<p>Vi har på förslag från Johan Östergren, rektor på Sjömansskolan i Stockholm, kartlagt vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra med det nuvarande systemet för bedömning av elevernas insatser när de är ute på APU (Arbetsplatsförlagd utbildning). Genom att intervjua elever, handledare, lärare och rektor, har vi bland annat undersökt hur kommunikationen mellan grupperna ser ut och vad de olika grupperna anser om de nuvarande dokumenten som eleverna arbetar med under APU:n. När elevens APU är slut ska handledaren lämna en betygsrekommendation till läraren, men på vilka grunder görs denna bedömning? Vi gör en historisk återblick för att ge läsaren förståelse för den yrkeskultur och tradition som finns inom sjömansyrket. Den svenska sjömansutbildningen jämförs i ett internationellt perspektiv med den lärlingsanpassade sjömansutbildningen i Danmark. Sjöfartens Utbildnings Institut (SUI) har en central roll i den arbetsplatsförlagda utbildningen. SUI ordnar APU-platser åt alla sjömansskolorna i Sverige. De har ett antal dokument som reglerar hur APU:n ska fungera och vilka åtaganden de delaktiga parterna åtar sig. Med hjälp av olika teorier om att arbeta med portfolio, har vi utvecklat en portfoliomodell för maskinelever. Modellen är flexibel och går att anpassa för däckselever men också andra inriktningar. Syftet med portfoliomodellen är dels att skapa ett didaktiskt redskap som kan underlätta kunskapandet för eleven, dels att förbättra bedömningsunderlaget för lärarens betygsättning av eleven under APU:n.</p>

Vi har på förslag från Johan Östergren, rektor på Sjömansskolan i Stockholm, kartlagt vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra med det nuvarande systemet för bedömning av elevernas insatser när de är ute på APU (Arbetsplatsförlagd utbildning). Genom att intervjua elever, handledare, lärare och rektor, har vi bland annat undersökt hur kommunikationen mellan grupperna ser ut och vad de olika grupperna anser om de nuvarande dokumenten som eleverna arbetar med under APU:n. När elevens APU är slut ska handledaren lämna en betygsrekommendation till läraren, men på vilka grunder görs denna bedömning? Vi gör en historisk återblick för att ge läsaren förståelse för den yrkeskultur och tradition som finns inom sjömansyrket. Den svenska sjömansutbildningen jämförs i ett internationellt perspektiv med den lärlingsanpassade sjömansutbildningen i Danmark. Sjöfartens Utbildnings Institut (SUI) har en central roll i den arbetsplatsförlagda utbildningen. SUI ordnar APU-platser åt alla sjömansskolorna i Sverige. De har ett antal dokument som reglerar hur APU:n ska fungera och vilka åtaganden de delaktiga parterna åtar sig. Med hjälp av olika teorier om att arbeta med portfolio, har vi utvecklat en portfoliomodell för maskinelever. Modellen är flexibel och går att anpassa för däckselever men också andra inriktningar. Syftet med portfoliomodellen är dels att skapa ett didaktiskt redskap som kan underlätta kunskapandet för eleven, dels att förbättra bedömningsunderlaget för lärarens betygsättning av eleven under APU:n.

<p>Syftet med undersökningen var att försöka definiera vad sjömanseleverna i årskurs 2 och 3 på gymnasiet hade för framtidsplaner när det gällde fortsatt arbete till sjöss som matros, motorman. Dessutom undersöktes hur många som planerade att läsa vidare till sjökapten eller sjöingenjör, samt hur stort intresset av att söka arbete utomlands var bland eleverna. Undersökningen byggde på en kvantitativ metod där resultatet baserades på enkätsvar från fyra olika skolor och totalt 114 svarande elever. Intresset för att fortsätta arbeta som matros var något större än att arbeta som motorman. Majoriteten av de tillfrågade eleverna planerade vidare studier medan endast ett fåtal av de tillfrågade planerade att enbart fortsätta arbeta som matros och motorman. Närmare 80 % av de tillfrågade var intresserade av att söka arbete utomlands. Många av de tillfrågade planerade läsa vidare och frågan är hur branschen skall säkra tillväxten bland matroser och motormän i Sverige?</p> / <p>The purpose of this thesis has been to try and define future plans among merchant marine seamen students. Regarding work as able bodied seaman, oiler or to study to deck or engine officer. And also see the interest to apply for marine job positions outside Sweden for example in Norway. The thesis is based on a quantitative method where the result is based on an inquiry from four schools and answers from 114 students. The interest to continue working as able bodied seamen was higher than to continue working as oiler. The majority of the students planed deck or engine officer studies. Only a few of the students planed only to continue as able bodied seamen or oiler. Almost 80 % of the students answered they were interested to apply for marine job positions abroad. Many students planed further studies and the question is how the shipping business should secure the growth of Swedish merchant marine seamen?</p>

Syftet med undersökningen var att försöka definiera vad sjömanseleverna i årskurs 2 och 3 på gymnasiet hade för framtidsplaner när det gällde fortsatt arbete till sjöss som matros, motorman. Dessutom undersöktes hur många som planerade att läsa vidare till sjökapten eller sjöingenjör, samt hur stort intresset av att söka arbete utomlands var bland eleverna. Undersökningen byggde på en kvantitativ metod där resultatet baserades på enkätsvar från fyra olika skolor och totalt 114 svarande elever. Intresset för att fortsätta arbeta som matros var något större än att arbeta som motorman. Majoriteten av de tillfrågade eleverna planerade vidare studier medan endast ett fåtal av de tillfrågade planerade att enbart fortsätta arbeta som matros och motorman. Närmare 80 % av de tillfrågade var intresserade av att söka arbete utomlands. Många av de tillfrågade planerade läsa vidare och frågan är hur branschen skall säkra tillväxten bland matroser och motormän i Sverige? / The purpose of this thesis has been to try and define future plans among merchant marine seamen students. Regarding work as able bodied seaman, oiler or to study to deck or engine officer. And also see the interest to apply for marine job positions outside Sweden for example in Norway. The thesis is based on a quantitative method where the result is based on an inquiry from four schools and answers from 114 students. The interest to continue working as able bodied seamen was higher than to continue working as oiler. The majority of the students planed deck or engine officer studies. Only a few of the students planed only to continue as able bodied seamen or oiler. Almost 80 % of the students answered they were interested to apply for marine job positions abroad. Many students planed further studies and the question is how the shipping business should secure the growth of Swedish merchant marine seamen?