The study aims to demonstrate the significance of educators lived experiences of stimulating children's physical development. It has been noted that children are occupying themselves with more and more sedentary activities, which may lead to that they do not develop motor skills at the pace expected. To understand educators lived experiences from a phenomenological hermeneutic perspective empirical relevance has been collected through narrative interviews. The results shows that educators find it difficult to understand the Curriculum goals for motor activity and that the desire to stimulate motor development is great, but the realization is conspicuous by its absence. The discussion highlights educator’s commitment and motivation and the importance of being a reflecting practitioner. / Syftet med studien är att belysa innebörder i pedagogers levda erfarenheter av att stimulera barns motoriska utveckling. Det har uppmärksammats att barn sysselsätter sig med allt mer stillasittande aktiviteter, vilket kan leda till att elever inte utvecklar motoriken i den takt som förväntas. Empirin har samlats in genom narrativa intervjuer för att kunna tolka pedagogers levda erfarenheter ur ett fenomenologisk hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visar att pedagoger har svårt att tolka läroplanens mål för motoriken och att viljan till att stimulera till motorisk utveckling är stor, men handlandet lyser med sin frånvaro. Diskussionen belyser pedagogers engagemang och motivation samt vikten av att vara en reflekterande praktiker.

Die kindliche Lebenswelt unterlag im vergangenen Jahrhundert enormen Veränderungen. Der Alltag der Kinder und Jugendlichen ist geprägt durch einen zunehmenden Bewegungsmangel, der die Entwicklung auf motorischer, kognitiver und sozialer Ebene beeinträchtigt. Motorische Defizite, Übergewicht und Adipositas, chronisch-degenerative Erkrankungen sowie psychosomatische Störungen werden bereits bei immer jüngeren Kindern beobachtet. Die Ursachen für diese Entwicklung sind Gegenstand zahlreicher Forschungsbestrebungen, die allerdings aufgrund differenter methodischer Herangehensweisen und abhängig von der Stichprobenauswahl häufig zu unterschiedlichen Ergebnissen gelangen. Das Ziel der vorliegenden Arbeit bestand vor dem Hintergrund der Relevanz einer adäquaten Entwicklung im Kindesalter darin, den Gewichtsstatus, die motorische Leistungsfähigkeit, das Bewegungsverhalten, die familiäre Situation sowie vorliegende Entwicklungsbeeinträchtigungen von Schulanfängern auf einer umfassenden biopsychosozialen Ebene einzuschätzen. Die anschließenden Zusammenhangsanalysen sollten Aufschluss über die Bedingungsfaktoren des kindlichen Unter- und Übergewichts sowie motorischer Leistungsschwächen zum Schuleintritt der Kinder geben. 4.281 Erstklässler absolvierten den Deutschen Motoriktest für Kinder und Jugendliche (DMT 6-18). An einer Elternbefragung nahmen 3.003 Erziehungsberechtigte teil und die Befunde der Schuleingangsuntersuchung lagen von 5.629 Schulanfängern vor. Unter den untersuchten Erstklässlern wiesen 4,8 % starkes Untergewicht (≤ 3. Perzentile) und 8,9 % leichtes Untergewicht (> 3. bis ≤ 10. Perzentile) auf. Lediglich 5,0 % der Kinder waren übergewichtig (≥ 90. bis < 97. Perzentile), weitere 2,4 % adipös (≥ 97. Perzentile). Im Motoriktest zeigten 36,8 % der Schulanfänger überdurchschnittliche Ergebnisse, lediglich 11,8 % lagen unter dem Altersdurchschnitt. Anhand der Mittelwertunterschiede und Effektstärken konnten keine relevanten Einflüsse des Bewegungsverhaltens, der familiären Situation sowie der medizinischen oder geistig-sprachlichen Auffälligkeiten auf den Gewichtsstatus der Kinder festgestellt werden. Die motorische Leistungsfähigkeit der Kinder wurde entscheidend durch den wöchentlichen Umfang ihrer Sportaktivität, der Schichtzugehörigkeit der Familie, vorliegenden Störungen der Feinmotorik sowie vom Übergewicht oder der Adipositas der Schulanfänger beeinflusst. In der vorliegenden Untersuchung lässt sich der Entwicklungstrend der Zunahme von Übergewicht und motorischen Leistungsdefiziten bereits im Kindesalter nicht verallgemeinern. Anscheinend können sowohl die Familie als auch der Kindergarten, die Schule und der Sportverein den aufkommenden Bewegungsmangel durch das wachsende Angebot medienorientierter Freizeitbeschäftigungen zu einem großen Teil kompensieren. Alarmierende Berichte über die Zunahme von Übergewicht und Adipositas bereits im Kindesalter bei gleichzeitig reduzierter körperlicher Leistungsfähigkeit und einer allgemeinen Bewegungsarmut konnten nicht bestätigt werden, allerdings sollten sowohl der Gewichtsstatus als auch die motorische Leistungsfähigkeit im Kindesalter, insbesondere hinsichtlich ihrer regionalen Verteilung, weiter untersucht werden.

Syftet med denna undersökning är att undersöka Pedagogernas syn på barns motoriska utveckling med inriktning till naturmiljö samt om pedagogerna är medvetna om forskningen kring barns motoriska utveckling med inriktning på naturmiljön.   Studien bygger på kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes på fem olika förskolor med sex olika pedagoger, både förskollärare och barnskötare. Förskolorna var placerade i en mellan stor kommun i Sverige. De intervjuade jobbade på 1-3 års avdelning, då detta var vald åldersgrupp för undersökningen.   Av resultatet framgår att pedagogerna är ute i naturen olika mycket och detta beror på olika faktorer. Det är dock medvetna om fördelarna som naturen har med sig för den motoriska utvecklingen och kan inte se några nackdelar med naturen för den motoriska utvecklingen. Pedagogerna är till viss del medvetna om forskningen kring ämnet, men de anser att medvetenheten är olika från pedagog till pedagog.   Slutsatsen av studien är att pedagogerna är medvetna om de fördelar som naturen har med sig för den motoriska utvecklingen och samtliga vill vara ute mer i naturen. Deras medvetenhet kring forskningen om motorik är något som kan bli högre och borde diskuteras mer i arbetslaget för att medvetenheten ska bli den samma hos alla. / The purpose of this study is to investigate the pedagogues view of children’s motorical development with a orientation in natural environment and if the pedagogues are aware of the research on children’s motorical development with a orientation in natural environment The study is based on qualitative interviews. Interviews were conducted on five different preschools with six different teachers, both pre-school and nursery nurses. The preschools were placed in a medium-sized municipality in Sweden. Respondents worked in 1-3 years department, as this age group was selected for the survey.   The result shows that the pedagogues spends different amount of time in nature, depending on various factors. Aside from these factors, they are aware of the benefits nature offers to the motorical development and can not see any disadvantages for the motorical development. The pedagogues are to a certain point aware of the research on the subject, but believe that the awareness varies from pedagogue to pedagogue. The conclusion is that the pedagogues are aware of the benefits nature offers to the motorical development and all whishes to be outdoors more often. Their awareness of research on motor activity can be raised and should be discussed more in their teams so all can get the same awareness.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2004. / Härtill 6 uppsatser.

Den här studien belyser hur fritidslärare definierar, uppfattar och arbetar med utomhuspedagogik. Vi upplever en viss otydlighet vad gäller utomhuspedagogiken - handlar det om styrda eller ostyrda aktiviteter eller kanske både ock? Syftet med studien är att nå en förståelse för hur fritidslärare arbetar med utomhuspedagogik och därigenom synliggöra deras uppfattningar om lärandet både vad gäller styrd och ostyrd verksamhet ute. Vi har intervjuat sex fritidslärare. Studiens resultat visar att fritidslärarna har liknande arbetsmetoder och definitioner av utomhuspedagogik. Detta tror vi beror på att de alla gått samma utbildning på universitet, vid olika år, och ett kollegialt samarbete där samma metoder används. Fritidslärarnas uppfattningar är att både i de styrda och ostyrda aktiviteterna utomhus finns ett lärande. I de styrda aktiviteterna finns planerade mål med verksamheten som eleverna ska uppnå medans de ostyrda aktiviteterna ger måluppfyllelse och utveckling utan att det är planerat. Genom den oplanerade utomhusvistelsen gäller det att fritidslärare fångar upp de tillfällen som ges till lärande utan att detta planerats i förväg. / This study illustrates how teachers define, perceive and work with outdoor education. We are experiencing some uncertainty regarding outdoor education - is it about planned or unplanned activities or a combination of both? The purpose of the study is to clarify the understanding of how teachers work with outdoor education and thereby visualize there opinion about learning by planned or unplanned activities. We have interviewed six teachers. The study's results show that teachers have similar working methods and definitions of outdoor education. This we believe is due to the fact that they all have had the same education at universities, at different years, and collegial cooperation using the same methods. Teachers' perceptions are that both planned and unplanned outdoor activities are positive for learning. In the planned activities there are certained goals wich the students will achieve while the unplanned activities also provide goal fulfillment and development although not being planned. Through the unplanned outdoor activity, it is important that the teachers capture the upcoming opportunities and guide the student without this being planned in advance.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger upplever att de stimulerar barns fysiska aktivitet på förskolan med fokus på utemiljön. Metoden som användes i denna studie var kvalitativa interjuver där totalt sex pedagoger intervjuades på fyra olika förskolor. Studiens teoretiska utgångspunkt är Reggio Emilia. Tidigare forskning visar att barns fysiska aktivitet har minskat och stillasittande aktiviteter har ökat och som pedagog är det viktigt att man stimulerar barn till fysisk aktivitet i utomhusmiljön. Resultatet visar att pedagoger är medvetna om den fysiska aktivitetens betydelse men att andra bitar får mer fokus som exempelvis matematik. Pedagogerna förklarar att fysisk aktivitet som begrepp, är rörelser som har med kroppen att göra men fysisk aktivitet är även förknippat med lek och vardagsmotion. Pedagogerna har visioner om att besöka olika närmiljöer för att öka den fysiska aktiviteten men beroende på olika perioder besöker man närmiljön mer eller mindre. Min slutsats är att förskolorna saknar en skogslik miljö i närheten för att göra skogen till en naturlig del av förskolans vardag. Resultatet visar på att man upplever att pedagogerna inte är aktiva i barnens utevistelse och att man önskar att fler pedagoger är aktiva med barnen i utemiljön. / The purpose of the study is to analyze how pedagogues perceive that they stimulate children´s physical activity at the preschool, focusing on the outside environment. The method used in this study was qualitative interviews, where a total of six pedagogues were interviewed at four different preschools. The theoretical point of departure of the study is Reggio Emilia. Previous research shows that children's physical activity has decreased and sedentary activities have increased and as an pedagogue it is important to stimulate children to physical activity in the outdoor environment. The result shows that the pedagogues are aware of the benefits of the physical activity, but that other parts get more focus, such as mathematics. The pedagogues explain that physical activity, as a concept, is movements that involves the body but physical activity is also associated with play and everyday activity. They have visions of visiting different neighborhoods to increase the physical activity, but depending on different periods, the visits are more or less frequent. My conclusion is that preschools lack a forest-like environment near the preschool to make the forest a more natural part of the preschool's everyday life. The result shows that the pedagogues are not active in the children’s outside play and that they want more pedagogues to be active together with the children in the outside environment.

I denna studie var syftet att utforska förskolpedagogers upplevelse av sin förskolegård samt närliggande miljö med koppling till barns motoriska utveckling, utifrån två frågeställningar. På vilket sätt anser pedagogerna att förskolegårdens utfärdande främjar barns motoriska utveckling och rörelsebehov? Upplever pedagogerna att de tar tillvara på närliggande miljö och på vilket sätt anser de att den främjar barns motoriska utveckling?   Studien utgår från Reggio Emilia som teoretiskt ramverk där utemiljön och pedagogens roll som medforskare har stor betydelse för att främja barnens motoriska utveckling.   Metoden som användes i studien var kvalitativ i form av intervjuer, där sex pedagoger från tre förskolor belägna i ett mindre samhälle i Mellansverige deltog. Som komplement till intervjuerna genomfördes även observation av förskolegården utan närvarande pedagoger eller barngrupp för att användas vid analysen och resultatdiskussionen.   Resultatet visar att pedagogerna anser att förskolegården är viktig för barnens motoriska utveckling samtidigt som närmiljöns betydelse lyfts, i detta fall skogsmiljön som motoriskt utvecklande på ett mer utmanande sätt. Det framhålls att materialet, främst det fasta har stor inverkan på barnens motoriska utveckling. Resultatet visar även att pedagogerna anser sig ha en viktig och betydande roll för att hjälpa och stötta barnen i utforskandet av utemiljön. / In this study, the purpose was to explore the preschool teacher´s experience of their preschool yard and the nearby environment related to children's motor development, based on two issues. In what way do the educators consider that the schoolyard´s design promotes children's motor development and movement needs? Does the preschool teacher take advantage of the nearby environment and how does it promote children´s motor development?   The study is based on Reggio Emilia as a theoretical framework where the environment has a great importance to promote the children´s motor development.   The method used in this study was qualitative in terms of interviews, where six preschool teachers from three different preschools located in a smaller society in the middle of Sweden attended. A compliment to the interviews was also observations of the preschool yard preformed without preschool teachers and children, to be used at the analysis.   The result shows that the preschool teacher´s consider that the preschool yard and nearby environment are important for the children’s motor development. It also emphasizes that the material, mainly the fixed one has big impact. The result also shows that the preschool teacher´s consider themselves to have an important role to support the children in the exploration of the outdoor environment.

Neurophysiologische Studien belegen, dass körperliche Aktivität kognitive Entwicklungsgänge auf neuronaler Ebene anregt (Hollmann, Strüder & Tagarkanis, 2005; Kramer et al., 2005; Hillman et al. 2009). Die Übertragbarkeit dieser Erkenntnisse auf Anwendungsfelder ist jedoch noch nicht ausreichend gesichert (Etnier et al., 2006; Tomporowski, 2008). Die vorliegende Studie untersucht, ob sich Zusammenhänge zwischen den motorischen und kognitiven Fähigkeiten und körperlicher Aktivität bei Kindern nachweisen lassen und ob Motorik, Kognition und körperliche Aktivität durch eine in den Schulalltag integrierte Bewegungsintervention gefördert werden können. Die quasiexperimentelle Feldstudie im Pre-Posttestdesign mit Interventions- und Kontrollgruppe fand über sechs Monate an vier Osnabrücker Grundschulen statt (N = 242). Die Interventionsgruppe erhielt eine schulintegrierte Bewegungsintervention. Die motorische Leistungsfähigkeit wurde mit der Kurzform des Bruininks-Oseretsky Test of Motor Proficiency, Second Edition (BOT-2-sf) von Bruininks und Bruininks (2005), dem 6-Minuten-Ausdauerlauf (Bös & Mechling, 1983) und dem Sit and Reach-Test (Wells & Dillon, 1952) erhoben. Zur Erfassung der kognitiven Fähigkeiten verbale, nonverbale Intelligenz, Aufmerksamkeitsleistung und Lernbereitschaft kamen drei Untertests der „Basisdiagnostik umschriebener Entwicklungsstörungen im Grundschulalter“ (BUEGA, Esser, Wyschkon & Ballaschk, 2008) und die Lehrereinschätzliste für Sozial- und Lernverhalten (LSL) von Petermann und Petermann (2006) zum Einsatz. Die körperliche Aktivität wurde mit Schrittzählern OMRON HJ-720 IT (Walkling Style Pro) erfasst. Es zeigten sich generell positive signifikante aber kleine Zusammenhänge zwischen motorischen und kognitiven Leistungen (.16 < rp > .35). Zusammenhänge zwischen der körperlichen Aktivität und der Motorik und Kognition zeigten sich in Teilbereichen (Motorik: Oberkörperkoordination, Kraft, Ausdauer; Kognition: verbale Intelligenz, alle Items der Lernbereitschaft). Direkte Effekte der Intervention konnten in den motorischen Bereichen Oberkörperkoordination und Kraft nachgewiesen werden. Transfereffekte zeigten sich hinsichtlich der Selbständigkeit und Sorgfalt. Deskriptiv verbesserte sich auch die nonverbale sowie die verbale Intelligenz. Mit einem Mehr von über 20 % zurückgelegter Schritte und mehr als das Doppelte an Aerobic-Steps bei der Experimentalgruppe lassen sich die Effekte der Intervention auf die körperliche Aktivität ausdrücken.

Flera studier om motorik tyder på en positiv inverkan på flera olika områden såsom barns inlärningsförmåga, fysiska aktivitet och optimala hälsa. Frågan är därför om motorisk träning får nog utrymme i dagens skola. I studien undersöktes fyra klasslärares och fyra idrottslärares förståelse, erfarenheter och förutsättningar för att erbjuda en undervisning i Idrott och Hälsa som uppfyller kraven gällande styrdokumentens innehåll inom motorik. Detta för att se om arbetsuppgifter, planeringstid och utbildning kan spela in. Frågeställningar studien utgick ifrån var;vilken utbildning och erfarenhet informanterna besitter samt hur de planerar, genomför och utvärderar undervisningen ur motorisk synpunkt. I studien valdes en kvalitativ metod, den empiriska insamlingen har skett genom åtta intervjuer i halvstrukturerad form. Motorisk förståelseför idrottslärare och klasslärare visade sig variera i stor utsträckning. Samband som kunnat uttydas är att utbildning kan spela in för vilken förståelse våra informanter förmedlat vid intervjuerna.Frågor om planering och genomförande av lektioner visade att lärarnas mål skilde sig ifrån varandra och därmed även undervisningens syfte. Vissa informanter arbetade mer ingående med motoriska färdighetsövningar medan andra strävade mer mot att bygga upp en god sammanhållning och få bort tävlingsmomenten i idrottsundervisningen. Majoriteten av informanterna uttryckte en avsaknad av material för att bedöma och utvärdera barns motoriska utveckling. En viss skillnad kunde tydas i utvärderingsmetoder.

Barn och vuxna blir allt mindre fysiskt aktiva medborgare vilket i sin tur leder till att hälsan påverkas negativt. Genom att utveckla barn och ungas grovmotoriska förmåga ökas deras fysiska aktivitet vilket i sin tur leder till en bättre hälsa. Forskare visar att idrottslärare har en viktig roll då deras didaktiska kunskaper ger ökad chans till motorisk utveckling hos eleverna och att skolan är en optimal plattform för utvecklingen då många elever endast utövar fysiska aktiviteter i just skolan. Genom mina studier i ämnet idrott och hälsa har jag valt att skriva denna litteraturstudien i just ämnet idrott och hälsa. Litteraturstudien är indelad i tre frågeställningar där den första belyser hur grovmotorik påverkar barn och ungas fysiska förmåga/aktivitet, den andra hur grov motorisk träning/förmåga påverkar elevers skolprestationer och den sista hur den fysiska aktivitetens och motoriska förmågan påverkar elevers självbild. Studien är baserad på elva vetenskapliga artiklar som alla undersökt sambandet mellan grov motorisk förmåga och fysisk aktivitet och dess påverkan på elever på olika sätt. Resultaten visar att en förbättrad grov motorisk förmåga ökar mängden fysisk aktivitet hos barn och unga och att en god grovmotorik kan påverkaelevers skolprestationer positivt. Resultaten visar även att elever med god grovmotorik blir mer socialt accepterade av sina klasskamrater vilket ger en bättre självbild. Det främsta resultatet som framkommit av litteraturstudien är att barn och unga som besitter en god motorisk förmåga kommer tenderar att bli mer fysiskt aktiva än ett barn med sämre motorisk förmåga, barnet kommer även ha en större chans att få ett mer fysiskt aktivt liv.