SAMMANFATTNING En bristfällig munvård kan leda till olika sjukdomstillstånd. En god munvård är en viktig del i det fysiska och psykiska välbefinnandet. Allt fler äldre personer behåller idag sina egna tänder. De som inte kan sköta sin egen munvård p.g.a. sjukdom eller åldrande behöver därför hjälp. Munvård ska vara en naturlig del i det dagliga omsorgs och omvårdnadsarbetet.   Syftet var att beskriva faktorer som har betydelse för upprätthållande av en god munvård hos äldre personer. Frågeställningarna var: Vad kan underlätta upprätthållandet av god munvård för? äldre personer? Vad kan försvåra upprätthållandet av god munvård för? äldre personer?   Författarna valde att göra en forskningsöversikt. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed på artiklar publicerade mellan åren 1996-2011. Totalt inkluderades 17 artiklar i arbetet. Sökord som användes var oral health, oral health nursing, oral health nursing care, oral hygiene, oral health care, oral hygiene nursing, oral hygiene nursing care, oral care nursing, oral care och oral hygiene.   Resultatet visade att utbildning i munhälsa behövde förbättras, de bästa resultaten sågs när teoretisk och praktisk undervisning kombinerades samt regelbundna repetitionskurser i munvård för vårdpersonalen behövs för att säkerhetskälla de äldre personernas munhygien. Tidsbrist, hög arbetsbelastning, bristande rutiner, bristande incitament, bristande dokumentation, samarbetssvårigheter, bristande kunskaper och erfarenheter var orsaker till att munvården var en eftersatt omvårdnadsaktivitet. Att använda sig av klorhexidinglukonat, eltandborstar, klorhexidinlack, natriumflouridlack, antibakteriellt tuggummi vid munvård förbättrade de äldre personernas munhälsa.   Slutsatsen var att utbildning i munvård behövs. Utbildning i munvård ger bäst resultat när teorietisk och praktisk undervisning kombineras. Oralbedömningsinstrument behövs för att vårdpersonalen ska kunna bedöma de äldre personernas munhälsa samt för att följa upp och åtgärda de äldre personernas munhälsa. Det är också av stor vikt att ha kunskap om olika hjälpmedel som kan förbättra munhälsan.

SAMMANFATTNING Bakgrund Munhälsa är något som ingår i den dagliga hygienrutinen. Trots detta har munvård separerats från resten av kroppen i omvårdnaden. Forskning visar att munvård inte bara har betydelse för munnens hälsa, utan är även relaterad till resten av kroppen och kan påverka och påverkas av sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och demenssjukdomar. Hos den äldre inom vård- och omsorgsboende är det vanligt att munhygienen brister. Det är därför viktigt att i omvårdnaden av den äldre öka kunskapen om munhälsans betydelse. Syfte Syftet var att beskriva omvårdnad för god munhälsa av personer 65 år och äldre inom vård- och omsorgsboenden. Metod En litteraturöversikt där 15 vetenskapliga kvantitativ och kvalitativ studier inkluderades. Resultat Resultatet visar att det finns ett direkt och indirekt samband mellan munhälsa och allmänhälsan. En god munvård har också betydelse för den äldres livskvalitet. Vidare framkommer att det är viktigt med information och utbildning till patienten och vårdpersonalen om betydelsen och utförandet av munhygien. Svårigheter att utföra munvård hos de äldre kan minskas med hjälpmedel och utbildning. Organisation, ansvarsfördelning och interprofessionellt samarbete på äldreboenden har en betydelse för om och hur den dagliga munhygienen utförs. Slutsats Slutsatsen var att munhälsan bör inkluderas i den allmänna omvårdnaden av den äldre inom vård- och omsorgsboenden. Bristande kunskap om behovet av daglig munhygien hos de äldre har lett till att det inte prioriterats av vårdpersonalen. Utbildning och information till patienter och vårdpersonal har visat sig ha en positiv effekt, men mer kunskap behövs för att uppnå ett tillfredsställande resultat.

Syfte: Att studera bakomliggande faktorer som påverkar hur den vuxna befolkningen upplever sin nuvarande och framtida orala hälsa. Material och metod: Uppsatsen består av en litteraturstudie vilken kombineras med analyser av delar av en enkätundersökning som genomfördes 2011 och omfattar Kalmar län och, i denna uppsats, specifikt Emmaboda och Kalmar kommuner. Resultat: Litteraturstudien resulterade i ett urval artiklar som berör bakomliggande faktorer relaterade till munhälsa. Analyserna av enkäten visade att Emmaboda i jämförelse med Kalmar hade en högre förekomst av faktorer som hypotetiskt kan påverka munhälsan negativt. Respondenterna i Emmaboda hade även en mer negativ uppfattning om sin munhälsa. Slutsatser: Skillnader med avseende på socioekonomiska faktorer, allmänt hälsotillstånd och välbefinnande, utbildningsnivå samt kunskap om munhälsa, har en stark påverkan på befolkningens upplevelse av den egna munhälsan. Nyckelord: Munhälsa, upplevelse av munhälsa, utbildningsnivå, allmänhälsa, välbefinnande, kunskap, munhygien / Purpose: To investigate underlying factors of importance for the adult population’s self-perceived present and future oral health. Material and method: The thesis consists of a literature study combined with analyses of parts of a survey which was conducted in 2011 and concerns Kalmar County with a particular focus in this thesis on Emmaboda and Kalmar municipalities. Results: The literature study resulted in a selection of articles concerning underlying factors related to oral health. The analyses of the survey show that Emmaboda generally had a higher prevalence of factors, compared to Kalmar, when it comes to hypothetically disease-related factors affecting oral health. The population in Emmaboda also perceived their oral health more negatively. Conclusion: Differences in socioeconomic factors, educational level, general health and well-being, and knowledge of oral health have a substantial impact on the population’s self-perceived oral health. Keywords: Oral health, self-perceived oral health, educational level, general health, general well-being, knowledge, oral hygiene.

Syftet med studien var att jämföra kunskap om barns munhälsa hos svenskfödda respektive utlandsfödda föräldrar. Metoden var kvantitativ och en enkät med 18 frågor har använts för datainsamling. Undersökningsgruppen var svenskfödda samt utlandsfödda föräldrar och enkäterna delades ut på en barnavårdscentral. Resultatet baseras på 142 besvarade enkäter, 78 (55 %) svenskfödda föräldrar och 64 (45 %) utlandsfödda föräldrarna. Det var 46 (59 %) svenskfödda föräldrar respektive 52 (81 %) utlandsfödda som ansåg att de har tillräckligt med kunskap om barns munhälsa. Studiens slutsats tyder på att det finns en signifikant skillnad i kunskap mellan grupperna gällande tandvårdsvanor (p=0,001), fluorets funktion (p=0,001) och om en mjölktand är känsligare än en permanent tand (p=0,001). De svenskfödda föräldrarna tycks ha mer kunskap än de utlandsfödda föräldrarna.

No description available.

Background: Research shows that the oral health of elders, mouth care and experience of well-being in interaction with oral health, are not prioritized high enough. As elders may have worsened physiology, they may be dependant on caregivers to provide care for their oral health. It’s a major responsibility for the nurse to know the importance of oral health for the elders experience of well-being in order to promote health. Purpose: To describe the elders experience of the importance of oral health for the well-being. Method: Qualitative, systematic literature study with descriptive synthesis. Results: The results showed two themes and four subthemes. The first theme was; the interaction between the oral health and quality of life. Second theme was; the interaction between the oral health and the social life. The first theme is followed by; the importance of self-care for well-being and decreased health if the functions of the mouth were failing. The last theme is followed by: social constraints with an unkempt mouth, as enhanced self-esteem with a well-cared mouth. Conclusion: The elders experienced that a well kempt mouth and good oral health promoted the well-being. The self-care of the mouth was experienced as significant for quality of life. Though it could be difficult to take care of the oral health unaided, due to old age or disease. An insufficient oral health could cause social constraints, lowered self-esteem, discomfort and inferior quality of life. Keywords: Literature study, elderly people, mouth care, oral health, quality of life, well-being.

Bakgrund: För att främja en god oral och allmän hälsa så har nationella och internationella mål utarbetats. Ett sätt för att uppnå målen kan vara att samarbeta och samverka mellan olika yrkeskategorier. Syfte: Syftet för studien var att undersöka hälso- och sjukvårdspersonals kunskap om oral hälsa vid astma hos barn och ungdomar. Resultat: Totalt besvarade trettiosju personer enkäten. Hälften av deltagarna svarar att astmasjukdom innebär en ökad risk för försämrad munhälsa. Resultatet visar att patientinformationen som ges av hälso- och sjukvårdspersonalen främst innehåller information om medicinering, lungfunktion och den allmänna hälsan. Resultatet visade att sjuksköterskor i lägre grad än läkare innefattar oral hälsa i sin patientinformation. Resultatet uppvisar både kunskap och okunskap för kliniska symptom, tecken, åtgärder och behandlingar aktuella vid karies och muntorrhet. Hälften av deltagarna ser vikten av mer kunskap om oral hälsa. Slutsats: Läkare och sjuksköterskor har delvis kunskap om de orala hälsoriskerna som finns. Samverkan mellan tandvård och hälso- och sjukvårdspersonal kan resultera i gemensamt preventiva åtgärder som främjar oral hälsa hos barn och ungdomar med astma. En undersökning i en större population förordas för att kunna generalisera resultatet.

Bakgrund: Människor i Sverige lever idag längre än någonsin tidigare bland annat på grund av bättre läkemedel och sjukvård, detta ökar kraven på munvård så att god munhälsa kan upprätthållas genom hela livet. Munhålans hälsotillstånd har länge negligerats till exempel för att den ansetts tillhöra tandvårdens specialitet. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors attityder gentemot patienternas munhälsa och tillhörande omvårdnad. Metod: Som metod valdes litteraturstudie som genomfördes enligt Polit och Beck (2017) nio steg.  12 vetenskapliga artiklar passerade tre urval för fortsatt granskning. Det innehåll i artiklarna som motsvarade studiens syfte identifierades, markerades, samt kategoriserades med hjälp av färgkodning. Resultat: Ur insamlad data kunde ett mönster urskiljas som tydde på att sjuksköterskor har olika attityder gentemot omvårdnaden av munnen och den orala hälsan. Dessa attityder presenteras i två huvudkategorier; positiva attityder och negativa attityder, och nio underkategorier. Resultatet tyder på att sjuksköterskor är medvetna om den inverkan munnens hälsotillstånd har på patienternas upplevelse av sin övergripande hälsa men ändå prioriteras omvårdnad av munnen lägre än andra omvårdnadsåtgärder. Slutsats: Sjuksköterskor anser att munvård är viktigt, men har samtidigt negativa attityder till utförandet av munvården. Det framkom att ökad kunskap och fortbildning inom munvård har en positiv effekt på sjuksköterskans attityder till munvård.

Bakgrund: Det finns ett samband mellan dålig munhälsa och ett flertal sjukdomar, nedsatt livskvalitet och välbefinnande. Vid stigande ålder och sjukdom ökar risken för att drabbas av ohälsa i munnen. Ett av de vanligaste problemen med munnen var muntorrhet och drabbar äldre personer i högre grad. Vid fasta var muntorrhet ett vanligt beskrivet problem. På grund av hög arbetsbelastning och prioriteringar av omvårdnadsåtgärder, kan munvården bli bortprioriterad.  Syfte: Syftet var att undersöka hur äldre patienter som fastar upplever sin munhälsa under vårdtiden på en kirurgavdelning. Metod: En deskriptiv kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. 27 patienter som var över 65 år och fastade eller fastat 3 dagar under vårdtiden intervjuades på fyra kirurgiska vårdavdelningar. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Alla patienter upplevde någon form av obehag från munnen vid fasta, vanligast var muntorrhet i varierad grad. Stöd och hjälpmedel kring munvård erbjöds i varierande grad och munvårdsrutinerna under vårdtiden var inte densamma som hemma. Information om muntorrhet, hjälpmedel mot detta och rutiner vid munvård saknades. Vårdpersonalen uppmärksammade inte alltid patienternas behov av stöd vid munvård. Patienterna efterfrågar sällan hjälp och stöd då de helst inte vill be om hjälp. Slutsats: Patienternas basala behov av munvård uppfylldes inte. Alla patienter upplevde obehag och torrhet i munnen i samband med fasta. Det behöver skapas riktlinjer, rutiner samt utöka informationen kring munvård i det dagliga omvårdnadsarbetet. Specialistsjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden kring munhälsa. / Background: There is a correlation between poor oral health and several diseases, decreased quality of life and lowered wellbeing. The risk of poor oral health increases with rising age and disease. One of the most common oral problems is xerostomia, which is more frequent among elderly. Whilst fasting, xerostomia was often described as a problem. Due to a heavy workload and care priorities of health care staff, patients’ oral care may be neglected. Aim: The aim of this study was to examine how fasting elderly patients experience their oral health during hospitalisation at a surgery department. Method: A qualitative descriptive interview study based on semi-structured interviews. 27 patients over 65 years of age who were fasting or had fasted approximately 3 days during their hospitalisation at one of four different surgery departments were interviewed. The interviews were analysed using qualitative content analysis. Results: All patients experienced discomfort of some form related to the mouth during the period of fasting, most common was xerostomia in greater or lesser extent. Support and assistance regarding oral care were offered to various degrees and the care routines during the hospitalisation were not the same as at home. Information about xerostomia, remedies for it and oral care procedures were lacking. The health care staff did not always pay attention to the patients’ need for support in oral care. Patients rarely asked for support as they generally avoided asking for any help. Conclusions: Patients basic needs regarding oral care was not met. All patients included in this study experienced oral discomfort and xerostomia while fasting. Guidelines, routines and increasing information regarding oral care in the daily care work is needed. Specialist nurses play a key role in securing good oral care.

Bakgrund: Karies är idag ett folkhälsoproblem hos förskolebarn och studier visar att andelen kariesfria 6-åringar minskar. Det övergripande ansvaret för den förebyggande munhälsan ligger på tandvården men för att en god munhälsa hos förskolebarn ska kunna främjas krävs ett nära samarbete med barnhälsovården. Detta medför goda förutsättningar att engagera samt stödja föräldrarna men ökar även chanserna att tidigt hitta de barn som har en ökad risk för att utveckla karies. Syfte: Var att undersöka BHV-sjuksköterskors erfarenheter av att främja en god munhälsa hos barn. Metod: Metoden var av kvalitativ design där data samlades in via semistrukturerade intervjuer med BHV-sjuksköterskor. Insamlade data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat ledde fram till ett tema som var ”Se familjers individuella behov för att självständigt och tillsammans med andra bidra till en jämlik munhälsa” samt fyra kategorier vilka var ”Den egna förmågan och kompetensen har betydelse”, ”Erbjuda universella insatser till barn och föräldrar”, ”Erbjuda anpassade insatser vid behov” och ”Samarbeta med tandvården”. Utöver dessa kategorier bildades totalt nio underkategorier. Slutsats: I de flesta fall kände sig BHV-sjuksköterskorna trygga i samtalet om munhälsa men det fanns tillfällen där de kände att deras kunskap var otillräcklig. Genom att inhämta kunskap från olika källor stärkte de sin egen empowerment samt health literacy för att därmed kunna bidra till att stärka barn och föräldrar i deras. BHV-sjuksköterskorna hade positiva erfarenheter av att använda pedagogiskt material för att tillgängliggöra information till alla och för att göra barnen delaktiga i samtalet. BHV-sjuksköterskorna var uppmärksamma på de olika riskfaktorer som kunde påverka att barnen i större utsträckning riskerade att drabbas av karies och erbjöd anpassade insatser efter familjens identifierade behov och förutsättningar för att bidra till en jämlik vård. Erfarenheten av att samarbeta med tandvården varierade men samtliga ansåg att ett samarbete endast hade varit positivt.