Fysisk aktivitet i undervisningen och dess inverkan på elevers kognitiva förmågor upplever vi som ett väsentligt inslag i grundskolans tidigare år. Syftet med studien har varit att undersöka omfattningen av lärares uppfattningar kring denna inverkan samt deras åsikter kring detta arbetssätt och dess effekter. Metoden som använts har varit kvantitativ med en kvalitativ del och har utgått från en enkät med såväl kvantitativa som kvalitativa frågor. Enkäten delades ut till lärare i nio olika grundskolor i två kommuner i Västra Götalands län. Genom enkäten har vi undersökt utbredningen av lärarnas åsikter kring fysisk aktivitet i undervisningen och även gett dem utrymme att motivera och förklara sina åsikter.Resultatet av studien visar att majoriteten av lärarna anser att fysisk aktivitet i undervisningen har en positiv inverkan på elevers kognitiva förmågor såsom koncentration, minne och lärande. De uttrycker att de upplever arbetssättet som övervägande positivt och ger även uttryck för sina erfarenheter kring vad det är med arbetssättet som resulterar i de effekter det medför. Resultatet visar bland annat att lärarna ser att arbetssättet tillgodoser elevernas behov av att få använda flera sinnen i sitt lärande.Slutligen diskuterar vi resultatet med utgångspunkt i forskning, litteratur och teori.Bland annat diskuterar vi den fysiska aktivitetens placering i undervisningen, om den bör integreras eller fungera som en paus. Vi diskuterar även vikten av ett varierat arbetssätt för att tillgodose elevers olika lärstilar och öppna upp för användande av fler sinnen i undervisningen. / Physical activity in teaching and its impact on students’ cognitive abilities is something we experience as an essential part of primary education. The aim of the study was to examine the extent of teachers’ perceptions of this impact as well as their opinions about this working method and its effects. The method used in the study was quantitative with a qualitative part and was based on a questionnaire with both quantitative and qualitative questions. The questionnaire was handed to teachers in nine different elementary schools in two municipalities in the county of Västra Götaland, Sweden. Through the survey, we investigated the distribution of teachers’ opinions about physical activity in teaching and also gave them space to justify and explain their opinions.The results of the study show that the majority of the teachers think that physical activity in education has a positive impact on students’ cognitive abilities such as concentration, memory and learning. They express that they experience this way of working as mainly positive and also express their experiences concerning what it is about this working method that results in the effects that it brings. The result shows that the teachers perceive that the working method meets pupils’ needs to use multiple senses in learning.Finally, we discuss the results on the basis of research, literature and theory. Among other things, we discuss the physical task's position in teaching, whether it should be integrated or act as a break. We also discuss the importance of a varied approach to meet students' different learning styles, and open up the use of more senses in teaching.

De finmotoriska förmågorna är oerhört viktiga vad det gäller den mänskliga läs- och skrivförmågan, då handen behöver vara tränad för att göra små rörelser och ögonen ska kunna följa dessa rörelser. Barn som har svårigheter med de finmotoriska förmågorna blir beroende av andra, då de kan få svårt att klara av vardagliga bestyr så som att klä på sig själva och använda bestick. Något som försvårar arbetet med de finmotoriska förmågorna utomhus är att barn använder vantar stora delar av året och att tillgång till materiel som utmanar handrörelser plockas fram mer sällan under vinterhalvåret på grund av kylan. Detta gör att barn inom I ur och skur-förskolor som oftast är ute får mindre träning av de finmotoriska förmågorna under kalla årstider. Vi har jämfört I ur och skur-förskolor med förskolor utan den inriktningen, vad det gäller arbetet med de finmotoriska förmågorna. För att få svar på vår frågeställning använde vi oss av telefonintervjuer till fyra I ur och skur-förskolor och fyra förskolor utan den inriktningen. I intervjuerna frågade vi om vilken materiel som fanns tillgänglig för barnen, hur de arbetar med de finmotoriska förmågorna i planerade aktiviteter samt hur ofta de hade planerade aktiviteter. Genom de här frågorna fick vi fram svar på hur medvetet de olika förskolorna arbetar med de finmotoriska förmågorna. Det visade sig att det inte skiljde sig något mellan de olika typerna av förskolor, något vi inte håller med om efter egna erfarenheter. Största delen av de olika förskolorna ansåg att de finmotoriska förmågorna tränas automatiskt i den fria leken och vardagen, något som tidigare studier säger emot då barn ofta väljer bort den typen av aktivitet vid fri lek. Våra intervjuer visar endast på vad pedagogerna anser och inte på vad som faktiskt sker, därför hade en observationsstudie varit bra att komplettera med. / The fine motor ability is extremely important when it comes to reading and writing skills, since the hand needs to be trained to do small movements and the eyes needs to be able to follow these movements. Children who have difficulties with the fine motor ability become dependence of others, since they have problems clothing themselves and using cutlery. The development of the fine motor ability becomes difficult when the children use mittens outdoors since they are in the way and material that challenges the fine motor skills isn´t as available during the cold seasons. This doesn´t allow children at I ur och skur preschools, which are all-time outdoor preschools, the same training of fine motor ability during cold seasons. The aim of this study is to compare I ur och skur preschools with preschools without that direction, regarding the development of fine motor ability. To answer our questions we used telephone interviews to four I ur och skur preschools and four preschools without that direction. In the interviews we asked about what material was available for the children, how they trained the fine motor ability in planned activities and how often they had planned activities. By means of these questions we got answers that showed how deliberately the different preschools worked with the fine motor ability. The study showed that there was not any difference between the preschools, something we do not agree on based on own experiences. Most preschools claimed that the fine motor ability automatically trained in free play and everyday experiences. Our interviews only showed what the preschool teachers claim and not what really happens in the preschool, thus an observation study would have been a good complement, considering this.

This thesis addresses the question of how to teach dynamic motor skills to synthetic humanoids. A general approach based on imitation learning is presented and evaluated on a number of synthetic humanoids, as well as a number of different motor skills. The approach allows for intuitive and natural specification of motor skills without the need for expert knowledge. Using this approach we show that various important problems in robotics and computer animation can be tackled, including the synthesis of natural grasping, the synthesis of locomotion behavior or the physical interaction between humans and robots.

Sedan en tid tillbaka har en kommun i Stockholmsområdet infört motorisk screening för samtliga barn i förskoleklass. Syftet med föreliggande studie var att undersöka tio pedagogers uppfattningar och upplevelser av denna screening. Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv genomfördes kvalitativa intervjuer som sedan analyserades. Resultatet visar att pedagoger upplever motorisk screening som meningsfull samt att de ser ett starkt samband mellan barns motoriska färdigheter och deras skolprestationer. Det framkommer även tydligt att pedagogerna i föreliggande studie delar kommunens strävan att det är betydelsefullt att tidigt upptäcka barn med motoriska svårigheter och erbjuda dem rätt stöd och åtgärder. Däremot visar resultatet att vissa pedagoger ser den motoriska screeningen som ett pedagogiskt hjälpmedel, medan andra pedagoger uppfattar screeningen som ett konkurrensmedel.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om varför det är viktigt att barn får delta i olika rörelseaktiviteter på förskolan. Uppsatsen kommer bland annat att lyfta hur förskollärare tänker kring rörelse, vilka former av rörelse som integreras samt vilka förutsättningar pedagogerna upplever att de har när det gäller att erbjuda barnen olika rörelseaktiviteter. Studien har genomförts med en induktiv kvalitativ forskningsmetod, genom intervjuer av förskollärare. De intervjuade har valts ut efter i vilka miljöer deras förskoleverksamheter är belägna. Miljöerna varierar från stadskärna till glesbygd. Studien ses som småskalig då endast ett fåtal personer ingår. I den litteratur och den forskning vi tagit del av är det återkommande temat att rörelse är bra för hela kroppen och främjar både den motoriska utvecklingen, hjärnans utveckling samt hälsan. Forskningen visar att barn behöver få träna sin motorik för att utveckla motoriska grundformer såsom att krypa, springa, balansera m.m. och få ett automatiserat rörelsemönster. Ju mer automatiserat deras rörelsemönster är, ju mer underlättar det för dem att kunna koncentrera sig på att klara av att utföra en aktivitet och kunna delta i lek och umgås med sina kamrater. Även en god fysik kan påverka om barnet orkar vara med och leka fysiska lekar såsom tafattlekar och fotboll. Barns motoriska utveckling gynnas om de får vistas i varierande miljöer där de får utmanas i sin motoriska träning. De får uppleva och lära med hela kroppen och alla sina sinnen. I studien framgår att förskolor erbjuder barnen rörelseaktiviteter som främjar barns motoriska utveckling. I resultatet framgår att samtliga respondenter ser rörelse, motorik, lärande och hälsa som en helhetsbild, dock med fokus på hälsa och livsstil, något som speglar samhället idag. Forskning visar att en livsstil där rörelse ingår gärna kan planteras hos barn i tidig ålder, en aspekt som även respondenterna nämnde.

Syftet med min studie är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar skogen har som lekmiljö i förskolans verksamhet med ett fokus på vilken potential skogen har för barn med neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF). Studien är gjord utifrån telefonintervjuer med förskolpedagoger. Resultat visar på att skogen har en stor potential för barn med NPF men att det krävs rätt förutsättningar som goda relationer till barnen, kompetens och personalstyrka för att kunna ta vara på skogen som lekmiljö i förskolans verksamhet. Resultat ger även en inblick i det komplexa arbetet att vara pedagog där en del är att ständigt vara problemlösaren. Studiens resultat visar däremot att kunskaper om skogen generellt inte behövs då att vara i natur ger en kroppslig närvaro och ett mer naturligt utforskande hos barnen och pedagogerna. / The purpose of my study is to explore what opportunities and challenges the forest has as a play environment in preschool, with a focus on what potential the forest has for  children with neurodevelopmental disorders. The study is based on telephone interviews with preschool educators. In the result it shows that the forest has great potential for children with neurodevelopmental disorders. But that the right conditions are required, such as good relations with the children, competence and enough staff to be able to take advantage of the forest as a play environment in the preschool. The results also provide an insight into the complex work of being an educator, where parts of it is constantly being the problem solver. The results of the study, on the other hand, show that knowledge about forest is generally not needed because of being in nature provides a physical presence and a more natural way to explore for both the children and educators.

Studien undersöker hur sju förskollärare tolkar och arbetar med barns motoriska träning i den pedagogiska verksamheten samt om hur de anser att barns motorik påverkar utveckling och lärande. Den empiriska undersökningen utgår från en kvalitativ ansats med semistruktuerade intervjuer utifrån två frågeställningar: Hur resonerar förskollärare om motorisk träning kopplat till barns utveckling och lärande? Samt På vilka sätt utmanas barnen till motorisk träning på förskolan, enligt förskollärarna?. Resultatet visar att majoriteten av förskollärarna uttrycker att motorisk träning vanligtvis sker via oplanerade aktiviteter och att fokus för planeringen ligger på andra mål i förskolans läroplan. Vidare visar resultatet på vikten av att vara närvarande för att upptäcka barns eventuella motoriska svårigheter i tidiga år i syfte att kunna stötta barnens vidareutveckling, enligt förskollärarnas utsagor. Det uttrycks även att förhållningsätt och kunskaper om motorik utgör gränser i arbetet med motoriska aktiviteter och att förskollärarna är medvetna om att motorik innehåller både fin- och grovmotorik, men att det praktiska arbetet skiljer sig åt genom att de nästan enbart beskriver ett grovmotoriskt arbete. / The study examines how seven preschool teachers interpret and work with children's motor training in the educational activities and how they believe that children's motor skills affect development and learning. The empirical study is based on a qualitative approach with semi-structured interviews based on two questions: How do preschool teachers reason about motor training linked to children's development and learning? And In what ways are children challenged to motor training in preschool, according to preschool teachers?. The results show that the majority of preschool teachers express that motor training usually takes place via unplanned activities and that the focus for planning is on other goals in the preschool curriculum. Furthermore, the results show the importance of being present to detect children's possible motor difficulties in the early years in order to be able to support the children's further development, according to the preschool teachers' statements. It is also stated that attitudes and knowledge about motor skills constitute limits in the work with motor activities and that preschool teachers are aware that motor skills contain both fine and gross motor skills, but that the practical work differs in that they almost only describe gross motor work.

Studien syftar till att synliggöra förskollärarens roll för att främja motorisk utveckling och lärande i utomhusmiljön. Den metod som har använts är semistrukturerad intervju då den lämpade sig för att synliggöra den fenomenografiska uppfattningen hos förskollärarna som deltog i studien. Att aktivt använda sig av utomhusmiljön är viktigt för att främja undervisning och lärande inom många ämnen. Barnens rörelsemönster, koordination och motoriska färdigheter utvecklas hela tiden i utomhusmiljön och utmanas därför i större mån ute än inne vilket i sin tur främjar en god hälsa. Resultatet av studien visar att förskollärare aktivt arbetar med motorisk utveckling och lärande i utomhusmiljön men att förskollärare aktivt behöver planera, genomföra och utvärdera i större mån för att främja utveckling och lärande. Genom tydlig dokumentation synliggörs skillnader och utveckling av motoriska färdigheter vilket skulle underlätta när man aktivt arbetar för att främja barnens motoriska utveckling och lärande i utomhusmiljön. / The study aims to show the preschool teacher's role in promoting motor development and learning in the outdoor environment. The method that has been used is semi-structured interview as it was suitable for making visible the phenomonographic perception of the preschool teachers who participated in the study. Actively using the outdoor environment is important to promote teaching and learning in many subjects. Children's movement patterns, coordination and motor skills are constantly evolving in the outdoor environment and are therefore more challenged out there than inside which in turn promotes good health. The results of the study show that preschool teachers actively work with motor development and learning in the outdoor environment, but that preschool teachers actively need to plan, implement and evaluate to a greater extent to promote development and learning. Through clear documentation, differences and development of motor skills are made visible, which would facilitate when actively working to promote the children's motor development and learning in the outdoor environment.

The study aims to show the preschool teacher's role in promoting motor development and learning in the outdoor environment. The method that has been used is semi-structured interview as it was suitable for making visible the phenomenographic perception of the preschool teachers who participated in the study. Actively using the outdoor environment is important to promote teaching and learning in many subjects. Children's movement patterns, coordination and motor skills are constantly evolving in the outdoor environment and are therefore more challenged out there than inside which in turn promotes good health. The results of the study show that preschool teachers actively work with motor development and learning in the outdoor environment, but that preschool teachers actively need to plan, implement and evaluate to a greater extent to promote development and learning. Through clear documentation, differences and development of motor skills are made visible, which would facilitate when actively working to promote the children's motor development and learning in the outdoor environment. / Studien syftar till att synliggöra förskollärarens roll för att främja motorisk utveckling och lärande i utomhusmiljön. Den metod som har använts är semistrukturerad intervju då den lämpade sig för att synliggöra den fenomenografiska uppfattningen hos förskollärarna som deltog i studien. Att aktivt använda sig av utomhusmiljön är viktigt för att främja undervisning och lärande inom många ämnen. Barnens rörelsemönster, koordination och motoriska färdigheter utvecklas hela tiden i utomhusmiljön och utmanas därför i större mån ute än inne vilket i sin tur främjar en god hälsa. Resultatet av studien visar att förskollärare aktivt arbetar med motorisk utveckling och lärande i utomhusmiljön men att förskollärare aktivt behöver planera, genomföra och utvärdera i större mån för att främja utveckling och lärande. Genom tydlig dokumentation synliggörs skillnader och utveckling av motoriska färdigheter vilket skulle underlätta när man aktivt arbetar för att främja barnens motoriska utveckling och lärande i utomhusmiljön.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva oral hälsa hos individer med Parkinson sjukdom (PS). Metod:Studiedesignen var i form av allmän litteraturstudie där tre databaser användes för sökning efter vetenskapliga artiklar (DOSS, CINAHL och MEDLINE). Efter tillämpning av inklusions-, exklusionskriterier, passande sökord samt genomförande av kvalitetsgranskning, valdes totalt 19 vetenskapliga artiklar. Resultat: Oral hygien tenderade till att vara sämre hos individer med PS. Resultatet visade att xerostomi och hyposalivation var vanligt förkommande hos individer med PS. Karies, gingivit och parodontit visades även hos individer med PS där bland annat parodontala mätningar visades vara högre till andel hos dessa individer. Andra orala tillstånd som visades bland individer med PS var dregling, dysfagi, halitosis och angulär cheilit. Slutsats: Hos individer med PS visades orala hälsan var sämre jämfört med individer utan PS. Risken att utsättas för orala sjukdomar exempelvis karies, gingivit och parodontit var högre hos individer med PS, där både läkemedelsintag och nedsatt motorik har en inverkan. / Aim: The aim was to describe oral health in individuals with Parkinson's disease (PD). Method: The study design was a general literature study where three databases were used to search for scientific articles (DOSS, CINAHL and MEDLINE). After applying inclusion, exclusion criteria, proper keywords and conducting a quality review, a total of 19 scientific articles were selected. Result: Oral hygiene tended to be worse in patients with PD. The results showed that xerostomia and hyposalivation are common in patients with PD. Caries, gingivitis and periodontitis were also shown among patients with PD where, among other things, periodontal measurements were shown to be higher in proportion in these individuals. Other oral conditions that were shown among individuals with PD were drooling, dysphagia, halitosis and angular cheilitis. Conclusion: Oral health was shown to be worse among individuals with PD compared to individuals without PD. The risk of being exposed to oral diseases such as caries, gingivitis and periodontitis was higher among these individuals where both drug intake and impaired motor skills have an effect.