<p>Detta examensarbetebehandlar lekens och rörelsens betydelse för barns utveckling.Syftet med mitt arbete är att finna svar på vilken betydelse rörelse och lek har för barns totala utveckling samt vilka behov och möjligheter elever har till rörelse och lek i skolan. Med total utveckling avser jag motorisk- social- och emotionell utveckling samt utvecklingen av ett barns självuppfattning. </p><p>Arbetet består av en litteraturstudie, en intervjudel och en observationsdel. I litteraturdelen har jag forskat om betydelsen av rörelse och lek, genom mina intervjuer och observationer har jag sökt svar på elevernas generella behov av rörelse och lek samt deras möjligheter till det i skolan.</p><p>Mitt resultat visar att all form av rörelse stimulerar motorisk utveckling, en god motorisk utveckling medverkar i sin tur till goda förutsättningar gällande utvecklingen av det egna jaget samt den sociala rollen. Dessa faktorer stimuleras ytterligare via lek. </p><p>I resultatet framkommer också att elever har behov av att röra på sig men behovet ser olika ut från individ till individ. Många av eleverna hävdar att de blir glada och pigga samt att kroppen mår bra av att röra på sig. De flesta av de intervjuade eleverna anser att skolan medverkar till goda möjligheter när det gäller lek och rörelse. En viktig aspekt är dock att några av eleverna påtalar att de flesta lekredskap på skolgården är anpassat till de yngre barnen. Ett allsidigt utbud behövs således till varje enskild elevs förutsättningar och behov.</p>

<p>Syftet med vårt arbete var att undersöka och beskriva om olika utemiljöer påverkar barns lek. Det vi</p><p>fokuserat på är hur barnens samspel i lekar och aktiviteter ser ut i de olika miljöerna. Vi har jämfört</p><p>barnens lek på förskolegården och i skogen, både i fri lek och i regellek. Vi vill i denna studie</p><p>förmedla betydelsen av hur viktig utemiljön är för barns utveckling och lärande.</p><p>Vi har valt att göra en kvalitativ studie där vi observerat barn i de olika utemiljöerna. Undersökning är</p><p>gjord på en grupp barn i åldrarna fyra och fem år. Barnen är från två närliggande förskoleavdelningar.</p><p>Vi har gjort tio olika observationer med en grupp på femton barn. Efter varje observationstillfälle har</p><p>vi även intervjuat barnen enskilt.</p><p>I resultatet från våra observationer och intervjuer har vi sett att olika utemiljöer påverkar barns lek. På</p><p>förskolans gård leker barnen oftare ensamma, material finns tillgängligt men inbjuder inte tillräckligt</p><p>till nya lekar. I skogen är barnen mer aktiva och visar mer fantasi och kreativitet samt ges fler</p><p>möjligheter till att utveckla sin motorik.</p>

No description available.

<p>Planerade fysiska aktiviteter i förskolan</p><p>Förutsättningar, möjligheter och olikheter i förhållande till förskolans profilering</p><p>Planned physical activities in preschool.</p><p>Prerequisites, opportunities and differences in conditions for a pre-profiling.</p> / <p>Syftet med den här undersökningen var att belysa om och hur förskolans profilering påverkar verksamhetens innehåll. Vi ville belysa den planerade fysiska aktivitetens olikheter och möjligheter i samband med profilering. Vi valde en kvalitativ undersökningsmetod då vi gjorde våra intervjuer, därefter tolkades intervjuerna utifrån den hermeneutiska tolkningsmetoden. De resultat som framkom sattes i relation till litteraturgenomgången. Vår undersökning visar att alla pedagoger på respektive förskola anser att den planerade fysiska aktiviteten är viktig för barnets utveckling. Likheter och olikheter förekom då det gäller planerad möjlighet till fysisk aktivitet inom- och utomhus, vilket beror till viss del på de ekonomiska förutsättningar som förskolorna har samt vilken syn på betydelsen av fysisk aktivitet som personalen besitter.</p>

<p>Kortfattad summering av studiens syfte, metod, resultat och analys</p><p>Det övergripande syftet med detta arbete är att undersöka upplevelsen av vad regelbundna</p><p>rörelseaktiviteters inslag i skoldagen och i klassrumsundervisningen kan betyda för elever,</p><p>lärare och deras lär- och arbetsmiljö. Som underlag för den empiriska studien har Friskis &</p><p>Svettis rörelseprojekt RÖRIS valts och därför kan denna studie också till viss del ses som en</p><p>utvärdering av denna verksamhet. Det har varit en studie med en kvalitativ forskningsansats</p><p>där data samlat in genom lärarintervjuer och elevenkäter, vars utformning har haft kvantitativa</p><p>inslag. Deltagarna i studien har varit lärare och elever som regelbundet använt sig av</p><p>verktyget Röris. En litteraturstudie inom området har gjorts för att förstå och till viss del</p><p>förklara de positiva upplevelser som lärare och elever har haft.</p><p>Sammanfattningsvis visar resultaten på att både elever och lärare övervägande upplevt</p><p>rörelseaktiviteternas inslag som något positivt med flera positiva effekter som följd. Eleverna</p><p>upplever att det är roligt, de blir piggare och har lättare att koncentrera sig efteråt. Lärarna</p><p>upplever gladare och lugnare elever som har lättare att koncentrera sig. De upplever även en</p><p>ökad gemenskap och trivsel i gruppen samt att de själva mår bättre efter rörelseaktiviteterna.</p><p>Många av lärarna upplever att motorikträning har ett samband med inlärning av att läsa och</p><p>skriva. Det finns litteratur, forskning och teorier som stöder elevernas och lärarnas</p><p>upplevelser. Om rörelseaktiviteterna är en avgörande faktor till dessa upplevelser går inte att</p><p>bevisa eller fastställa i denna studie. Det behövs fler studier för att påvisa om och hur fysisk</p><p>aktivitet påverkar inlärning, tänkande och arbetsmiljö samt hur denna aktivitet ska utformas</p><p>och individualiseras.</p><p>Många viktiga insatser kan göras av olika människor i samhället för att bidra till möjligheter</p><p>för mer rörelseaktiviteter med syfta att förbättra folkhälsa och skapa ytterligare effekter som</p><p>att det exempelvis påverkar lär- och arbetsmiljön. En samverkan av insatser mellan föräldrar,</p><p>personal i skolan, idrottsföreningar, politiker och forskare blir förmodligen allra bäst för</p><p>individen.</p>

Zugl.: Halle (Saale), Universiẗat, Diss., 2009.

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

Syftet med examensarbetet är att undersöka om det finns ett samband mellan koncentrationsförmåga och rörelse i skolan. Hur påverkar rörelse eleverna? Har närmiljön någon påverkan på hur mycket rörelse som används? Eftersom vi ville undersöka samband mellan olika svar valde vi att genomföra en kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa inslag i form av öppna frågor. Enkäten skickades ut till 189 pedagoger i Sverige i form av en webbenkät. Vår undersökning visade att många pedagoger ansåg att korta rörelseaktiviteter förbättrade barnens koncentrationsförmåga. En så kallad ”grön närmiljö” var mer inspirerande för rörelseaktiviteter än enbart bebyggelse. De vanligaste rörelseaktiviteterna var lekar och rörelse till musik. I undersökningen kom det genom många pedagogers svar fram att Friskis och Svettis program ”Röris” och utedagar var vanligt förekommande bland dem som använde sig av rörelse. Många av de pedagoger som inte använde sig av rörelse i undervisningen ansåg att de inte hade tid eller att aktiviteterna på rasterna räckte.

No description available.

The purpose of my study is to explore which possibilities there are for movement activities and how to use those possibilities. From this study, I will help the pedagogues recognize how to work more or different with movement activities. I have used participant observations and interviews as methods for my study. I did this at one preschool, because it is a development-study. The observations lasted for two weeks and the interviews were made with the majority of the pedagogues at the preschool.   The results of my study showed that the preschool teachers think that movement activities are an important part of children’s lives. Movement activities are all around, because the children often play active games. They have many ideas about what movement is and how to work with it. The pedagogues do not think of their outdoor activities in an educational manner, but they would like to. Most of the activities take place in the yard, which also invites the children to physically active games. The children play much on their own, but appreciate when the pedagogues join them. There are only some planned physical activities, sometimes it includes going to the forest while other activities are planned physical training.