension about dance, and resembles this with a movement. The children`s answers are not as self-evident as the pedagogue`s but for me, they are of equal value for my examination. Some of the benefits with using dancing to develop motoric activity are, according to litterature and pedagogue`s: strengthened motor activity, coordination, flexibility, a developed movement pattern, consciousness of the body, increased knowledge of the body and self-esteem.</p><p>Keywords: dancing, motoric activity, movemnet & play.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Mitt intresse för dans och kroppens uttrycksmöjligheter har funnits en längre tid, och jag vill därför ta reda på mer om hur man som pedagog kan arbeta med dansen för att utveckla motoriken. Syftet med min undersökning är att ta reda på hur förskolepedagoger och idrottslärare arbetar med dans, samt hur barn i en förskoleklass uppfattar begreppet dans innan och efter en danslektion.</p><p>Min frågeställning inför undersökningen är:</p><p>Hur kan dansundervisning i förskolan påverka barns motoriska utveckling?</p><p>För att ta reda på svaret till dessa frågor har jag även valt att använda mig av relevant litteratur inom ämnet. Då undersökningen bara omfattar fyra pedagogers och sex barns svar så kan jag inte dra någon generell slutsats som omfattar alla barn eller förskolor. Däremot kan jag påvisa fördelarna med att använda sig av dansundervisning i förskolan för att utveckla motoriken hos barnen.</p><p>Resultatet visade att barn och pedagoger har samma uppfattning om vad dans är för någonting och liknar detta med rörelse. Barnens svar är inte lika självklara som pedagogernas men är ändå för mig, av lika stort värde i min undersökning. Några av fördelarna med att använda sig av dans för att utveckla motoriken är enligt litteratur och pedagoger: en stärkt motorik, koordination, smidighet, ett utvecklat rörelsemönster, kroppsmedvetenhet, ökad kroppsuppfattning och kroppskontroll samt självkänsla.</p><p>Nyckelord: dans, motorik, rörelse & lek.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte & frågeställningar</p><p>Syftet med denna studie var att undersöka extra rörelsetränings eventuella effekt på motoriken hos elever i år 2. Vi ville även titta närmare på hur barnens motorik påverkades utifrån förmågan att utföra styrkemoment samt moment som innefattar de motoriska grundformerna i kombination.</p><p> </p><p>Metod</p><p> </p><p>Studien utfördes på en kommunal skola i en större förort till Stockholm och innefattade en interventionsgrupp och en kontrollgrupp bestående av 20 elever, 10 flickor och 10 pojkar, respektive 18 elever, 13 flickor och 5 pojkar i årskurs 2. Studien pågick under 10 veckor under höstterminen och interventionen bestod av en timmes extrainsatt rörelseträning i veckan vid sammanlagt 10 interventionstillfällen. Utvärdering skedde med hjälp av motoriktestet NyTids-testet före och efter interventionen.</p><p> </p><p>Resultat</p><p> </p><p>Resultaten visar att en förbättring har skett hos pojkarna i interventionsgruppen och även hos flickorna i kontrollgruppen medan flickorna i interventionsgruppens resultat är något mer oförändrade. Som helhet visade interventionsgruppen störst förbättring på stationerna som innefattar grundformerna i kombination, medan kontrollgruppen visade störst förbättringar på de stationer som innefattar enskilda grundformer. Tittar man på deltagandegraden i interventionen ser man dessutom att det är flickorna som varit mer deltagande än pojkarna trots att pojkarna är den grupp som gjort störst förbättringar. Det finns därmed ingen korrelation mellan deltagande i interventionen och signifikant förbättring.</p><p> </p><p>Slutsats</p><p> </p><p>Att utifrån en 10 veckors intervention med en extra timmes rörelseträning per vecka uttala sig om 8-åringars motoriska utveckling har visat sig vara svårt. Vi kan dock konstatera att deltagarna i studien till viss del har utvecklat sin motoriska förmåga oavsett om de deltagit i interventionen eller inte. Studien antyder att träning av moment som innefattar grundformer i kombination kan ge resultat efter endast 10 veckor, men det faktum att det inte finns någon statistisk korrelation mellan deltagandegrad och förbättring gör att vi ej kan dra några absoluta slutsatser kring detta.</p> / "Nya vanor"

<p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p>Studiens syfte har varit att kartlägga gymnasieelevers motivationstyp, allsidiga rörelsekompetens samt grad av fysisk aktivitet i fem klasser på en skola i centrala Stockholm. Frågeställningarna var följande: Finns det skillnader i grad av fysisk aktivitet hos gymnasieeleverna med hög respektive låg allsidig rörelsekompetens? Finns det skillnader i typ av motivationen till idrott och hälsa hos elever med hög respektive låg allsidig rörelsekompetens? Hur ser gymnasieelevernas allsidiga rörelsekompetens ut?</p><p> </p><p><strong>Metod</strong></p><p>Metoderna som använts i studien är observation samt en kvantitativ enkät. Ett bekvämlighetsurval gjordes. Urvalet innehöll fem gymnasieklasser i år två bestående av 138 elever på en kommunal skola i centrala Stockholm. Det externa bortfallet var 54 procent och det interna bortfallet 0 procent. Elevernas allsidiga rörelsekompetens mäts med NyTidstestets version för skolår nio, genom att elevernas utförande av olika rörelsemoment observeras och bedöms av testets funktionärer. Elevernas motivation och grad av fysiska aktivitet mäts med en enkät. De 35 procent lägsta resultaten har jämförts med de 35 procent högsta på NyTidstestet för att undersöka de eventuella skillnaderna hos grupperna. Resultaten har bearbetats statistiskt i SPSS med korstabeller. Den teoretiska utgångspunkt som använts i studien är Robert J Vallerands modell Hierarchical Model of Intrinsic and Extrensic Motivation. Modellen redogör för de olika typerna av motivation, vilka konsekvenser olika typer av motivation får för individen, vilka faktorer som påverkar motivationen samt på vilka nivåer motivationen existerar.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat</strong></p><p>Studien visar att eleverna med högst resultat på NyTidstestet var i större utsträckning måttligt fysiskt aktiva mer än tre timmar i veckan. Studien visar inga signifikanta skillnader i motivationstyp hos eleverna. Enligt NyTidstestet har majoriteten av eleverna en motorik som klassificeras som tillfredställande enligt bedömningskriterierna för NyTidstestet.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Studien visar ett signifikant samband mellan graden av måttlig fysisk aktivitet och hög respektive låg allsidig rörelsekompetens hos eleverna.</p><p>  </p><p>De flesta elever i studien var inre motiverade till idrott och hälsa i första hand och väldigt få var amotiverade i första hand oavsett låg eller hög allsidig rörelsekompetens. De olika typerna av yttre motivation visar att elever med hög allsidig rörelsekompetens i större utsträckning motiveras av identifierad reglering än de med låg samt i lägre utsträckning av introjicerad reglering och yttre reglering. Skillnaderna var inte signifikanta.</p><p> </p><p>Elevernas motorikprofil visar att de som grupp presterar bättre än eleverna i skolår nio i en referensstudie vilket följer den trend som referensstudien fann att elever presterar bättre på NyTidstestet efter hand som de blir äldre, men det höga bortfallet innebär att resultaten istället skulle kunna vara lägre.</p>

Fysisk aktivitet är livsviktigt för människan, hon är konstruerad för rörelse. I det fysiskt inaktiva samhälle som vi idag lever i har en mängd folksjukdomar så som benskörhet, fetma och diabetes uppkommit på grund av den livsstil vi för. Vår livsstil läggs till grunden redan i barndomen och det är därför viktigt att vi tidigt uppmuntrar våra barn till att röra på sig. Det är dock inte enbart för att förebygga sjukdomar som det är viktigt med fysisk aktivitet. Rörelse är viktigt för barnets fysiska och psykiska utveckling. Genom lek förbättrar barnet sina motoriska färdigheter och tränar sig i det sociala samspelet tillsammans med andra barn och med vuxna. Genom fysisk aktivitet byggs våra muskler upp. För att förhindra skador och förslitningar på kroppen är det viktigt att bygga upp en balanserad muskelmassa. Starka muskler minskar belastningen på leder och skelett vilket leder till att risken för förslitningsskador minskar.

Arbetet handlar om barns motoriska och sociala utveckling och hur leken påverkar och är en förutsättning för att barnen ska utvecklas inom dessa områden. I arbetet har en observation av barns lek under raster utförts. Observationerna är genom förda på en skola i södra Sverige, i en 1:a klass.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka tolkningsbarheten i läroplanstillägget ”Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen” (Lpo94). Arbetet syftar också till att visa vilka faktorer som de tillfrågade pedagogerna beskriver som viktiga för den daglig fysik aktiviteten samt deras medvetenhet gällande fysisk aktivitet. Det empiriska materialet utgörs av svaren från sju utbildade och verksamma pedagoger i förskoleklasser. I resultatredovisningen framkommer det att läroplanstillägget går att tolka på många olika sätt. Tolkningarna skiljer sig när det gäller läroplanstillägget men pedagogernas definition av vad fysisk aktivitet är, överrensstämmer med varandra. Konstateras kan vidare att minst 30 minuters daglig fysisk aktivitet förekommer i samtliga av de tillfrågade pedagogernas verksamheter. Dessutom avspeglas de faktorer som är viktiga för den fysiska aktiviteten i pedagogernas svar. Det kan konstateras att utemiljön, rastverksamheten och personaltäthet är några av de viktigaste faktorerna för elevernas fysiska aktivitet.

Abstract Dancing and the body`s ability to express itself has been an interest of mine for a long time. For that reason I would like to find out more on how you as a pedagogue can work with dancing as a way to develop motoric activity. The purpose of my research is to find out how pree-school-pedagogue`s and sportsteacher`s are working with dancing, and also how children in a pree-school class apprehends the idea of dancing before and after a dancelesson. My question for this paper is: How can dancetutoring in pree-school develop children`s motoric activity? To find out the answer for this question I have also chosen to use relevant litterature within the subject. Since the examination covers only the answers from four pedagogue`s and six children I can not make a generell conclusion that covers all children or pree-schools. However can I show the benefits of using dancetutoring in pree-school to develop children`s motoric activity. The result showed that children and pedagogues have the same apprehension about dance, and resembles this with a movement. The children`s answers are not as self-evident as the pedagogue`s but for me, they are of equal value for my examination. Some of the benefits with using dancing to develop motoric activity are, according to litterature and pedagogue`s: strengthened motor activity, coordination, flexibility, a developed movement pattern, consciousness of the body, increased knowledge of the body and self-esteem. Keywords: dancing, motoric activity, movemnet &amp; play. / Sammanfattning Mitt intresse för dans och kroppens uttrycksmöjligheter har funnits en längre tid, och jag vill därför ta reda på mer om hur man som pedagog kan arbeta med dansen för att utveckla motoriken. Syftet med min undersökning är att ta reda på hur förskolepedagoger och idrottslärare arbetar med dans, samt hur barn i en förskoleklass uppfattar begreppet dans innan och efter en danslektion. Min frågeställning inför undersökningen är: Hur kan dansundervisning i förskolan påverka barns motoriska utveckling? För att ta reda på svaret till dessa frågor har jag även valt att använda mig av relevant litteratur inom ämnet. Då undersökningen bara omfattar fyra pedagogers och sex barns svar så kan jag inte dra någon generell slutsats som omfattar alla barn eller förskolor. Däremot kan jag påvisa fördelarna med att använda sig av dansundervisning i förskolan för att utveckla motoriken hos barnen. Resultatet visade att barn och pedagoger har samma uppfattning om vad dans är för någonting och liknar detta med rörelse. Barnens svar är inte lika självklara som pedagogernas men är ändå för mig, av lika stort värde i min undersökning. Några av fördelarna med att använda sig av dans för att utveckla motoriken är enligt litteratur och pedagoger: en stärkt motorik, koordination, smidighet, ett utvecklat rörelsemönster, kroppsmedvetenhet, ökad kroppsuppfattning och kroppskontroll samt självkänsla. Nyckelord: dans, motorik, rörelse &amp; lek.

Under den senaste tioårsperioden har Skolverket och internationella organisationer visat genom undersökningar en negativ trend vad det gäller svenska skolelevers resultat i ämnena matematik och svenska. Detta tyder på att det behövs en förändring i det svenska skolsystemet. Utomhuspedagogik är ett relativt nytt förhållningssätt till undervisning, där elevens intresse och autencitet i lärandet är utgångspunkten. Detta ligger till grund för uppsatsen som är en jämförande studie av två skolors resultat på de nationella proven för grundskolans årskurs 3, varav den ena med en utomhuspedagogisk profil. Syftet med studien är således att undersöka om utomhuspedagogik kan vara en lösning på den sjunkande resultattrenden inom svensk skola. Metoden för arbetet är en deskriptiv analytisk metod, som kompletterats med intervjuer för att få en större jämförelsebarhet mellan skolornas arbetssätt. Resultaten från undersökningen visar en klar skillnad mellan de två skolorna. Undersökningen är baserad på ett relativt litet urval, men kan ändå väcka en del pedagogiska tankar kring syftet med skolundervisning i allmänhet och ett utomhuspedagogiskt förhållningssätt i synnerhet.