BAKGRUND: De som drabbats av svåra livshändelser (här begränsade till skilsmässa eller make/makas död) betraktas som en riskgrupp när det gäller både allmän hälsa och munhälsa. SYFTE: Att undersöka om och i vilken mån svåra livshändelser (skilsmässa eller make/makas död) påverkar den allmänna hälsan och munhälsan, samt vilka aspekter av munhälsa som en global munhälsofråga kan fånga upp. MATERIAL OCH METOD: Studien utfördes som en kvantitativ studie med en enkät om munhälsa som delades ut till samtliga födda 1942 i Örebro och Östergötlands län under 2007. Svarsfrekvensen var 73,1% av totalt 8313 individer. Både allmän hälsa och munhälsa mättes med hjälp av en global fråga. Munhälsan mättes dessutom med sex ytterligare frågor. Deskriptiv analys gjordes, skillnader mellan grupper testades och kompletterades med logistiska regressionsanalyser. RESULTAT: Det finns en statistiskt signifikant skillnad mellan dem som är frånskilda och/eller änka/änkling jämfört med dem som är gifta/sambo. De som inte drabbats av skilsmässa eller make/makas död hade bättre allmän hälsa och munhälsa. Skillnaden är systematisk och signifikant. Skillnaden mellan grupperna är statistisk signifikant även vid användandet av endast en fråga, den globala munhälsofrågan. Den globala munhälsofrågan förefaller i första hand spegla de delar av munhälsan som anknyter till patientens uppfattning om utseende och tuggförmåga. Studien antyder också att den försämrade hälsan kvarstår lång tid efter händelsen. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER: Den här studien påvisar vikten av en adekvat anamnes som även inkluderar frågor om civilstånd. En global fråga om självupplevd munhälsa är också ett möjligt komplement för att bättre kunna bedöma såväl patientens munhälsa som behov av preventiva insatser. / BACKGROUND: Individuals who have experienced difficult life events, limited here todivorce or death of a spouse, show elevated risk regarding general and oral health. AIM: This study investigated how and to what extent difficult life events, i.e., divorce ordeath of a spouse, affect general and oral health. I also sought to determine whether a globalquestion can identify different aspects of oral health. MATERIALS AND METHOD: This cross-sectional quantitative study used an existingquestionnaire already distributed to all (8,313) 65-year-old citizens in two Swedish counties.Within the questionnaire, a global question measured general as well as oral health, and sixadditional questions assessed oral health. Descriptive analysis sought to determinedifferences between groups, and logistic regressions were used to compare them further. RESULTS: The questionnaire response rate was 73.1%. The results showed statisticallysignificant differences in general and oral health among individuals who experienceddivorce or death of a spouse compared with individuals without such experiences. Thedifferences among groups, i.e., better general and oral health among individuals withoutdivorce or death of a spouse, were significant and systemic, p&lt;0.05. Further, differencesremained statistically significant even when using a global question on oral health. However,this global question focused mainly on chewing capacity and appearance. CONCLUSIONS: This study shows the importance of accurate anamnesis, includingquestions on civil status. A global question about self-perceived oral health providesimportant information for judging patients’ oral health and determining preventive actions.The study also suggests that risk for deteriorating oral health lingers long after difficult lifeevents have occurred. / <p>ISBN 978-91-85721-48-1</p>

Tandhygienist i kommun

Bakgrund:  Befolkningen blir i allt större utsträckning äldre och har i högre grad sina egna tänder kvar. Trots detta är munhälsan en stor del av omvårdnaden som glöms bort, vilket kan göra att den äldre personen drabbas av munhälsorelaterade sjukdomar och ohälsotillstånd som hade kunnat förebyggas. Ett ohälsotillstånd som kan kopplas till sjuk munhälsa är ökad risk för malnutrition på grund av besvär i munhålan och svårigheter med näringsintag.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva munhälsa och nutritionsstatus hos äldre personer i särskilt och ordinärt boende, och eventuella samband mellan munhälsa och nutritionsstatus. Metod: Studien är en kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie som utgår ifrån data i samarbete med SNAC-B. I studien inkluderades äldre personer i Blekinge som delades upp i två ålderskategorier, yngre äldre (60–78 år) och äldre äldre (&gt;81), och även könskategorierna män och kvinnor. Analys av data gjordes i statistikprogrammet SPSS där variabler till studiens resultat togs fram, för att sedan redovisas som deskriptiv statistik. Resultat: Resultatet visar att större delen av de äldre i både särskilt- och ordinärt boende har en sjuk munhälsa trots frekventa besök hos tandvården. Det största besväret med munhälsan visade sig vara tuggsvårigheter och muntorrhet. Resultatet visar att deltagarna med sjuk munhälsa inte har större risk för undernäring än de med frisk munhälsa. Slutsats: Teamarbete mellan hälso- och sjukvård och tandvård behöver förbättras, och ett samarbete måste möjliggöras. Munhälsan behöver även implementeras i verksamheterna för att bli en naturlig del av omvårdnadsarbetet där distriktssköterskan står för den främsta kunskapen och utbildningen av kollegor inom ämnet. / Background: The population is increasingly getting older and increasingly has their own teeth. Despite this, oral health is a large part of nursing that is forgotten, which can cause the elderly person to suffer from oral health-related diseases and illnesses that could have been prevented. An unhealthy condition that can be linked to ill oral health is an increased risk of malnutrition, due to problems in the oral cavity and difficulties with nutrient intake. Aims: The aim of this study was to describe oral health in elderly people in nursing home and dwelling home, and possible connections between oral health and the nutritional status. Method: The study is a quantitative descriptive cross-sectional study based on data in collaboration with SNAC-B. The study included elderly people in Blekinge who were divided into two age categories, younger older (60–78 years) and older (&gt; 81), and also the gender categories men and women. Analysis of data was performed in the statistical program SPSS, where variables to the study´s results were produced, and then reported as descriptive statistics. Result: The results show that majority of the elderly in both nursing homes and dwelling homes have ill oral health despite frequent visits to the dentist. The largest problem with oral health turned out to be chewing difficulties and dry mouth. The results show that the participants with ill oral health have no greater risk of malnutrition than those with healthy oral health. Conclusions: Teamwork between healthcare and dentistry needs to be improved, and collaboration between the two must be made possible. Oral health also the needs to be implemented in the occupation to become a natural part of the nursing work where the district nurse is responsible for the main knowledge and training of colleagues in the subject.

Bakgrund: En stor andel individer drabbas årligen av cancer i Sverige. Vanliga behandlingsformer är cytostatika och strålning. Effekten av behandlingarna har många orala biverkningar, vilket kan påverka drabbade individers liv negativt. Syfte:Var att beskriva patienters upplevelse av munhälsa vid cytostatika- och strålbehandling mot cancer. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och grundades på åtta resultatartiklar som bearbetats med hjälp av innehållsanalys där resultat har granskats, sammanställts och skapat kategorier.Resultat: Patienter upplevde orala komplikationer relaterat till cytostatika- och eller strålbehandling samt stor påverkan på det sociala livet. Det framkom även upplevelse av bristande information om hantering av orala biverkningar. Resultatet delas in i tre kategorier; Patienters upplevda munhälsa vid cytostatika- och strålbehandling, Information om vikten av munhygien vid cytostatika- och strålbehandling och Patienters upplevelse av utanförskap kopplat till nedsatt munhälsa. Konklusion: Att drabbas av orala komplikationer vid cancerbehandling påverkar patienters hela livssituation både fysiskt och psykiskt. För att tillgodose patienters välbefinnande är det av vikt att inte bara fokusera på att bota från sjukdom utan även lindra biverkningar under behandling. En ökad medvetenheten om hur orala biverkningar påverkar patienter som genomgått cancerbehandling är av stor vikt ur ett omvårdnadsperspektiv. / Background: Individuals suffer from cancer annually in Sweden. Common treatments are chemotherapy and radiation. The effect of the treatments has oral side effects, which can negatively affect the lives of individuals. Purpose: To describe patients' experience of oral health in chemotherapy and radiotherapy. Method: The study was conducted as a general literature study based on eight result articles. Content analysis were used. Results have been reviewed and compiled creating categories. Results: Patients experienced oral complications related to chemotherapy and radiotherapy as well as impact on social life. There was also experience of a lack of information on the management of oral side effects. The result is divided into three categories; Patients' perceived oral health during chemotherapy and radiotherapy, Information about the importance of oral hygiene during chemotherapy and radiotherapy and Patient's experience of exclusion linked to impaired oral health.Conclusion: Experiencing oral complications related to cancer treatment affects patients' life situation both physically and mentally. To ensure the well-being of patients, it is important not only to focus on curing from disease, but also to relieve side effects during treatment. Raising awareness of how oral side effects affect patients undergoing cancer treatment is of great importance from a nursing perspective.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter och upplevelser av Tobakshjälpen och oral hälsa vid eller efter användning av den digitala tjänsten.  Metod: Studien var en empirisk kvalitativ ansats. Fem informanter i åldrarna 24–61 år var utvalda för intervjuerna enligt lämplighetsurval. Metoden för datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes digitalt och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.  Resultat: Rekommendationen om Tobakshjälpen från primärvården och tandvården var den primära orsaken till valet av tjänsten. Tidigare erfarenheter av olika tobaksavväjningsmetoder skapade även en nyfikenhet och motiverade patienterna att testa en ny metod. Resultat fastställde att det finns både brister och vinster med Tobakshjälpen. Bristerna med tjänsten innefattade hinder i upplägget av behandlingsprocessen såsom otydliga frågor eller begränsande digitala funktioner. Vinster med Tobakshjälpen var däremot behandlarens goda egenskaper, stödet av tjänsten i behandlingsprocessen, förbättring av oral hälsa och välmående. Samtliga informanter var tobaksfria på grund av samverkan mellan Tobakshjälpen och läkemedlet Champix. / Aim: The aim of this study was to describe informants’ experiences with Tobakshjälpen and oral health during or after using the digital service.  Method: The study was an empirical qualitative approach. Five informants in age group 24–61 were selected for the interviews according to suitability selection. The method for data collection was a semi-structured interview. The interviews were conducted digitally and analyzed using a qualitative content analysis with a manifest approach. Results: The recommendation for Tobakshjälpen from primary care and dental care was the primary reason for choosing the service. Previous experience with different tobacco ceasing methods also created curiosity and motivated patients to try a new method. Results established that there are both shortcomings and gains with the Tobakshjälpen. The shortcomings of the service included obstacles in the structure of the treatment process such as unclear questions and limiting digital functions. The benefits of Tobakshjälpen, on the other hand, were the good qualities of the therapists, the support of the service during the treatment process, and improvement in oral health and well-being. All informants were tobacco-free due to the collaboration between Tobakshjälpen and the drug Champix. / Utvärdering av Tobakhjälpen

Bakgrund: Munnen kan inte ses som separat från resten av kroppen eftersom munhälsan påverkar den generella hälsan. Syfte: Syftet var att belysa betydelsen av användandet av munbedömningsinstrument för vårdpersonalen. Metod: Allmän litteraturstudie. Resultat: Genom en innehållsanalys framkom de två subkategorierna; Ger möjlighet att upptäcka och Tydliggör fortsatt behov av munbedömning. Dessa ledde till kategorin; Munbedömningsinstrumentet ger struktur. Diskussion: Genom att göra en munbedömning på patienten kan vårdpersonalen lindra/förebygga lidande eftersom munhälsoproblem upptäcks och kan åtgärdas. All vårdpersonal måste förstå varför munvård och munbedömningar är viktigt och munbedömningsinstrument behöver vara tillförlitligt och lättanvänt. Rutiner måste finnas i varje vårdverksamhet, ett munbedömningsinstrument bör väljas ut med omsorg och anpassas till verksamheten.Konklusion: Användandet av ett munbedömningsinstrument kan leda till ökad struktur i vårdpersonalens munvårdsarbete. / Background: Since oral health has an influence on general health, the mouth can’t be viewed as separate from the rest of the body. Aim: To highlight the importance the use of an oral assessment tool has for the nursing staff. Method: A literature review. Result: Through analysis of the text content two subcategories emerged; Gives possibility to detect and Clarifies further need of oral assessment. They led to the category: The oral assessment tool gives structure. Discussion: By performing an oral assessment on the patient, through detection and correction of oral health problems suffering can be reduced/ prevented by the nursing staff. All of the nursing staff must understand why oral care and oral assessments are important and the oral assessment tool needs to be dependable and easy to use. In every type of health organization there needs to be routines for the use of the oral assessment tool, it should be selected with care and adjusted to the organization. Conclusion: The use of an oral assessment tool could lead to an increased structure in the oral care nursing provided by the nursing staff.

Bakgrund: Munhälsan är central för välbefinnandet, livskvalitet och hälsa. Att förebygga ohälsa i munnen är en viktig hälsoinsats för den äldre patienten. Munvård är likväl en omvårdnadsintervention som ofta hamnar långt ner i prioriteringslistan inom vård och omsorg. Flera vårdgivare och professioner är involverade i äldres munhälsa och munvård vilket leder till otydlig ansvarsfördelning och kräver därför väl fungerande samverkan. Sjuksköterskan inom kommunal hälso- och sjukvård har ansvar att tillgodose patientens grundläggande vårdbehov ur ett helhetsperspektiv. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors, inom kommunal hälso- och sjukvård, uppfattningar om sin egen kunskap, förhållningssätt och ansvar angående munhälsa, munhälsobedömning och munvård hos den äldre patienten samt att undersöka om yrkeserfarenhet påverkar uppfattningarna. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes där data samlades in genom webbenkätundersökning. Deskriptiva data presenterades i text och tabell. Data analyserades med Kruskal Wallis test där statistiska signifikansen sattes till p&lt;0,05. Analytisk statistik presenterades i text, tabeller och cirkeldiagram. Inklusionskriterier var sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård. Sjuksköterskor med nattjänstgöring exkluderades. Resultat: Huvudfynden visade att nästintill alla respondenter erhållit utbildning i munhälsa och munvård i någon form och övervägande del skattade sin kunskap hög i att utföra munvård och genomföra munhälsobedömning enligt ROAG. Resultatet visade att det rådde viss osäkerhet kring sjuksköterskans ansvar för patientens munhälsa, ändå ansåg majoriteten av respondenterna att de hade ansvar för patientens munhälsa och att handleda omvårdnadspersonal i munvård. Respondenternas förhållningssätt till utförande av munvård och genomförande av munhälsobedömning enligt ROAG skattades generellt lågt i avseende hur de upplevde det som obehagligt, tålamodskrävande, tidskrävande eller att det utgjorde ett personligt intrång för patienten. Slutsats: Resultatet visade att sjuksköterskorna i studien hade fått utbildning i munhälsa och munvård i någon form och att de skattade sin kunskap högt, vilket var oväntat. Sjuksköterskans kunskap kunde bidra till att munvård fick samma prioritet som övriga grundläggande vårdbehov och därmed minskade risken för vårdskador. Det fanns viss osäkerhet kring ansvarsfördelningen gällande patienten munhälsa och munvård men majoriteten av sjuksköterskorna i studien uppfattade dock att de hade ett ansvar vilket kunde öka möjligheten att förändringar i patientens munhälsa upptäcktes innan ohälsa i munnen försämrade patientens välbefinnande och livskvalitet. Gällande förhållningssätt påviades att sjuksköterskorna gjorde sitt yttersta för att munvård och munhälsobedömning kunde utföras med respekt för den äldres integritet och självbestämmande och ingå som en naturlig del i god omvårdnad. / Background: Oral health is central to well-being, quality of life and health. Preventing oral health is an important health measure for the elderly patient. Oral care is nevertheless a nursing intervention that often ends up far down the priority list in health and care. Several care providers and professions are involved in the elderly's oral health and oral care, which leads to an unclear division of responsibilities and therefore requires well-functioning collaboration. The nurse in municipal health care is responsible for meeting the patient's basic care needs from a holistic perspective. Aim: The aim of the study is to describe nurses', in municipal health care, perceptions of their own knowledge, attitudes and responsibilities regarding oral health, oral health assessment and oral care in the elderly patient and to investigate whether professional experience affects perceptions. Method: A quantitative cross-sectional study was conducted where data were collected through web survey. Descriptive data were presented in text and table. Data were analyzed with Kruskal Wallis test where the statistical significance was set at p&lt;0.05. Analytical statistics were presented in text, tables and pie charts. Inclusion criteria were nurses in municipal health and medical care. Nurses on night duty were excluded. Results: The main findings showed that almost all respondents received education in oral health and oral care in some form and the vast majority valued their knowledge highly in performing oral care and conducting oral health assessment according to ROAG. The results showed that there was some uncertainty about the nurse's responsibility for the patient's oral health, yet most of the respondents considered that they were responsible for the patient's oral health and to supervise nursing staff in oral care. The respondents' approach to performing oral care and performing oral health assessment according to ROAG was generally underestimated in terms of how they perceived it as unpleasant, patient, time-consuming or that it constituted a personal intrusion for the patient. Conclusion: The results showed that the nurses in the study had received education in oral health and oral care in some form and that they valued their knowledge highly, which was unexpected. The nurse's knowledge could contribute to oral care being given the same priority as other basic care needs and thereby reducing the risk of care injuries. There was some uncertainty about the division of responsibilities regarding the patient's oral health and oral care, but most of the nurses in the study perceived that they had a responsibility which could increase the possibility that changes in the patient's oral health were detected before oral health impaired the patient's well-being. The current approach showed that the nurses did their utmost to ensure that oral care and oral health assessment could be performed with respect for the elderly's integrity and self-determination and be included as a natural part of good nursing.

No description available.

Background: Oral and dental diseases is a major part of the global disease burden. Poor oral health has a significant impact on the general well-being of people. In contrast with prior decades high rates of oral diseases may be found in low- and middle income countries. Populations that are particularly vulnerable are more likely to develop poor oral health. As a consequence of human distress related to war, poverty and natural disasters the accomplishments of humanitarian aid organizations has a direct impact on people´s health and well-being. Purpose: The aim of the present study is to examine the International Red Cross and Red Crescent Movement as well as Doctors without borders concerning documents and guidelines on oral health. A further aim is to explore the knowledge of oral health related topics of delegates from the International Federation of the Red Cross and Red Crescent Societies (IFRC). Method: The study is designed as a literature review and a questionnaire survey. Results: Within the International Red Cross and Red Crescent Movement and Doctors Without Borders there are a limited number of guidelines on oral health and they are rarely mentioned in the same documents as non-communicable diseases (NCDs). The responses of the study revealed that the participants generally have a limited knowledge about measures on oral health in the IFRC. Conclusion: Both the literature review and the questionnaire survey study confirms that there is an absence of clear and specific guidelines on oral health care related activities within IFRC. / Bakgrund: Mun- och tandsjukdomar utgör en stor del av den globala sjukdomsbördan. Dålig mun- och tandhälsa har en stark påverkan på det allmänna välbefinnandet. I motsats till tidigare, ses idag höga frekvenser av karies även i låg- och medelinkomstländer. Populationer vilka befinner sig i extra utsatta kontexter löper större risk att utveckla dålig munhälsa. Som en följd av mänskligt lidande i form av händelser relaterade till krig, fattigdom och naturkatastrofer har aktiviteter utförda av humanitära hjälporganisationer en direkt inverkan på hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att studera dokument och riktlinjer rörande munhälsa inom Internationella Röda korset och Röda halvmånen och Läkare utan gränser. Ett ytterligare syfte är att undersöka kunskapen om hälsorelaterade frågor kring munhälsa hos delegater från Internationella federationen för Röda Korset och Röda Halvmånen (IFRC). Metod: Studien är utförd som en litteratur-sammanställning och som en enkätundersökning. Resultat: Inom Internationella Röda korset och Röda halvmånen samt Läkare utan gränser återfinns begränsat antal riktlinjer rörande oral hälsa vilka dock sällan nämns i samma dokument som icke-smittsamma sjukdomar (NCDs). Av enkätsvaren i studien framgår det att de medverkande generellt har en begränsad kunskap kring åtgärder rörande munhälsa inom IFRC. Konklusion: Deltagarna i denna studie bekräftar resultaten i litteraturstudien om en avsaknad av tydliga och konkreta riktlinjer för munhygienrelaterade aktiviteter inom IFRC.

Syfte: Syftet var att studera hur depression påverkar vuxna individers orala hälsa. Material och metod: Studien är en allmän litteraturstudie som grundar sig i kvantitativa och kvalitativa artiklar. Databaserna som användes var “Dentistry and Oral Sciences Source” och “Medline”. Resultat: Totalt analyserades 15 vetenskapliga artiklar som sammanställdes och delades in under två rubriker. Rubrikerna består av inre och yttre faktorer som påverkar och begränsar den orala hälsan. Faktorerna som beskrivs är oralhygien, orala sjukdomar och nedsatt tuggförmåga kopplat till depression samt låg socioekonomi och tandvårdspersonalens roll kopplat till depression. Slutsats: Depression påverkar den orala hälsan på ett negativt sätt. Påverkan beror på olika faktorer såsom låg socioekonomisk status, besvär med olika mun funktioner och orala sjukdomstillstånd som begränsar deprimerade patienters förmåga att upprätthålla en god oral hälsa samt försämrar livskvaliteten. Ytterligare forskning kring ämnet behöver tillämpas för bredare kunskap inom området. / Aim: The aim was to study how depression affects the oral health of adults. Material and method: The study is a general literature study based on quantitative and qualitative articles. The used databases were "Dentistry and Oral Sciences Source" and "Medline". Results: A total of 15 scientific articles were analyzed, compiled and divided under two headings. The headings consist of internal and external factors that affect and limit oral health. The factors described are oral hygiene, oral diseases and impaired chewing ability linked to depression, as well as low socioeconomic status and the role of the dental care staff linked to depression. Conclusion: Depression affects oral health in a negative way. The impact depends on various factors such as low socio-economic status, problems with various mouth functions and oral diseases that limit depressed patients' ability to maintain good oral health and impair the quality of life. Further research on the subject needs to be applied for broader knowledge in the area.