Studiens syfte är att undersöka pedagogers syn på barns hälsa och utveckling i förhållande till fysisk aktivitet och motorik, samt hur miljön används och skapas för att ge förutsättningar för rörelse. Detta undersöks genom en kvalitativ metod och vi intervjuade fyra olika förskollärare på två förskolor, en förskola i en storstad och en i en by. Intervjuerna som genomfördes var semistrukturerade. För att kunna bryta ner vårt syfte har vi använt oss av frågeställningarna: Hur ser pedagoger på barns behov av rörelse för deras hälsa och välbefinnande? Hur arbetar pedagogerna för att stimulera fysisk aktivitet? Hur utformas miljön för att främja barns rörelsebehov och motoriska utveckling? Vi har utgått ifrån Lev Vygotskij och John Deweys teorier om miljö, samspel och människans utveckling. Resultaten av studien visar att pedagoger är medvetna om och har viss kunskap om barns fysiska och motoriska utveckling. Ett stort problem enligt samtliga förskollärare är dock den ekonomiska aspekten; det finns inte tillräckligt med pengar för att köpa in nytt material utifrån barnens intressen och synpunkter. Förskollärarna som intervjuas kopplar fysisk aktivitet automatiskt till utomhusmiljön och lägger stor vikt vid det materiella som redan finns på förskolan.

Syftet med detta examensarbete är att försöka att ta reda på om motoriken har någonavgörande betydelse för lärandet och utvecklingen av de estetiska språken. Vi ville genomenkät och intervju få tydliggjort föräldrars och pedagogers tankar kring just detta. För attförankra vår idé och vårt syfte vände vi oss till tidigare forskning och litteratur som berörämnet. Vi ville genomföra ett examensarbete som vi kan ha nytta av i framtiden och som harbetydelse för oss i vår roll som pedagoger. Med detta som utgångspunkt genomförde viintervjuer med två pedagoger. I dessa intervjuer framkom deras synpunkter kring motoriken,lärandet och på vilket sätt de ansåg att motoriken hade betydelse för lärandet. Vi delade ävenut 60 enkäter till föräldrar där vi ställde öppna frågor om deras tankar och värderingar kringderas barns motoriska utveckling. Svaren från intervjuerna och enkäterna resulterade i ettskapande av ett brädspel med tillhörande delar, där den psykosociala miljön och motorikenhar centrala betydelser. Spelet blev här en form av analys av det insamlade materialet, däranvändarna är barn i åldern 3-6år. I analysen framkom att informanterna anser att motorikenhar ett betydande värde för barns lärande och deras utveckling av de estetiska språken. Dettaavspeglas även i spelet.

Den motoriska utvecklingen är en viktig del i barns utveckling och för att den ska bli så bra som möjligt måste barnet lära känna sin kropp för att kunna utvecklas. Därför måste det finnas tillgångar till olika men samtidigt bra möjligheter för lek och lärande. Läroplanen för förskolan, LpFö98, tar upp att verksamheten ska vara stimulerande och utmanande för barnens lärande och det är en del av pedagogernas uppgifter. Mitt syfte är att utveckla förståelse för vad förskollärare ser för samband mellan den organiserade rörelseleken och barns utveckling. Jag vill även ta reda på hur förskollärare arbetar med den organiserade rörelseleken vad de praktiskt gör under rörelseleken. Undersökningen genomfördes kvalitativt genom intervjuer med sju pedagoger verksamma inom förskolan. Resultatet av min studie visar att förskollärarna anser att den organiserade rörelseleken ligger som grund för barnens motoriska utveckling. Pedagogerna beskriver sitt arbetssätt bestående av olika ”broar” mellan den motoriska utvecklingen och barns lärande, som till exempel: utveckling av kroppsliga förmågor, självkänsla och koncentration. ”Broarna” är förutsättningar för att barn ska lära och utvecklas.

Examensarbetet handlar om pedagogers inställning till barns fysiska aktivitet på Blommans förskola och Lingonskolan. Verksamheterna ligger inom samma område i en storstad. Det redovisas vilka möjligheter och begränsningar verksamheterna har när det handlar om att erbjuda barnen fysisk aktivitet. Syftet med undersökningen är att undersöka hur de utvalda pedagogerna ser på fysisk aktivitet och hur det främjas på Blommans förskola och Lingonskolan. Undersökningens frågeställningar är: Vilken inställning har pedagogerna till barns fysiska aktivitet? Hur omsätts läroplanens strävansmål i verksamheterna inom fysisk aktivitet för barn? Hur arbetar pedagogerna i de utvalda verksamheterna för att stimulera barnens fysiska aktivitet? Hur skiljer sig förutsättningarna mellan förskola och skola inom fysisk aktivitet? Metoden för undersökningen är en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av sammanlagt fem pedagoger från både förskola och skola. Observationer användes för att studera verksamheternas miljöer. Undersökningens teoretiska utgångspunkter har varit fysisk aktivitet med rörelse, lek och samhällsförändring ur ett hälsoperspektiv. Resultatet visar att pedagogerna på Blommans förskola och Lingonskolan inte har sett någon förändring med ökad övervikt och inaktivitet bland barn i de yngre åldrarna men de ser en tendens till inaktivitet när barnen blir äldre. Förskolans och skolans pedagoger anser att barns motoriska utveckling är viktig för lek och rörelseförmåga. Motorisk träning kan underlätta barns vistelse i förskolan och under skolgången då en god kroppsuppfattning kan påverka inlärningen positivt. Slutsatsen i arbetet är att barn i förskolan och skolan utövar mycket fysisk aktivitet men i olika former. Barns rörelse är viktigt för barns utveckling där pedagogerna har ett ansvar att främja barns fysiska aktivitet.

SammandragMitt syfte är att undersöka hur några pedagoger använder sig av motorisk träning i kombination med massage i skolverksamheten. Jag har utgått från följande frågor i mitt arbete: Hur arbetar några pedagoger i de tidigare åren med massage i skol- och förskoleverksamheten och hur påverkar detta barns motorik och kroppsuppfattning? Vilka förändringar har pedagogerna sett hos eleverna sen de införde massage respektive motorikträning? Vilka för- och nackdelar eller rent av problem har pedagogerna stött på sen de började med massage och motorikträning med sina elever? Undersökningen genomförs kvalitativt genom intervjuer och observationer med tre pedagoger verksamma både inom förskolan och inom grundskolans tidigare år. I den empiriska delen undersökte jag hur pedagoger arbetar med massage och motorik i skolverksamheten. Mitt resultat visar att informanterna tycker det är viktigt att man ägnar sig åt motorisk träning och att det även är av vikt att lägga mer fokus på massage/avslappning, eftersom dagens barn är stressade och behöver lära sig att slappna av Mina slutsatser är att motorisk träning i kombination med massage leder till att barnen och eleverna utvecklar sin kroppsuppfattning och kan hjälpa dem att både slappna av och öka sin koncentration, vilket i slutändan kan leda till bättre studieresultat.

AbstractTitel: ”Det är roligt med matte, för då får vi jobba mycket” - En studie om lärarestillvägagångssätt i undervisningen.Författare Anna Johansson & Anneli NilssonJohansson, A & Nilsson, A (2006). ”Det är roligt med matte, för då får vi jobba mycket”Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola.Under vår lärarutbildning på Malmö högskola har vi fått uppleva olika typer avtillvägagångssätt för vår inlärning av kunskap. Det finns många olika pedagoger och forskaresom var och en har sin uppfattning om hur undervisningen i skolan bör genomföras. Detpåpekades ofta hur viktigt det är med att se varje elev, arbeta utifrån individanpassadundervisning och att skolan ska vara en plats för alla.Vår undersökning innefattar observationer av två lärare och dess elever i årskurs ett, på tvåolika skolor. Syftet med vår undersökning är att beskriva tillvägagångssätt i undervisningenoch hur det eventuellt kan påverka eleverna.Huvudfrågan vi valde att undersöka var: Vilka tillvägagångssätt använder sig lärarna i vårstudie sig av i sin undervisning? För att besvara denna fråga valde vi att använda oss avföljande underfrågor:• Hur organiserar och genomför två olika lärare undervisningen i åk 1?• Avspeglar sig lärarnas tillvägagångssätt i klassrummet på elevernas samspel,koncentration och välbefinnande i skolanMetoderna vi valde att använda oss av var kvalitativa intervjuer med sex lärare. I studienpresenterar och analyserar vi intervjuer med två av dessa. Dessa intervjuer har ocksåkompletterats med observationer i klassrummen och 30 elevenkäter. Resultat visade att detfanns stora skillnader på lärarnas förhållnings- och undervisningssätt och elevernas,koncentrations- och samspelsförmåga samt intresse för skolan i de två olika klasserna. Vi kandock inte avgöra om det enbart beror på de olika tillvägagångssätten som lärarna använde.

Fransson, Pernilla & Fäldt, Charlotta (2011) Pedagogers tankar om utomhuspedagogik Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.Huvudsyftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur och om utomhuspedagogiken används ur ett pedagogiskt syfte, i förskolan. Vi vill bidra med ökade kunskaper om utomhuspedagogiken och ge en bild av hur den används i daglig verksamhet. Detta har vi tagit reda på genom intervjuer med förskollärare. Vårt arbete har utgått från följande frågeställningar Hur utnyttjar pedagogerna på förskolan utemiljön, för barns lärande? Hur arbetar pedagogerna på förskolan med utomhuspedagogik för barns sociala utveckling? Hur tar pedagogerna tillvara på barnens nyfikenhet i utemiljön? Studiens centrala begrepp är: kunskap, sociala sammanhang, samspel, kommunikation, motorik, rörelse, fysisk aktivitet, miljö, utomhuspedagogik och lärande. I litteraturgenomgången belyser vi filosoferna Lev Semjonovitj Vygotskij och Jean Piaget eftersom de menar att barn lär sig genom handlingar och då främst i interaktion med sin omgivning. För att besvara undersökningens problemställning och syfte har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och sammanlagt har åtta pedagoger deltagit från fyra avdelningar. Pedagogerna arbetar på samma förskola i en mindre ort i Skåne. Studiens viktigaste resultat är att utemiljön utnyttjas och ses som en hälsofrämjande plats för barns lärande och sociala samspel. Vår slutsats blev att oavsett vilken åldersinriktning avdelningarna hade, som pedagogerna arbetar på, så ses utemiljön som en värdefull plats för det pedagogiska arbetet.

Syftet med den här studien var att belysa elevers upplevelser av- och tankar om anpassad motorisk träning i skolan, med stöd av tre pedagogiska perspektiv: motorisk utveckling, fysisk aktivitet och självförtroende. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, då vi har intervjuat elever mellan sju och tolv år, på fyra skolor i Skåne som har anpassad motorisk träning. Materialet i studien omfattar 24 elever, varav 13 godkände att intervjuas, via ett samtyckesbrev. Resultatet visade att alla de intervjuade eleverna upplever att de har blivit bättre motoriskt och känner att de trivs och vågar mer och har kul under lektionerna i anpassad motoriskt träning. Majoriteten av de intervjuade har ett intresse av fysisk aktivitet och de upplever en ”må-bra-känsla” när de är fysiskt aktiva. Resultatet av vår undersökning kan komma att användas som underlag för att framhäva betydelsen av anpassad motorisk träning. Slutsats: Resultaten visar att den anpassade motoriska träningen är en stödjande miljö som leder eleverna in på rätt spår, där de är fysiskt aktiva, tränas motoriskt, tar ansvar för sin hälsa och där självförtroendet stärks. Resultaten tyder också på att alla skolor i framtiden bör erbjuda daglig fysisk aktivitet och anpassad motorisk träning mer än två dagar i veckan. / The purpose of this study was to illuminate students' experiences of- and thoughts on adapted motor training in school, with the support of three pedagogical perspectives: motor development, physical activity and self-confidence. We have used a qualitative method, as we have interviewed students between the ages of seven to twelve at four different schools in Skåne with adapted motor training. The material in this study comprises of 24 students, of which 13 agreed to be interviewed, through a consent letter. The result showed that out of all the questioned students, they experienced that they had improved their motor skills, were confident, scales more and had fun in their classes of adapted motor training. The majority of the participants in this study have an interest in physical activity and they experience a “feel-good-sensation” when they are physically active. The results in our study may be used as a guide to highlight the importance and meaning of adapted motor training. Conclusion: The results show that the adapted motor training is a supported environment that leads the students in the right direction, where they are physically active, take responsibility of their own health, improve their motor skills and self-confidence strengthening. The results also indicate that all the schools in the future should offer daily physical activity and adapted motor training more than twice a week.

I Idrottens betydelse för elever i skolan undersöker Andreas Jönsson och Viktor von Eggers Patron hur idrottstimmarna och dess betydelse har förändrats ur ett större perspektiv. Det empiriska materialet är baserat på lärarintervjuer och elevenkäter. Lärarintervjuerna har varit i fokus då lärarna har år av erfarenhet i och större inblick i ämnet. På så sätt kan de ge sin bild om idrottens betydelse, exempelvis hur eleverna påverkas av idrotten över en längre tidsperiod, vilket eleverna inte alltid kan göra. Undersökningens frågeställning är: Hur påverkar idrott och hälsa barnens övriga studier? Hur kan idrott och hälsa påverka elevernas koncentrationsförmåga samt deras inlärningsförmåga? Räcker det att ha idrott & hälsa på schemat för att det ska ha någon effekt eller krävs det en viss mängd av det? Kan skolan påverka barnens hälsa genom idrott och hälsa?Resultaten visar att om eleverna har mycket idrott på schemat höjs deras betyg i övriga ämnen samtidigt som det ökade deras inlärningsförmåga. Det är märkbart i och med att eleverna lättare klarar av att vara fokuserade på lektionerna. Nyckelord: Idrott och hälsa, koncentrationsförmåga, inlärning, motorik,

Vårt examensarbete heter ”Det är inte bara det att vi sätter oss och fördriver tiden en stund” – och handlar om förskollärares intentioner med att arbeta med musik. Titeln är tagen från intervjun med förskolläraren Sissela, som ni kommer möta senare i arbetet. Vi som har skrivit arbetet heter Johan Eckman & Jessica Jensen.Tidigare forskning om förskollärares intentioner har vi inte hittat, men däremot har det gjorts relativt mycket forskning om musikens effekter på inlärningsförmågan.Sex förskollärare har deltagit frivilligt i vår undersökning. Metoden vi använt är intervjuer, men vi observerande även en musikstund med varje förskollärare.Syftet med denna undersökning är att synliggöra vilka intentioner förskollärare i förskolan kan ha genom att arbeta med musik som en metod för att främja barns utveckling.Frågeställningarna vi utgått från är som följer: Hur arbetar de utvalda förskollärarna med musik och hur motiverar de sitt arbetssätt? Vilka skillnader respektive likheter finns i förskollärarnas arbetssätt beroende påspråkfördelningen i barngruppen? Hur motiverar de utvalda förskollärarna sina val av sånger?Vi har kommit fram till att alla deltagande förskollärarna har någon slags underliggande mening i såväl sångval som övrig planering av musikstunden. Vanligast förekommande var resonemang angående språket, men vi har även stött på resonemang där musiken bland annat används för att träna matematik, praktisera demokrati eller utveckla barns motorik.Förskollärarna väljer sina sånger efter vilka barn som skall ingå i musikstunden. Vi har dock inte hittat några väsentliga skillnader beroende på hur språkfördelningen i gruppen sett ut.