• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 281
  • 18
  • 8
  • 5
  • 1
  • Tagged with
  • 313
  • 65
  • 62
  • 61
  • 59
  • 57
  • 56
  • 52
  • 50
  • 46
  • 46
  • 45
  • 42
  • 40
  • 36
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
251

Bendrosios motorikos (judesio ir padėties) įtaka kalbinei motorikai (artikuliacijai) ikimokykliniame amžiuje / Influence of general motoric on linguistic motoric at pre-school age / Einfluß der allgemeinen Motorik für die Sprechmotorik im Vorschulalter

Baranauskienė, Jurgita 16 August 2007 (has links)
Darbe analizuota bendrosios motorikos (judesio ir padėties) atskirų komponentų, tokių kaip kūno laikysena, koordinacinių funkcijų, kūno judesių įtaka ikimokyklinio amžiaus vaikų, su kalbos neišlavėjimu dėl dizartrijos ir alalijos, tokiems kalbinės motorikos komponentams kaip artikuliacinio aparato būklei, artikuliacinio aparato judesių koordinacijai ir garsų bei žodžių artikuliacijai. Iškelta hipotezė, kad ikimokyklinio amžiaus vaikams, turintiems kalbos sutrikimų, tokie bendrosios motorikos (judesio ir padėties) komponentai kaip kūno laikysena, kūno judesių funkcijos ir koordinacija gali įtakoti artikuliacinio aparato būseną, jo judesių koordinuotumą ir kalbinę artikuliaciją. Testavimo metodu buvo atliktas tyrimas, kurio tikslas - nustatyti bendrosios motorikos (judesio ir padėties) ir kalbinės motorikos (artikuliacijos) išlavėjimą ikimokyklinio amžiaus vaikų su kalbos neišlavėjimu dėl dizartrijos ir alalijos, ir atlikus koreliacinę analizę nustatyti bendrosios motorikos (judesio ir padėties) atskirų komponentų įtaką kalbinės motorikos (artikuliacijos) atskiriems komponentams. Tyrime dalyvavo 100 ikimokyklinio amžiaus vaikų nuo 4 iki 7 metų, turinčių kalbos neišlavėjimą dėl dizartrijos ir alalijos. Empirinėje dalyje nagrinėjami koreliaciniai ryšiai tarp kūno laikysenos, koordinacinių ir kūno judesių funkcijų, artikuliacinio aparato būklės, jo judesių koordinacijos, artikuliacijos ir amžiaus. Svarbiausios empirinio tyrimo išvados: 1. Įvertinus ikimokyklinio amžiaus vaikų... [toliau žr. visą tekstą] / The influence of separate components of general motoric such as carriage of the body, coordinational functions, movements of the body on such components of linguistic motoric as the state of articulatory apparatus, coordination of movements of articulatory apparatus and articulation of sounds and words of pre-school age children with language misdevelopment due to disartry and alalija is analysed in this work. The hypothesis that such components of general motoric as carriage of the body, functions of movements of the body and coordination can influence the state of articulatory apparatus, coordination of its movements and linguistic articulation of children of pre-school age with language disturbances is raised. By the method of testing the research which goal is to establish the development of general motoric and linguistic motoric (articulation) of children of pre-school age with language misdevelopment due to disartry and alalija and after the correlation analysis has been carried out to ascertain the influence of separate components of general motoric on separate components of linguistic motoric. 100 children of pre-school age from 4 to 7 years old having language misdevelopment due to disartry and alalija took part in the research. In the empirical part the correlational connections between the carriage of the body, coordinational functions and functions of the movements of the body, state of articulatory apparatus, coordination of its movements, articulation and... [to full text] / In dieser Arbeit wurde der Einfluß solcher einzelnen Komponenten der allgemeinen Motorik wie Körperhaltung, Koordinationsfunktionen und Körperbewegungen der Kinder im Vorschulalter mit Sprachstörungen wegen Dysarthrie und Alalie für solche Komponente der Sprechmotorik wie Zustand des Artikulationsapparates, Bewegungskoordination des Artikulationsapparates und die Artikulation von Lauten und Wörtern analysiert . Es wurde die Hypothese herausgehoben, daß für die vorschulaltrige Kinder, die Sprachstörungen haben, solche Komponenten der allgemeinen Motorik wie Körperhaltung, Funktionen der Körperbewegung und Koordination auf den Zustand des Artikulationsapparates, auf die Koordination seiner Bewegungen und auf die Sprechartikulation Einfluß haben können. Es wurde eine Untersuchung gemäß der Testmethoden gemacht, Ziel dieser Untersuchung – die Entwicklung der allgemeinen Motorik und der Sprechmotorik (Artikulation) der vorschulaltrigen Kinder mit Sprachstörungen wegen der Dysarthrie und Alalie festzustellen, und nach der Korrelationsanalyse den Einfluß der einzelnen Komponenten der allgemeinen Motorik für die einzelnen Komponente der Sprechmotorik festzustellen. An der Untersuchung haben 100 vorschulaltrigen Kinder von 4 bis 7 Jahren teilgenommen, die die Sprechstörungen wegen Dysarthrie und Alalie haben. Im empirischen Teil analysiert man Korrelationsverbindungen zwischen der Körperhaltung, den Koordinationsfunktionen und den Funktionen der Körperhaltung, dem Zustand des... [der volle Text, siehe weiter]
252

Motorik, inlärning och rörelseglädje : En kvalitativ intervjustudie på förskolan / Motor skills, learning and happiness of  physical activities : A quantitative interview in the Swedish preschool

Widén, Anna January 2014 (has links)
Sammanfattning Den här studiens syfte har varit att undersöka vilka uppfattningar pedagogerna har om barns kroppsliga rörelser i verksamheten, både i den fria spontana leken och i de planerade rörelseaktiviteterna. De har även fått dela med sig av sina tankar om barns möjligheter till rörelser i verksamheten och hur de ser att det påverkar barnens motoriska utveckling, inlärning och rörelseglädje. Detta har möjliggjorts genom att använda sig av det fenomenologiska perspektivets ”glasögon” där människan erfar världen genom kropp och sinne. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan rörelse, utveckling och inlärningsförmåga. Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta pedagoger från tre olika förskolor. Resultatet visade att pedagogerna ansåg att barnen har ett stort rörelsebehov och att de har stora möjligheter att få utlopp för det i utomhusmiljön i verksamheten. I resultatet framkom även att barn behöver både spontan fri lek och planerade rörelseaktiviteter för att få röra på hela sin kropp och få öva de grundläggande rörelserna som bidrar till ett lättare lärande i det längre perspektivet. / Abstract The purpose of this study was to examine the teachers’ views on children's body movements at preschool, both in free and spontaneous play and in planned motion activities. They have also shared their thoughts on children's opportunities to movement at preschool and how they see it affecting the children's motor development, learning, and the joy of motion. This has been made possible by looking through the phenomenological perspectives "eye-glasses", a perspective in which the individual experiences the world through body and mind. Previous research shows that there is a connection between movement, development and learning ability. The method used was qualitative semi-structured interviews with eight teachers from three different preschools. The results showed that teachers felt that the children have a need to be active and that they have great opportunity to do so in the outdoor environment. The result also revealed that children need both spontaneous free play and planned motion activities to get the whole body in motion and to practice the basic movements that contribute to an easier long-term learning.
253

Der Xyloseresorptionstest bei gesunden und kranken Kühen

Schreiber, Katja 16 October 2006 (has links) (PDF)
Die Dislocatio abomasi ist bei Hochleistungsmilchrindern eine häufig auftretende Erkrankung, die erhebliche wirtschaftliche Verluste verursacht. Die Störung der abomasalen Motilität und Entleerung wird in der Literatur als grundsätzliche Voraussetzung für die Entstehung dieser Erkrankung beschrieben. Eine wenig aufwändige und klinisch einsetzbare Methode zur Messung von Motorik und Entleerung des Labmagens ist aufgrund der verdauungsphysiologischen Besonderheiten des Rindes und seines rechtlichen Status als lebensmittellieferndes Tier nur sehr schwierig zu finden. Es wurde die Frage bearbeitet, ob der Xyloseresorptionstest beim Rind eine geeignete Methode zur Untersuchung der Labmagenentleerung darstellt. Der Test wurde an 24 klinisch gesunden Kühen (Gruppe I-III) und 7 Kühen mit einer Dislocatio abomasi sinistra (Gruppe IV) der Rasse Holstein Friesian, mit unterschiedlichem Anteil an Schwarzbuntem Milchrind durchgeführt. Bei den gesunden Kühen erfolgte eine Gruppeneinteilung entsprechend des Laktationsstadiums: Gruppe I bestand aus 8 Kühen, die innerhalb der letzten 6 Tage vor Versuchsdurchführung ein lebendes Kalb geboren hatten, Gruppe II setzte sich aus 8 tragenden Kühen im mittleren Laktationsstadium (155±65 Tage), mit mittlerer bis hoher Tagesmilchleistung (38,0±10,2 l/d) zusammen, Gruppe III zählte 8 nicht tragende Kühe mit unterschiedlichen Tagesmilchleistungen (20,5±11,4 l Milch), deren Abkalbung mindestens 9 Monate (305±77 Tage) zurück lag. Die abomasale Applikation von Xylose mittels Abomasozentese unter Ultraschallkontrolle ließ sich schnell und ohne großen Aufwand durchführen. Die Dosis von 0,5 g Xylose/kg Körpergewicht ist für den Test beim adulten Rind geeignet. Aus den Serumxylosekonzentrationen wurde eine Resorptionskurve ermittelt und verschiedene Kurvenparameter [Zeit bis zum Erreichen der maximalen Serumxylosekonzentration (Tmax), maximale Serumxylosekonzentration (Cmax), Serumhalbwertszeit (t1/2) sowie Fläche unter der Konzentrations-Zeit-Kurve (AUC)] berechnet. Tmax wird als entscheidender Parameter zur Beurteilung der abomasalen Entleerung betrachtet. Weiterhin wurden Proben von Milch und Harn auf ihre Xylosekonzentration untersucht. Die maximale Serumxylosekonzentration wurde bei Kühen unmittelbar post partum (Gruppe I) im Mittel nach 107,1±28 min, bei Kühen im mittleren Laktationsstadium (Gruppe II) nach 90,0±22,7 min und bei nicht tragenden Kühen im letzten Laktationsdrittel (Gruppe III) nach 102,9±14,9 min gemessen. Es existieren zwischen den Gruppen keine statistisch signifikanten Unterschiede. Die Ergebnisse weisen darauf hin, dass Störungen der Motilität des Labmagens, die als Ursache einer Labmagenverlagerung angesehen werden, nicht in Beziehung zum Laktationsstadium stehen. Bei gesunden Kühen unmittelbar post partum (<6 Tage p.p.) konnte keine im Xyloseresorptionstest feststellbare veränderte Labmagenentleerung und –motilität nachgewiesen werden. Vielmehr scheinen Stoffwechselstörungen und Organkrankheiten, die häufig im unmittelbar postpartalen Zeitraum auftreten, im Zusammenspiel für Störungen der Labmagenmotilität und -entleerung verantwortlich zu sein. Die Altersabhängigkeit der Xyloseresorption konnte bestätigt werden. Bei den adulten, gesunden Kühen (Gruppe I-III) der vorliegenden Untersuchung stellte sich das Xylosemaximum im Serum wesentlich früher ein als bei maximal 6 Wochen alten Kälbern. Im Vergleich mit anderen Tierarten konnte festgestellt werden, dass laut Literatur Menschen und Hunde ähn-lich hohe Serumxylosekonzentrationen erreichen, während Rinder, Schafe und Pferde niedrigere Serummaxima aufweisen. Bei allen Kühen folgte die Entleerung von D-Xylose aus dem Labmagen einem exponentiellen Muster. Es wurde eine abomasale Entleerungshalbwertszeit von D-Xylose von im Mittel 26,9±8,5 min ermittelt. Im Harn konnten im Vergleich zum Serum hohe Xylosekonzentrationen gemessen werden (3,3±2,1 mmol/l). In der Milch dagegen ließ sich Xylose in niedrigen Konzentrationen nachweisen (1,1±0,2 mmol/l). Bei Einsatz des Xyloseresorptionstestes an Kühen, die an einer Dislocatio abomasi sinistra (Gruppe IV) litten, konnte ein statistisch gesicherter Unterschied bei Tmax festgestellt werden. Im Vergleich zu gesunden Tieren wurde eine später eintretende maximale Serumxylosekonzentration (190,0±106,3 min) ermittelt. Dies weist auf eine verzögerte Magenentleerung hin. Im Weiteren erzielten Kühe, die an einer Dislocatio abomasi sinistra litten (Gruppe IV), weder höhere Maximalkonzentrationen im Serum (1,08±0,57 mmol/l), noch eine größere Fläche unter der Kurve (360,9±244,4 mmol*min/l) als die gesunden Kühe der Gruppe I bis III. Bei diesen Kühen wurden daher keine Hinweise auf eine effektivere Xyloseresorption gefunden. Kühe, bei denen ein nach links verlagerter Labmagen chirurgisch reponiert wurde, erreichten laut Literatur postoperativ wesentlich später die maximale Serumxylosekonzentration, als Kühe die zum Zeitpunkt des Versuchs an einer bestehenden Dislocatio abomasi sinistra litten (Gruppe IV).
254

"Det är en bra idé att börja med det lättaste" : En studie av lärares uppfattningar av metoden "att skriva sig till läsning" / "It's a good idea to start with the easiest thing": A study of teachers' perceptions of the "Writing to Read" method.

Karlsson, Lizette January 2015 (has links)
The aim of this study is to investigate teachers’ experiences of working with Writing to Read (WTR), and their perceptions of how pupils develop in reading and writing when they write on computers or similar devices. Another aim is to study teachers’ motives for using the WTR method. The material used for analysis is four interviews with teachers who use WTR. The result of the analysis shows that the teachers find that the pupils have a greater love of writing and that the teachers chose to work with the method because they want to change how pupils learn to read and write. Another finding is that the teachers feel that pupils with motor difficulties benefit most from working with WTR.
255

"Det man gör med kroppen fastnar i knoppen" : En kvalitativ studie om förskollärares erfarenheter av att arbeta med rörelse som metod i förskolan / ”What you do with your body sticks in your head” : A qualitative study of preschool teachers experience of working with motion as a method in the preschool

Larsson, Hanna, Andersson, Nathalie January 2018 (has links)
Läroplan för förskolan (Skolverket, 2016a) lyfter att barn ska få möjlighet att upptäcka och utforska sin omgivning genom olika uttryckssätt. Syftet i studien är att undersöka förskollärares erfarenheter av att använda rörelse i arbetet med barns lärande i förskolan. Vi vill undersöka förskollärarnas olika arbetsmetoder som de använder inom rörelseaktiviteter med barnen. Vi har gjort en kvalitativ studie där sju förskollärare har intervjuats i två olika kommuner för att ta del av deras erfarenheter och arbetsmetoder. För att få en djupare förståelse för förskollärarnas erfarenheter har semistrukturerade intervjuer genomförts som metod. Resultatet visar att förskollärarnas arbetssätt och engagemang har inverkan på barns möjligheter till utveckling i förskolan. Förskollärarna delar med sig av konkreta arbetsmetoder som används i verksamheten som exempelvis miniröris, dans, drama och musik. De upplever att barnen har lättare att skapa sig en förståelse av nya uttryckssätt om de får uppleva ny kunskap med hela kroppen. Resultatet visar även att då en förskollärare är lyhörd inför barnens olika behov ger det en möjlighet för barnen att testa olika uttryckssätt. Att lära med hela kroppen och se kunskap från olika synvinklar visar tidigare forskning och empiri på att rörelse har en positiv inverkan på barns inlärningsmöjligheter för att skapa förståelse för sin omgivning. Slutsatsen vi kommit fram till är att förskollärare uppfattar rörelse som någonting betydelsefullt för barnen samt att rörelse kan skapa goda möjligheter till att övervinna ny kunskap.
256

"Det finns inget dåligt väder bara dåliga kläder" : En kvalitativ studie om pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik i förskolan.

Bjermquist, Petra January 2016 (has links)
Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogers uppfattningar omhur utomhuspedagogik kan påverka barnens utveckling och lärande iförskolan. För att ta reda på detta har jag använt mig utav en kvalitativ studiemed intervjuer som metodval. Intervjuerna har genomförts med fyrapedagoger på olika förskolor. Intervjuerna har spelats in för att sedantranskriberas och analyseras. I resultatet har fyra olika huvudrubriker vuxitfram: Pedagogernas syn på utomhuspedagogik, att arbeta medutomhuspedagogik för att stödja barnens utveckling och lärande,pedagogernas roll utomhus och pedagogernas syn på vilka hinder som finnsmed utomhuspedagogik. Ur resultatet går det att utläsa att pedagogerna haren uppfattning om att utomhuspedagogiken kan påverka barnens utvecklingoch lärande genom att barnens alla sinnen stimuleras, motoriken utvecklas,hälsan främjas, leken stimuleras och matematiken och naturvetenskapen får ennaturlig del i verksamheten. Pedagogerna uppfattar att sin roll är att varamedforskare tillsammans med barnen. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>
257

En-till-en redan från start. : Är egen dator i skolan nyckeln till långa och fantasirika elevtexter i tidig ålder?

Granat, Malin, Östling, Petra January 2012 (has links)
Syfte: Denna studie syftar till att undersöka om, och i så fall hur, barns förmåga att skriva texter förändras när de får använda datorn som verktyg jämfört med när de skriver för hand, samt att analysera skrivförmåga utifrån ett genusperspektiv. I den kultur vi lever i idag är datorn en självklar artefakt för vuxna människor. Den är på väg in i skolan men har ännu inte blivit en självklar del av skolans kultur. Trageton (2005) förordar att barn borde få skriva sig till läsning men på grund av motoriska svårigheter att skriva och forma bokstäver för hand tar undervisningen ofta sin början med läsning istället. Detta väckte idén om att ta reda på hur datorn påverkar förutsättningarna för en god skrivutveckling. Studien utgick från följande frågeställningar: •Går det att utläsa skillnader i texters innehåll och kvalitet om barn får skriva för hand jämfört med om de skriver på dator? •Finns det skillnader mellan pojkar och flickors förmåga att skriva när de skriver för hand? •Finns det skillnader mellan pojkar och flickors förmåga att skriva när de skriver på dator? Forskningsbakgrund: I detta stycke beskrivs forskning om den tidiga skriftspråkinlärningen samt Arne Tragetons (2005) forskning om datorns användning vid skrivandet. Även forskning om den motoriska utvecklingen och de motoriska förutsättningarna vid skrivandet tas upp. Metod: Studien har formen av en experimentell fallstudie där elevers dataskrivna texter har jämförts med deras handskrivna texter och därefter har en jämförelse gjorts utifrån ett genusperspektiv. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv genom att se på datorn som en artefakt. Resultat: De mest påtagliga resultaten i studien pekar på att elevernas förmåga att skriva längre berättelser ökar betydligt när de får skriva på datorn. Den största ökningen sågs hos pojkarna som ökade sin textmängd med 123 % (beräknat på medelvärdet), men även flickorna hade en kraftig ökning med 38,5 %. Elevernas förmåga att skriva mer beskrivande texter ökade enormt när de fick använda datorn som verktyg. Pojkarna skrev 280 % fler adjektiv med datorn och flickorna skrev 38,5 % fler adjektiv.
258

Är det kul att kunna? : En studie av gymnasieelevers allsidiga rörelsekompetens ur ett motivationsperspektiv.

Sandberg, Erik January 2008 (has links)
Syfte och frågeställningar Studiens syfte har varit att kartlägga gymnasieelevers motivationstyp, allsidiga rörelsekompetens samt grad av fysisk aktivitet i fem klasser på en skola i centrala Stockholm. Frågeställningarna var följande: Finns det skillnader i grad av fysisk aktivitet hos gymnasieeleverna med hög respektive låg allsidig rörelsekompetens? Finns det skillnader i typ av motivationen till idrott och hälsa hos elever med hög respektive låg allsidig rörelsekompetens? Hur ser gymnasieelevernas allsidiga rörelsekompetens ut?   Metod Metoderna som använts i studien är observation samt en kvantitativ enkät. Ett bekvämlighetsurval gjordes. Urvalet innehöll fem gymnasieklasser i år två bestående av 138 elever på en kommunal skola i centrala Stockholm. Det externa bortfallet var 54 procent och det interna bortfallet 0 procent. Elevernas allsidiga rörelsekompetens mäts med NyTidstestets version för skolår nio, genom att elevernas utförande av olika rörelsemoment observeras och bedöms av testets funktionärer. Elevernas motivation och grad av fysiska aktivitet mäts med en enkät. De 35 procent lägsta resultaten har jämförts med de 35 procent högsta på NyTidstestet för att undersöka de eventuella skillnaderna hos grupperna. Resultaten har bearbetats statistiskt i SPSS med korstabeller. Den teoretiska utgångspunkt som använts i studien är Robert J Vallerands modell Hierarchical Model of Intrinsic and Extrensic Motivation. Modellen redogör för de olika typerna av motivation, vilka konsekvenser olika typer av motivation får för individen, vilka faktorer som påverkar motivationen samt på vilka nivåer motivationen existerar.   Resultat Studien visar att eleverna med högst resultat på NyTidstestet var i större utsträckning måttligt fysiskt aktiva mer än tre timmar i veckan. Studien visar inga signifikanta skillnader i motivationstyp hos eleverna. Enligt NyTidstestet har majoriteten av eleverna en motorik som klassificeras som tillfredställande enligt bedömningskriterierna för NyTidstestet.   Slutsats Studien visar ett signifikant samband mellan graden av måttlig fysisk aktivitet och hög respektive låg allsidig rörelsekompetens hos eleverna.    De flesta elever i studien var inre motiverade till idrott och hälsa i första hand och väldigt få var amotiverade i första hand oavsett låg eller hög allsidig rörelsekompetens. De olika typerna av yttre motivation visar att elever med hög allsidig rörelsekompetens i större utsträckning motiveras av identifierad reglering än de med låg samt i lägre utsträckning av introjicerad reglering och yttre reglering. Skillnaderna var inte signifikanta.   Elevernas motorikprofil visar att de som grupp presterar bättre än eleverna i skolår nio i en referensstudie vilket följer den trend som referensstudien fann att elever presterar bättre på NyTidstestet efter hand som de blir äldre, men det höga bortfallet innebär att resultaten istället skulle kunna vara lägre.
259

Barns motorik i förskolan : En studie som bygger på fyra förskollärares arbete kring barns grovmotorik / Children’s Motor Skills in Preschool : A Study Based on Four Preschool Teachers’ Work onChildren’s Gross Motor Skills

Wästefors, Madelene, Ström, Evelina January 2013 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur fyra förskollärare beskriver sitt arbete med barns grovmotoriska utveckling i förskolan. Vi ville veta förskollärarnas uppfattningar kring begreppet motorik, om de anser att grovmotoriken har betydelse för barns utveckling samt hur de arbetar med barns grovmotoriska utveckling inomhus och utomhus. I studien har en kvalitativ metod använts där intervjuer med hög standardisering och låg struktureringsgrad genomförts med fyra förskollärare. I resultatet framkommer det att förskollärarna anser att motorik är en del av barns vardag samt att den är viktig för barns utveckling. Studien visar att förskollärarna anser att då barn har välutvecklad motorik behöver de inte lägga så mycket energi på att kontrollera sin kropp och kan därmed vara delaktiga i det som sker runt omkring sig och koncentrationsförmågan ökar. De fyra förskollärarna i studien har få planerade aktiviteter som är inriktade på att grovmotoriken utvecklas men de anser att motoriken utvecklas genom rörelse och att rörelse är en naturlig del i vardagen och på så vis utvecklas barns grovmotorik. Vi önskar att studien bidrar till att den som läser får ökad kunskap kring grovmotorikens betydelse och vilka möjligheter det finns på förskolan att utveckla den.
260

Pedagogers arbetssätt med motorik i förskolan : Barns möjlighet till rörelse i förskolan / Educators way of working with motor in preschool

Jarleberg, Emelia, Olsson, Linda January 2017 (has links)
Denna studie bidrar med kunskap om hur några pedagoger arbetar med motorik i förskolan. Den synliggör hur varje förskola som ingår i studien arbetar utifrån de förutsättningar som de har. Studien visar på vilka sätt och med vilka hjälpmedel pedagogerna stimulerar barnens motoriska utveckling. Studiens empiri har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer vilket resulterade i en kvalitativ data att analysera. Det har genomförts totalt tre intervjuer med tre olika pedagoger. En av pedagogerna som intervjuades arbetar på en uteförskola och de två andra pedagogerna arbetar på förskolor utan någon specifik inriktning. I resultatet presenteras pedagogernas intervjusvar för att studiens trovärdighet ska styrkas. Resultatet av studien visar bland annat att alla tre pedagoger är måna om att arbeta med motorik och de utmanar varje barn utifrån deras individuella nivå. Att utföra studien i större skala, intervjua fler pedagoger än tre, skulle därför vara ett roligt resultat att få ta del av.

Page generated in 0.03 seconds