Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vårdpersonals attityder till utförandet av omvårdnadshandlingar i munhålan hos äldre patienter som var beroende av att få hjälp med munvårdshandlingar. Vidare var syftet att beskriva vilka åtgärder som gjorts för att skapa förändringar i personalens attityder, kunskaper och vårdhandlingar. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sökningarna gjordes i databaserna PubMed och CINAHL där både kvalitativa och kvantitativa studier söktes. Studierna granskades sedan med modifierade granskningsmallar för kvalitetsbedömning Resultat: De sökta studiernas resultat analyserades och utifrån detta skapades sex teman, Kunskap, Tidsbrist, Patientens motvillighet, Personalens motvilja, Utbildning och Rutiner. Dessa teman delades upp under de två frågeställningarna. Resultatet visade att bristande kunskap om munvårdshandlingar, brist på tid, motvilja från patienten och motvilja att utföra munvård var det som gjorde att munvården inte sköttes korrekt. Många patienter hade bristande munhygien i flertalet studier. Utbildning och nya rutiner var åtgärder som förbättrade munvården, personalens attityder och deras kunskap om munvård. Det visade sig även att patienternas munhygien förbättrades till stor del efter dessa interventioner. Slutsats: Munvård är ett ämne prioriteras ner i vårdarbetet och anses inte lika betydande som övrig vård. Interventioner som nya rutiner och utbildning påverkar personal att utföra munvårdshandlingar och därför borde utbildning prioriteras högt i förbättringsarbetet för god munvård. Samt att nya rutiner med munvårdskort och elektriska tandborstar är enkla medel för att skapa en bättre munhygien hos patienter.

Bakgrund: Munvård är en viktig del av omvårdanden för patienters välbefinnande. Daglig rengöring av tänder och munhåla är grunden till att förebygga olika sjukdomstillstånd. Undersökningar visar att kunskapen om munvård är låg hos vårdpersonal. Syfte: Syftet med studien är att belysa vårdpersonals uppfattning om munvård. Metod: En litteraturstudie har gjorts där fem artiklar ingår. En kvalitativ analysmetod har använts. Resultat: Resultatet visar på att vårdpersonal har uppfattningen att de fått för lite utbildning i munvård men att de ändå prioriterar munvård högt. Vårdpersonals utbildning har betydelse för hur de upplever att utföra munvård. Slutsats: Det behövs mer utbildning för vårdpersonal i området munvård och en manual för hur de ska utföra munvård.

No description available.

No description available.

Senior citizens require a healthy oral cavity and healthy teeth in order to eat, speak and preserve their well-being. With age we know that the incidence and prevalence of diseases and symptoms originating from the oral cavity are more common compared to younger age groups. Senior citizens are the fastest growing population on earth, thus the need of healthcare providers with knowledge and skills in oral healthcare are in great demand.  The purpose of this thesis is to identify oral healthcare interventions and educational interventions which have been shown to improve oral health of residents over 65 years of age.  A literature review was conducted in which 15 scientific articles were scrutinized. Databases used were PubMed, Cinahl and Scopus. The results imply that good oral healthcare not only improve the oral health of senior citizens, but also prevents the occurrence of other diseases such as pneumonia and  improve the overall quality of life. The studies also showed that caregivers knowledge, awareness and self-esteem in their work with oral care increased by means of oral hygiene education.  Our conclusion is that oral hygiene education of caregivers are effective only in the short term perspective. Therefore, based on our sources, we conclude that in order to create a solid long term solution in the field of oral healthcare, which enable these positive effects of  preventive care measurements to prevail, specific educational program which address these issues must be developed.

No description available.

<p>Denna uppsats undersöker relationen mellan levnadsvanor och attityder till munhälsa hos ungdomar. Syftet har varit att undersöka om det finns skillnader i levnadsvanor och attityder till munhälsa när det gäler kön och ålder, samt om det finns samband mellan olika levnadsvanor och attityder. Jag har gjort en kvantitativ undersökning med fokus på kön och ålder. Undersökningen genomfördes med enkät som datainsamlingsinstrument. Enkäterna lämnades ut till tre högstadieskolor och respondenterna bestod av två klasser år 7 och två klasser år 9 på varje skola. 251 stycken ungdomar svarade, variationen på åldrarna var 13 till 16 år, av dessa var det 127 pojkar och 124 flickor.</p><p>Min slutsats i studien var att ungdomar tyckte det var viktigt med god munhälsa. Det fanns ingen skillnad mellan kön och attityder, detta tolkar jag som att det var viktigt med god munhälsa oavsett kön. Däremot var de yngre ungdomarna mer positiva i sina attityder till hur viktigt det var med god munhälsa, än de äldre ungdomarna. Det kan betyda att ungdomar är lättare att påverka i olika åldrar. Kan det vara så attyngre ungdomar fortfarande lyssnar på föräldrar och att äldre ungdomar påverkas mer av sina kamrater och media?</p><p>Flickor hade mer regelbundna munhygienvanor än pojkar, även om det inte fanns någon statistisk skillnad mellan kön och attityder. Pojkat tyckte det var viktigare med regelbundna matvanor än flickor, fast fler pojkar än flickor drack läsk under skoltid. Detta tolkar jag som att det kan vara svårt att leva upp till sina attityder eller att kunskap inte alltid går hand i hand med levnadsvanor. Flickors attityd och handling stämde bättre än pojkars attityd och handling. Detta betyder att det inte alltid finns samband mellan attityd och handling.</p>

Denna uppsats undersöker relationen mellan levnadsvanor och attityder till munhälsa hos ungdomar. Syftet har varit att undersöka om det finns skillnader i levnadsvanor och attityder till munhälsa när det gäler kön och ålder, samt om det finns samband mellan olika levnadsvanor och attityder. Jag har gjort en kvantitativ undersökning med fokus på kön och ålder. Undersökningen genomfördes med enkät som datainsamlingsinstrument. Enkäterna lämnades ut till tre högstadieskolor och respondenterna bestod av två klasser år 7 och två klasser år 9 på varje skola. 251 stycken ungdomar svarade, variationen på åldrarna var 13 till 16 år, av dessa var det 127 pojkar och 124 flickor. Min slutsats i studien var att ungdomar tyckte det var viktigt med god munhälsa. Det fanns ingen skillnad mellan kön och attityder, detta tolkar jag som att det var viktigt med god munhälsa oavsett kön. Däremot var de yngre ungdomarna mer positiva i sina attityder till hur viktigt det var med god munhälsa, än de äldre ungdomarna. Det kan betyda att ungdomar är lättare att påverka i olika åldrar. Kan det vara så attyngre ungdomar fortfarande lyssnar på föräldrar och att äldre ungdomar påverkas mer av sina kamrater och media? Flickor hade mer regelbundna munhygienvanor än pojkar, även om det inte fanns någon statistisk skillnad mellan kön och attityder. Pojkat tyckte det var viktigare med regelbundna matvanor än flickor, fast fler pojkar än flickor drack läsk under skoltid. Detta tolkar jag som att det kan vara svårt att leva upp till sina attityder eller att kunskap inte alltid går hand i hand med levnadsvanor. Flickors attityd och handling stämde bättre än pojkars attityd och handling. Detta betyder att det inte alltid finns samband mellan attityd och handling.

No description available.

Bakgrund: God munhälsa är grundläggande för allmän hälsa och välbefinnande. Mång äldre har svårt att själva sköta sin munhygien och behöver därför stöd och hjälp av vårdpersonal. Utebliven munvård kan orsaka vårdskador, sjukdomar och lidande vilket kan påverka den enskilda individens hälsa och livskvalitet samt kan även ha påverkan på samhällsnivå och leda till ökade kostnader. Men trots detta förekommer det brister vid utförandet av munvård. Syfte: Att beskriva omvårdnadsåtgärder som bidrar till att uppnå en god munhälsa hos äldre individer. Metod: En deskriptiv design. Litteraturöversikt med analys av kvantitativa och kvalitativa artiklar. Datasökningen utfördes i databasen PubMed och artiklarna kvalitetsgranskades. De valda artiklarna analyserades med avseende på likheter och skillnader och bearbetades i förhållande till varandra för att besvara studiens syfte. Resultat: Analysen av resultatet presenteras utifrån tre olika teman under rubrikerna Mekanisk rengöring av mun, tänder och proteser, Stöd vid utförande av munvård och Bedömning av munstatus.  Omvårdnadsåtgärderna som bidrog till en god munhälsa hos äldre individer var regelbunden tandborstning med tandkräm, användning av munskölj, tandtråd, tungskrapa, återfuktande smörjande medel, klorhexidin och rengöring av tandprotes, regelbunden munbedömning, samt att visa respekt, vara lyhörda, kommunicera tydligt, använda ögonkontakt och kroppslig beröring vid utförande av munvård. Slutsats: Allt fler blir äldre vilket ökar behovet av hjälp och stöd med den dagliga munvården för att uppnå en tillfredsställande munhälsa. En god munvård bör inkluderas i omvårdnadsarbetet för att hålla munhålan frisk, förhindra fortsatt sjukdomsförekomst och lindra de problem som kan finnas i munnen.