Munhälsan är en viktig del av allmänhälsan som kan påverka livskvaliteten. Plack har betydelse för munhälsan och kan vara en bidragande faktor till utveckling av parodontala sjukdomar och karies. Syftet med litteraturstudien var att jämföra den plackavlägsnande effekten med användning av manuell och elektrisk tandborste. Studien utfördes som en allmän litteraturstudie och materialet samlades in genom sökning av vetenskapliga artiklar i databasen Pub Med. Sökorden var ”dental plaque”, ”plaque”, ”dental biofilm”, ”electric toothbrush”, ”power toothbrush” och ”manual toothbrush”. Resultatet baserades på en sammanställning av 15 vetenskapliga artiklar. Elektrisk och manuell tandborstes plackavlägsnande effekt jämfördes mellan olika grupper som patienter med fast ortodontisk apparatur, patienter med parodontit och gingivit, tandläkarstudenter, barn, unga och vuxna individer. Resultaten visade att elektrisk tandborste hade bättre plackavlägsnande effekt än manuell tandborste inom alla grupper. Slutsatsen är att elektrisk tandborste har bättre plackavlägsnande effekt än manuell tandborste, vilket även stödjer studiens hypotes. / Oral health is an important part of overall health and may affect the quality of life. Plaque has an effect on oral health and may be a contributing factor to the development of periodontal diseases and caries. The purpose of this study was to compare the plaque removal efficacy with the use of manual and electric toothbrush. The study was conducted as a review and the material was collected by search of scientific articles in the database Pub Med. Keywords was "dental plaque", "plaque", "dental biofilm", "electric toothbrush", "power toothbrush" and "manual toothbrush". The result was based on 15 scientific articles. Plaque removal efficacy of electric and manual toothbrush was compared in different groups such as patients with fixed orthodontic appliances, patients with periodontitis and gingivitis, dental students, children, youth and adults. The results showed that the electric toothbrush had better plaque removal efficacy than manual toothbrush in all groups. The conclusion is that the electric toothbrush has better plaque removal efficiency than a manual toothbrush, which also supports the study's hypothesis.

Bakgrund: Patienter med försämrat munhälsotillstånd upplever obehag i munhålan vilket påverkar deras välbefinnande och medverkande i sociala situationer. Risken med ett försämrat munhälsotillstånd är flera och forskning visar ett samband mellan ett försämrat munhälsotillstånd och systematiska sjukdomar. Syfte: Syftet med examensarbetet var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av att utföra munvård. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes har genomförts där kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar analyserats. Resultat: De teman som framkom var utmaningar samt en vilja att göra rätt. Under dessa huvudteman framkom totalt sex subteman som beskrev vårdpersonalens upplevelser av att utföra munvård. Upplevelserna som uppkom handlade om munvårdens prioritering, att utförandet försvårades när det kom till patienter som hade begränsade förutsättningar. En okunskap hos vårdpersonalen uppenbarade sig där de kände sig osäkra på hur de skulle utföra munvård. Obehagskänslor var något som uppkom i resultatet där vårdpersonalen upplevde obehag i samband med utförandet av munvård. Att värna om patientens integritet och en upplevelse av välbefinnande när dem utfört munvård var upplevelser som uppkom under temat en vilja att göra rätt. Slutsats: Slutsatsen visade ett behov av kunskap hos vårdpersonalen för att de ska känna trygghet i utförandet av munvård samt att deras personliga upplevelser av munvård hade betydelse för utförandet. / Background: Patients with declined oral health condition experienced discomfort in the oral cavity which affected their well-being and their participation in social activities. The risk with a declined oral health condition is several but present research shows a connection between declined oral health condition and systematic diseases. Aim: The aim was to describe the healthcare professional’s experiences of performing oral health care. Method: A systematic review of interpretive research with descriptive synthesis has been conducted through qualitative articles with caring science perspective has been analyzed. Result: The themes that showed were challenges to performing mouth care and a will to do the right thing that effected the performance of oral health care. Under these main themes a total of six subthemes emerged that described the experiences of the health care professional’s performance of oral health care. The experiences that turned out were about prioritization of the oral care. That the performance was complicated when it came to patients who had limited abilities. Poor knowledge was a barrier because the healthcare professional’s felt unsure in performing the oral health care. Discomfort were also something that arose in the results where the healthcare professional’s experienced discomfort associated with oral care. A feeling of wanting to care about the patient’s integrity and an experience of well-being when they performed the oral care were found under the theme a will to do the right thing. Conclusion: The conclusion showed that the health care professional’s need knowledge to feel safe in their performance of oral health care and that their personal experiences had a big influence on their performance.

No description available.

Bakgrund: Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister. Registret vänder sig till äldre personer över 65 år som har någon form av kontakt med vård och omsorg som särskilt boende, korttidsboende, hemsjukvård, primärvård och/eller sjukhusvård insatser. Senior alert är ett register i vårdprevention som förebygger trycksår, undernäring, fall, munhälsa, och blåsdysfunktion. Det handlar om att göra riskbedömningar, definiera orsaker, planera åtgärder och uppföljningar. Registret hjälper vårdpersonalen att uppfylla arbetet i förebyggande vård.Syfte: Syftet var att beskriva hur Senior alert fungerar i vården av äldre på särskilt boende. Metod: Intervju med fem sjuksköterskor på särskilt boende, Graneheim & Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys användes för att bearbeta data. Resultat: Senior alert är ett bra arbetsverktyg ger översikt och struktur och en bättre omvårdnad av äldre. Sjuksköterskor upplever att arbetet med Senior alert är tidskrävande och det finns brister i arbetssätt och rutiner i kommunen. Senior alert kan förbättras. Slutsats: Senior alert är ett bra system när det finns rutiner och möjlighet att arbeta med det. Sjuksköterskor upplever däremot att Senior alert inte fungerar i vården av äldre på särskilt boende i den valda kommunen. Det saknas utbildning och tydliga mål med hur Senior alert ska fungerar i kommunen och det bör skapas förutsättningar.

Bakgrund: Fysiska och kognitiva handikapp kan leda till minskad förmåga att klara sin munvård och risken att drabbas av ohälsa i munnen ökar. Omsorgspersonal har bristande kunskaper inom munhälsa och munvården prioriteras lägre än andra omvårdnadsåtgärder. Sjuksköterskan är ytterst ansvarig för omvårdnaden men det saknas studier om hur sjuksköterskor arbetar med munhälsa inom kommunal hälso- och sjukvård. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med munhälsa och munvård i kommunal hälso- och sjukvård. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats med en fokusgruppsintervju samt sju enskilda intervjuer. Resultat: Tre kategorier identifierades: Munhälsa är att främja hälsa, Arbetar med munhälsa vid egenvårdsbrist och Aktörer i omvårdnadssystemet. Slutsats: De intervjuade sjuksköterskorna ansåg att munhälsa är något självklart och att det är viktigt att värna om patientens egenvård och integritet. I arbetet med kvalitetsregister ökade sjuksköterskornas delaktighet i munhälsoarbetet men de arbetade främst med munhälsa först när ett problem uppstått. Stort fokus lades på munhälsa och munvård hos palliativa patienter medan arbetet med munhälsa kunde bli lidande hos patienter som till viss del sköter sig själva. För att förbättra munhälsan, hos patienter i den kommunala hemsjukvården, finns ett behov av ökad kunskap hos både omsorgspersonal och sjuksköterskor, bättre rutiner och ökat samarbete med tandvården. / Background: Physical and cognitive disabilities may affect patients’ ability to cope with oral health and increase the risk of suffering from illness in the mouth. Studies show that staff in municipality provided care have poor knowledge in oral health and that oral health is less prioritized than other nursing interventions. Registered Nurses (RN) have the ultimate responsibility for providing care but there are few studies that describe how nurses experience working with oral health. Aim: To examine the experience of RN’s with regards to oral health and oral care in municipal health care. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach including one focus group discussion, with five RN’s participating, and seven patientual interviews. Results: Three categories were identified: Oral health promotes general health, Works with oral health when self-care deficit and Agents in the nursing system. Conclusion: The RN’s believed that oral health is self-evident and that it is important to safeguard the patient's self-care and integrity. When working in quality registers, the RN participation in oral health work increase, but they primarily work with oral health when a problem arises. Great focus was placed on oral health and oral care in palliative patients, but the work with oral health could be suffering in patients who to some extent manage themselves. To improve oral health, the study showed that there is a need for more education for health care workers providing municipality care and RN’s, there is also a need for better routines and better collaboration with the dental care.

Background: Good oral health is fundamental to general health and well-being. Being in a dependent situation can result in lack of managing your own self-care which can lead to impaired oral health. Patients seem to be quite satisfied with their oral health but the assessment tool ROAG (Revised oral assessment guide) shows the opposite: that the oral standard is more inferior than the patients estimate. To ensure patients need of care, it is important to problematize and discuss oral health in the daily nursing care. Health personnel face dependent people in all kinds of health care. Registered nurses have the responsibility for nursing care and a role in leading the health personnel staff. Aim: The aim of this study is to describe health personnel's experience of working with oral health. Method: A literature-based study was performed with the analysis of seven qualitative articles. Results: The result consists of two main themes and six subthemes. The first main theme describes conditions to provide oral health. The second main theme describe barriers to provide oral health. The subthemes of the first main theme describe knowledge and earlier experiences. The subthemes of the second main theme describe the different barriers; insufficient knowledge, lack of time and resources, lack of support and routines, intrusion on someone's private sphere. These themes describe the health personnel's experience, working with oral health. Conclusion: The result shows that the health personnel need continuous education, clear routines and satisfactory resources. The oral cavity is seen as something private and it is easy to violate the patient's integrity.

Introduktion: Munhälsan har stor betydelse för den allmänna hälsan och påverkar livskvalitén. God munhälsa innebär att munnen är fri från sjukdomar såsom cancer. Tidigare studier visar på att cancerbehandlingar kan ge orala biverkningar som påverka munhälsan negativt, vilket leder till ett ökat lidande för patienterna och ger en ökad belastning på vården.  Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av sin munhälsa under och efter en cancerbehandling oavsett diagnos och behandling.  Metod: Allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa studier. Resultaten från studierna som uppfyllde syftet analyserades med hjälp av en artikel skriven av Popenoe, Langius-Eklöf, Stenwall och Jervaeus, som är en praktisk guide för att analysera allmänna litteraturstudier i tre steg. Sammanlagt analyserades 22 artiklar.  Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier och elva subkategorier. Kategorierna var: fysiska förändringar, psykosociala upplevelser, behov av information och stöd och copingstrategier. Studierna visar på att orala biverkningar från olika cancerbehandlingar har en stor påverkan på patienternas upplevda munhälsa.  Slutsats: Studiens resultat indikerar på att patienterna påverkas av de orala biverkningarna i olika omfattningar. Bristande information, bemötande och stöd från sjukvården gällande deras orala biverkningar bidrog till ett ökat lidande för patienterna. Studiens resultat anses vara av klinisk relevans för sjuksköterskor som arbetar med patienter med cancer, för att kunna förebygga vårdlidande och ge en individuellt anpassad vård. / Introduction: Oral health is important for general health and affects the quality of life. Good oral health means that the mouth is free from diseases such as cancer. Previous studies show that cancer treatments can cause oral side effects that affect oral health negatively, which leads to increased suffering for patients and an increased burden on care. Aim: The aim is to describe patients` experiences of their oral health during and after cancer treatment regardless of diagnosis and treatment. Method: General literature study based on qualitative studies. The results of the studies that fulfilled the purpose were analyzed using an article by Popenoe, Langius-Eklöf, Stenwall, and Jervaeus, which is a practical guide for analyzing general literature reviews in three steps. In total 22 articles were analyzed.  Result: The analysis resulted in four categories and eleven subcategories. The categories were: physical changes, psychosocial experiences, need for information, and support and coping strategies. Studies show that oral side effects from various cancer treatments have a major impact on patients' perceived oral health. Conclusions: The result of the study indicates that the patients are affected by the oral side effects to varying degrees. Lack of information, response, and support from health care regarding their oral side effects contributed to increased suffering for the patients. The result is considered to be of clinical relevance for nurses who work with cancer patients, to be able to prevent suffering from care and provide individually tailored care.

Bakgrund I Sverige räknas man som äldre vid en ålder av 65 år. Med takt att människan blir äldre ökar också vårdbehovet därmed även omvårdnad av munhälsan. En dålig munhälsa kan orsaka hjärt-och kärlsjukdomar och även andra sjukdomar. En god munhälsa har en stor betydelse för livskvalitet, självkänsla och för det sociala livet. Syfte Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och attityder av omvårdnad kring den äldres munhälsa. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes genom databaserna CINAHL och PubMed. Studiens resultat innehåller 14 artiklar som har analyserats. Resultat Resultatet visar att sjuksköterskor har kunskapen om vad munvård innebär men att den ofta uteblir på grund av tidsbrist, personalbrist och patientens självbestämmande. Då kunskap om munvård varier krävs mer utbildning. En önskan fanns om ett bättre samarbete med tandvården så en kontinuitet mellan tandläkarbesöken kunde uppnås. Slutsats Slutsatsen är att förändring behövs då den teoretiska kunskapen inte matchar den praktiska kunskapen om äldres munvård. Mer utbildning och ändra prioriteringar skulle kunna vara lösningen. Så att man ser hela människan och inte bara det som är det som ska behandlas. / Background In Sweden you are considered older at the age of 65. As people get older the need for care also increases and thus also the care of oral health. Oral health can cause cardiovascular disease and other diseases if not taken care of. Good oral health is of great importance for quality of life, self-esteem and social life. Aim The aim is to describe nurses' experiences and attitudes of nursing the elderly's oral health. Method The study was conducted as a literature review and articles were searched through the databases CINAHL and PubMed. The result of the study includes 14 articles. Results The results show that nurses have the knowledge of what oral care means, but that it often fails due to lack of time, staff shortages and the patient's self-determination. As knowledge of oral care varies, more training is required. There was a desire for better cooperation with dental care so that continuity between dental visits could be achieved. Conclusions The conclusion is that change is needed as the theoretical knowledge does not match the practical knowledge of elderly people's oral care. More education and changing priorities could be the solution. So that you see the whole person and not just what is to be treated.

Bakgrund: Munhälsan har betydelse för den allmänna hälsan och välbefinnandet. Munhälsoproblem ökar ofta med stigande ålder, men trots att detta nedprioriteras munvården i omvårdnaden av äldre personer. Nedsatt kognition och funktionsförmåga försämrar äldre personers möjlighet att självständigt sköta sin munhälsa.  Sjuksköterskor är ansvariga för omvårdnaden, men upplever sin roll i omvårdnaden av personer med nedsatt munhälsa som oklar. Syftet: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att sammanställa befintlig litteratur om sjuksköterskors erfarenheter av munhälsa hos äldre personer. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på nio vetenskapliga artiklar inhämtade från CINHAL och PubMed genomfördes. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) granskningsmall användes för relevans- och kvalitetsbedömning. För analysen av artiklarnas resultat användes metoden kvalitativ innehållsanalys av Forsberg och Wengström. Resultat: Resultatet presenteras i tre teman: munhälsa och munvård – viktigt men eftersatt; Interaktion med patienterna; avsaknad av riktlinjer, samverkan och dokumentation. Slutsats: Sjuksköterskor prioriterar inte munvård hos äldre personer. Orsaken till detta är brist på kunskap och färdigheter i ämnet, oklara riktlinjer och att de inte har en aktiv roll i munvårdsarbetet. / Background: Oral health has an impact on general health and wellbeing. Oral health problems are often increasing with aging and although this is well known oral care is still not prioritized in nursing among elderly. Cognitive and physical impairment deteriorates older persons ability to take care of their oral health independently. Registered nurses are responsible for the nursing care but experience their role in nursing among elderly with poor oral health to be unclear.Aim: The aim of the systematic review was to describe registered nurses´ experiences in oral health among elderly.Method: A systematic review with a qualitative approach based on nine scientific articles obtained from databases CINAHL och PubMed. The review templet of the Swedish agency for medical and social evaluation was used for the assessment of relevance and quality. Qualitative content analysis by Forsberg and Wengström was used for the analysis of the result of the articles. Results: The results are presented in three themes: oral health and oral care – important but neglected; interaction with patients; lack of guidelines, teamwork and documentation.Conclusion: Registered Nurses don´t prioritize oral care among elderly. The reason for this is lack of knowledge and skills in the subject, unclear policies and that they don´t take an active part of oral care nursing.

Bakgrund: En god munhälsa är av stor vikt för att uppehålla en adekvat näringstillförsel samt förebyggandet av eventuella sjukdomar till följd av förändringar i munnen. Patienten kan eventuellt drabbas av smärta, parodontit, påverkan av smak och aptit samt sjukdomar som exempelvis lunginflammation om munhälsan bortses av vårdpersonal. Syfte: Syftet är att beskriva vårdpersonals attityd till och kunskap om munhälsa vid den kirurgiska akutvårdsavdelningen (KAVA) i Skaraborgs sjukhus Skövde. Metod - En enkätstudie med mixad metod. Resultat: I resultatet framkom tidsbrist, ansvarsfördelning, möjligheten att med klinisk blick bedöma en patients munhälsa samt aspekten om resursfördelning. Konklusion - Studien visar att kunskap om tidsbrist, ansvarsfördelning och material kan generera en bättre munvård för KAVAS patienter. / Background: A good health of the mouth is essential for nutrition status and the prevention of possible diseases due to changes in the mouth. The patient can suffer pain, periodontitis, change of taste and appetite, and pneumonia if the health care workers neglect mouth care. Aim: This study investigates the attitudes and knowledge of the health care workers at the emergency surgical ward (KAVA) at Skaraborg hospital. Method: a mixed-method survey study. Result: In the result, the findings of lack of time, division of responsibilities, the nurse's clinical eye to assess a patient's mouth status, and the allocation of resources. Conclusion: The study shows that knowledge about lack of time, division of responsibilities, and the knowledge about materials can generate better mouth care for the patients of KAVA.