<p>Denna studie avser att undersöka elevers och lärares syn på olika examinationsformer. Ämnet har valts för att se vilken provform som dominerar i de undersökta skolorna, och om lärare är medvetna om vad elever föredrar för prov och också rättar sig därefter. Syftet är också att diskutera de för- och nackdelar som finns med examinationsformerna och om lärarna upplever det problematiskt att göra rättvisa bedömningar med hjälp av de olika proven. </p><p>För att undersöka detta genomförs en frågeformulärundersökning med elever och intervjuer med lärare. I studien deltar 76 gymnasieelever och sex gymnasielärare som svarar på frågor om deras attityder till olika examinationsformer.   </p><p>Resultatet visar att enligt både lärare och elever är skriftliga prov den vanligaste examinationsformen, men lärarna har som ambition att variera provformerna så mycket som möjligt. Alla elever föredrar olika sorters prov och många vill inte ha samma prov hela tiden utan helst en variation av dem. Lärarna är medvetna om vad eleverna föredrar för prov och rättar sig därefter, men poängterar att eleverna måste öva på sina svaga sidor. Resultatet visar också att eleverna känner sig stressade inför skriftliga salsprov och nervösa inför muntliga prov och att dessa problem vållar stora bekymmer för eleverna. Studien visar att de elever som har haft flest muntliga prov också är mest positivt inställda till den provformen. Ur lärarnas perspektiv är tidsbristen med att genomföra muntliga prov ett stort dilemma. Slutligen tycker en stor majoritet av eleverna att de blir mest rättvist bedömda vid skriftliga prov, medan lärarna anser sig vara professionella nog att kunna genomföra rättvisa bedömningar oavsett provform.<strong></strong></p>

Denna studie avser att undersöka elevers och lärares syn på olika examinationsformer. Ämnet har valts för att se vilken provform som dominerar i de undersökta skolorna, och om lärare är medvetna om vad elever föredrar för prov och också rättar sig därefter. Syftet är också att diskutera de för- och nackdelar som finns med examinationsformerna och om lärarna upplever det problematiskt att göra rättvisa bedömningar med hjälp av de olika proven.  För att undersöka detta genomförs en frågeformulärundersökning med elever och intervjuer med lärare. I studien deltar 76 gymnasieelever och sex gymnasielärare som svarar på frågor om deras attityder till olika examinationsformer.    Resultatet visar att enligt både lärare och elever är skriftliga prov den vanligaste examinationsformen, men lärarna har som ambition att variera provformerna så mycket som möjligt. Alla elever föredrar olika sorters prov och många vill inte ha samma prov hela tiden utan helst en variation av dem. Lärarna är medvetna om vad eleverna föredrar för prov och rättar sig därefter, men poängterar att eleverna måste öva på sina svaga sidor. Resultatet visar också att eleverna känner sig stressade inför skriftliga salsprov och nervösa inför muntliga prov och att dessa problem vållar stora bekymmer för eleverna. Studien visar att de elever som har haft flest muntliga prov också är mest positivt inställda till den provformen. Ur lärarnas perspektiv är tidsbristen med att genomföra muntliga prov ett stort dilemma. Slutligen tycker en stor majoritet av eleverna att de blir mest rättvist bedömda vid skriftliga prov, medan lärarna anser sig vara professionella nog att kunna genomföra rättvisa bedömningar oavsett provform.

Denna uppsats har som syfte att få en djupare förståelse för vad arbetsmotivation är, att undersöka vad arbetsmotivation har för betydelse för medarbetarens prestation i arbetet och hur företag genom både muntliga och skriftliga medarbetarundersökningar kan få en uppfattning om medarbetarens arbetsmotivation.  För att uppnå syftet användes en kvalitativ metod, med intervjuer som angreppssätt. Vi intervjuade fem butiksledare inom hemelektronikbranschen, som håller i och utformar både skriftliga och muntliga medarbetarundersökningar. Teori har valts utifrån syftet med undersökningen och vi har använt oss utav teorier om arbetsmotivation, feedback och medarbetarundersökningars utformning. Sammantaget har vi kommit fram till att de olika butiksledarna använder sig utav olika metoder för att få arbetsmotivation hos medarbetarna att uppstå och att feedback är att se som viktigt kommunikationskälla för att bekräfta medarbetarnas prestationer. Resultaten visar även att butiksledarna arbetar med medarbetarundersökningar för att få uppfattning om medarbetarens arbetsmotivation, på ett sätt som motsvarar de generella råd som ges i teoriavsnittet.

<p>Denna uppsats har som syfte att få en djupare förståelse för vad arbetsmotivation är, att undersöka vad arbetsmotivation har för betydelse för medarbetarens prestation i arbetet och hur företag genom både muntliga och skriftliga medarbetarundersökningar kan få en uppfattning om medarbetarens arbetsmotivation.  För att uppnå syftet användes en kvalitativ metod, med intervjuer som angreppssätt. Vi intervjuade fem butiksledare inom hemelektronikbranschen, som håller i och utformar både skriftliga och muntliga medarbetarundersökningar. Teori har valts utifrån syftet med undersökningen och vi har använt oss utav teorier om arbetsmotivation, feedback och medarbetarundersökningars utformning. Sammantaget har vi kommit fram till att de olika butiksledarna använder sig utav olika metoder för att få arbetsmotivation hos medarbetarna att uppstå och att feedback är att se som viktigt kommunikationskälla för att bekräfta medarbetarnas prestationer. Resultaten visar även att butiksledarna arbetar med medarbetarundersökningar för att få uppfattning om medarbetarens arbetsmotivation, på ett sätt som motsvarar de generella råd som ges i teoriavsnittet.<em></em></p>

I den här uppsatsen genomförs en kvalitativ studie av hur elever på bästa sätt kan stödjas underförberedelsearbetet inför muntliga presentationer i klassrummet. Undersökningens slutsatser är baseradepå sammanlagt åtta intervjuer som är gjorda på totalt två gymnasieskolor förlagda i två medelstora städer i Mellansverige. Med hjälp av det eleverna berättat under intervjuerna har svaren kategoriserats och sammanställts i ett resultat som bland annat visar ett tydligt behov bland eleverna av få klara och tydliga instruktioner av lärarensamt att de behöver komma väl pålästa och förberedda till muntliga presentationer för att minimera risken för nervositetskänslor. Resultatet visar även att stämningen klassrummet är av högsta vikt, liksom att ämnet för talet är intressant och att dessutom eleverna känner att de får tydlig, uppmuntrande och användbar respons efter sina presentationer.

I dagens skola är det mycket som har förändrats jämfört med förut. Eleverna ska vara mer delaktiga och ta mer eget ansvar, de ska även kunna föra fram sin talan och behärska att tala inför andra. Det är inte alltid det lättaste speciellt inte när man är en talängslig person som inte gillar att vara i centrum. Det ställs idag krav på att elever ska kunna framföra en muntlig framställning: det är skrivet i kursplanen för svenska och har även blivit en del i det obligatoriska nationella provet som sker i år 3, 6 och 9 i skolan. I detta självständiga arbete uppmärksammas elever med talängslan och hur de beskriver sin situation samt hur de anser att läraren hade kunnat hjälpa dem vid de muntliga redovisningar i skolan. Syftet med denna studie är att bidra med förståelse för de talängsliga elevernas upplevelse av muntliga framställningar, eftersom forskningen ur elevperspektiv inom detta område är synnerligen begränsat. Vidare ska studien bidra med ett pedagogiskt perspektiv där eleverna kommer med  förslag på vad lärare kan göra för att underlätta redovisningssituationerna för dem. Syftet kunde uppnås med hjälp av två frågeställningar: Hur elever som har svårt för muntliga redovisningar beskriver sin situation och vad anser eleverna att läraren kan göra för att underlätta. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod, där enkäter med öppna frågor lämnats ut och även 15 semistrukturerade intervjuer har genomförts med elever i årskurs 6,7,8 och 9. Resultatet tolkas med kunskaper utifrån litteratur och tidigare forskning. Resultatet visar att ungefär en tredjedel av de elever som medverkade i studien kände sig talängsliga vid muntliga framställningar i skolan. De beskriver redovisningssituationen som obehaglig, kroppen reagerar konstigt, kamratera ansågs vara ett bekymmer och lärarens upplägg och val av ämnen kan även ställa till problem vid redovisningstillfället. Eleverna menar att de skulle vilja att lärarna tänkte  på hur de lägger upp redovisningstillfällena och vilka ämnen de ger elever att redovisa om. De skulle även vilja ha varierade former av redovsiningsmetoder och få lära sig fler redovisningstrategier som de skulle kunna använda vid de muntliga redovisningarna. Respondenterna i studien skulle även vilja att läraren arbetade med klassrumsklimatet och kamratrespons.

I ett klassrum möter man som lärare flera olika individer, vissa elever behöver stöttning när det kommer till läsning och vissa elever behöver stöttning med att skriva. I klassrummet finns det även de elever som våndas inför muntliga framställningar och behöver stöttning för att kunna delta i muntliga sammanhang. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar talrädsla i klassrummet och hur lärare stöttar de talrädda eleverna så att de kan utveckla sin muntliga förmåga. Vidare syftar studien till att undersöka hur lärare ser på bedömning och betygssättning för denna elevgrupp. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet, utifrån Roger Säljös tankar och förklaringar. För att besvara studiens frågeställningar har sex mellanstadielärare intervjuats genom semistrukturerad intervjumetod. Utifrån lärarnas uttalande kan man se att talrädsla hos elever i årskurs 4–6 yttrar sig olika beroende på ålder, ibland yttrar det sig mer i årskurs fyra än årskurs sex och ibland tvärtom. Det yttrar sig genom att eleverna undviker att svara, får ångest eller inte slutför uppgifter. För att lärarna ska kunna utveckla de talrädda elevernas förmåga framgår det att lärarna behöver tänka utanför boxen, skapa goda relationer till eleverna och förse dem med material som gör att eleverna kan känna sig trygga. Angående bedömning och betygssättning när det kommer till talrädda elever känner lärarna att det är till viss del lätt att bedöma eleverna, men att de känner en viss frustration, eftersom det är svårt att höja de talrädda elevernas betyg eftersom den muntliga delen påverkar elevernas betyg. / <p>Svenska</p>

I detta arbete vill jag undersöka vad forskning säger om vad som påverkar elevers talrädsla och hur lärare kan arbeta för att hjälpa de elever som upplever det. Fokuset här är åk 6-9, motsvarande högstadiet. Detta är viktigt att få svar på för att elever ska kunna uppnå kunskapskraven då svenskämnets riktlinjer kräver att elever utvecklar muntlig kompetens. Jag har försökt besvara mina frågor genom att läsa artiklar och böcker som behandlar ämnet. Dessa texter har jag funnit bland annat genom sökning i skilda databaser. Jag har läst källorna för att sedan sammanfatta dem och valt ut resultat som är relevant för frågeställningarna. Utifrån den forskning som jag har läst kan talrädsla bero på flera faktorer. Några typiska faktorer som forskning visar är klassrumsmiljön, brist på intresse för ämnet och låg kunskapsförmåga. Talrädslan kan även påverka en elev både psykiskt och fysiskt vilket kan läsas av både genom tal och kroppsspråk. Forskningen visar att det finns flera olika arbetssätt som kan hjälpa en individ med talrädsla att motarbeta talrädsla. Sådana arbetssätt kan användas både av eleven med talrädsla men även av människor som stöter på andra med talrädsla. Dessutom kan dessa arbetssätt vara till nytta både i skolan och utanför.

Oral communication has a central function in society. School has therefore a central role to develop students' public speaking. The aim of the study is to investigate students with speaking anxiety and fear of public speaking in order to explore what would improve their public speaking skills and what kind of support they need to develop a routine in public speaking. The method consists of qualitative interviews. Four research questions are raised: What experiences have students with speaking anxiety when they reflect on oral presentations in elementary school? What knowledge have teachers in the subject of Swedish as well as special education teachers about speaking anxiety? What methods and adaptations do teachers in the subject of Swedish and special education teachers use for supporting students' speech anxiety? How do the teachers assess oral presentations? The results show that students describe that their speaking anxiety developed and grew over the years in school. The interviewed students say it's because they have not been given the opportunity to practise oral presentation in school. The students were given time for preparation, but the focus was on the content and not the performance. The students often received oral feedback, but it was too general and they desired written response. In conclusion, the best way to support speaking anxiety in students would probably be to implement a systematic and conscious methods in the education program. The teachers had not reflected much about speech anxiety, although some of them offered some support to their students.

Den här undersökningen syftar till att studera om datorn kan vara ett hjälpmedel i språkundervisningen för att hjälpa elever att tala mer på spanska. Eftersom datoranvändningen i skolans värld hela tiden ökar är det synnerligen relevant att undersöka hur lärare kan se datorn som ett verktyg i språkundervisningen. Studien var både kvalitativ såväl som kvantitativ. Med hjälp av datorn fick eleverna i hemuppgift att lyssna på spanska texter som de tränade på att läsa högt. Under ett par lektioner arbetade de i smågrupper för att spela in dialoger på ljudfiler på datorn som de sedan lyssnade på, analyserade och därefter spelade in igen. Både före och efter undersökningen fick eleverna göra muntliga prov, slutligen intervjuades några elever om vad de tyckte om arbetsmetoden. Resultatet av undersökningen, pekar på att talet främjades, men framför allt att de kände sig mer säkra inför att prata på spanska än tidigare. Däremot var det lite svårare att klart kunna fastställa vilka elever det gynnade mest om man ser utifrån elever med lägre eller högre kunskaper i språket. Undersökningen tydde dock på att de som är lite försiktigare av sig eller lite blyga gynnas av en sådan här arbetsmetod.