Syftet med detta projekt är att beskriva den process det innebär att hitta och förverkliga mitt eget sound som låtskrivare, producent och artist. Jag ska göra ett album med 11 spår, och texterna ska vara på svenska. Efter att jag skrivit fem av låtarna valde jag projektnamnet ”Singel” eftersom låtarna handlar om kärlek, och är skrivna under tidsperioder då jag har varit singel. Jag har valt att dela in begreppet sound i olika delar, som melodispråk, textens innerbörd, produktionens olika beståndsdelar, instrumentering, val av mjukvaror, samt vilken musik man inspireras av och vanligtvis lyssnar på. Jag började med att skriva texterna, och sedan producerade jag i de flesta fallen parallelt med att jag skrev melodierna. Mina texter är ganska raka och tydliga, jag gillar att beskriva händelser och personers sätt att vara och agera i olika situationer och relationer. Melodierna innehåller ofta språng, och ibland oväntade toner. Demoproduktionerna blev elektroniska, och bestod av synthar och trumsamplingar, det vill säga inga organiska instrument förekommer. Jag bjöd in en jury på fyra personer för att få feedback, och då föreslog en av dem att jag skulle anlita musiker och få in riktiga instrument i produktionerna. Detta ledde till att gitarr och trummor spelades in, vilket var en väldigt stor förbättring. Kombinationen av det elektroniska och det organiska skapade den balans som jag sökte. Efter studioinspelningen var det lättare för mig att höra vad som behövde läggas till för att fullborda produktionerna. Nu när alla låtar och produktioner är klara, skulle jag säga att min genre är svensk indiepop, med influenser från Veronica Maggio och Hanna Järver.

I det här arbetet har jag analyserat hur det är att anpassa mina konstnärliga val utifrån en extern producents vision. Jag har undersökt ämnet genom att skapa två olika musikaliska produktioner till en och samma låt. Den ena produktionen är skapad utifrån min vision och den andra produktionen är utformad utifrån en extern producents vision. För att skapa en tydlig bild om målet med visionerna har jag använt mig av referenslåtar som inspiration. På detaljnivå har jag analyserat referenslåtarna utifrån sound, arrangering och instrumentering för att kunna förstå hur de har uppnått det musikaliska verket. I slutet av arbetet har jag jämfört mina versioner och den externa producentens versioner för att se vad som skiljer produktionerna åt. Jag har också reflekterat och analyserat över de olika processerna samt hur jag upplevt att anpassa mina konstnärliga val. Genom att utföra arbetet har jag lärt mig hur viktigt det är med ett bra samarbete, god kommunikation samt förståelse för någon annans vision. Att också behöva ställa om och producera låten på nytt fast i en annan riktning har varit motigt. Utöver det har jag lärt mig att det är viktigt att vara öppen för andras idéer och tankar och att slutresultatet då kan överraska en.

Syftet med detta examensarbetet har varit att undersöka olika tillvägagångssätt och miljöer för truminspelning och hur ett alternativt trumsound påverkar hur en låt uppfattas genremässigt samt vilka kreativa möjligheter denna process öppnar upp för. De tre miljöerna/tillvägagångssätten jag undersöker är professionell inspelningsstudio, hemmastudio samt MIDI-trummor.  I resultatet tar jag upp de soniska skillnader jag upplever samt hur processen kan vara betydande i en verklig arbetssituation.

Mitt syfte med den här undersökningen är att undersöka och reflektera kring den konstnärliga processen vid låtskrivning och låtproduktion. Det gjorde jag genom att enligt två olika metoder skriva fyra låtar. Metod ett gick ut på att jag sittandes med eller vid ett ackordinstrument skulle börja med att skriva både text, ackord och melodi. Jag arrangerade och strukturerade de olika delarna i låten innan jag sedan spelade in och producerade låten färdigt. Metod två var raka motsatsen till detta, då började jag istället med produktion och arrangemang i datorn, för att efter det skriva texten och sångmelodin.  Jag jämförde sedan de två modellerna mot varandra, för att kunna se för- och nackdelar med de olika modellerna, men också för att hitta olika verktyg att ta med mig in i mina framtida projekt. Jag kom fram till att jag föredrog metod två då den gav mig en kortare startsträcka och gjorde att jag kände mig mer inspirerad. Undersökningen gav mig också förståelse för hur jag i framtiden lättare kan fullfölja mitt låtskrivande, till exempel att vara noga med att rikta fokus på rätt sak och inte gå vidare i processen förrän respektive del är färdig.

I mitt arbete har jag undersökt och ifrågasatt mina invanda arbetsmetoder och rutiner när jag producerar musik. Jag har tidigare, i min gamla arbetsmetod, arbetat med mycket mjukvaruinstrument och sällan spelat in fysiska instrument. Detta trots att jag själv lyssnar på musik med fysiska instrument och strävar efter att nå det soundet. Jag har arbetat på det sättet eftersom jag trott att det är omständligt och tar mycket tid att spela in fysiska instrument. Syftet med studien är att utmana och problematisera mina invanda arbetsmetoder och rutiner samt mentala föreställningar. Detta för att ge nya insikter om hur jag vill jobba i framtiden som musikproducent. I min undersökning producerade jag två låtar enbart med fysiska instrument. Jag begränsade arbetet med att jag inte fick använda mig av mjukvaruinstrument. Jag började med att arrangera låtarna. Efter det tog jag kontakt med musiker och spelade in dem. Jag kom fram till att den nya arbetsmetoden gav mig mer kreativitet och en tryggare grund. Med min gamla arbetsmetod arbetade jag mycket på impuls, medans jag nu hade större överblick på produktionen tack vare arrangeringsfasen. Jag insåg också värdet av att spela in musiker. De gav en till dimension i produktion och präglade soundet. Den nya arbetsmetoden var mer tidskrävande, men det skiljde sig inte så mycket från den gamla arbetsmetoden som jag trodde. Den extra tid det tog var dock värt det, eftersom jag blev mer nöjd av slutresultatet. / <p>I mitt examensarbete har jag producerat musik skapat av Wilma Åkesson och Lukas Berkemar. Låtarna finns i bifogad mapp vid namn "Ölund Johan 2021-04-22".</p>

I detta arbete har jag undersökt huruvida bilder kan fungera som inspirationskälla till mitt musikskapande. Utifrån fyra egenfotograferade bilder har fyra låtar skapats. Jag har börjat med att göra en enkel analys för att sätta igång tankeverksamheten och få idéerna att flöda. I arbetet går jag igenom hur processen från bild till musik ser ut, likheter och skillnader mellan låtarna och om det är en fungerande metod till inspiration för mig. Jag upplevde att bilderna gav mig idéer direkt vid första anblick, men detta betydde inte alltid att jag kom in i ett flyt direkt. Ibland fastnade jag och kunde då gå tillbaka till bilden för att hitta ny inspiration. Bilderna ledde i vissa fall till musik jag i vanliga fall inte skulle skapat. Jag tar med mig detta nya låtskrivarverktyg och det finns absolut en möjlighet att jag använder det i framtiden.

Syftet med denna undersökning är att utforska hur min queera identitet gestaltas i musik när jag skapar musik åt mig själv jämfört med när jag producerar åt andra artister. Jag upplever ibland att man kan höra på musiken att den är skapad av en queer person och vill därför utforska vilka musikaliska parametrar som bidrar till att skapa upplevelsen av en queer identitet i musik. Studien utfördes genom att jag producerade en egenskriven låt och en låt åt min klasskamrat Jakob Jansson som också studerar på Musikproduktionsprogrammet på Musikhögskolan i Örebro. Vi arbetar båda två inom liknande genrer, en slags gitarrbaserad indiepop/indierock. Jag insåg snabbt att jag använder väldigt liknande produktionstekniker i låten jag producerade åt Jakob och i min egen musik – jag bryter mot lyssnarens förväntningar och ”förstör” inspelningar för att skapa nya ljud. Detta kan tolkas som en form av queering av musiken, som bidrar till att gestalta min queera identitet även i Jakobs musik där jag inte kan använda ord och röst för att uttrycka mig. Jag använder mig även av ett ramverk av forskning inom musik och genus som argumenterar för att identiteter är performativa, och inte enbart något medfött. Min upplevelse av att höra en queer identitet i musik kan vara en kombination av att jag tolkar musiken utifrån mina egna upplevelser och att jag identifierar queering-strategier.

Jag valde att som slutprojekt undersöka användandet av interaktivitet under konsertsammanhang eftersom det kombinerade mina intressen för rockmusik och programmering. Jag var intresserad av hur en sådan konsertform skulle mottas av en publik och vad genomförandet skulle ha för påverkan på mig. Syftet var att utforska interaktionen mellan framförare och publik inom musik på en rockkonsert och se på vilka sätt en större delaktighet påverkar den. För att svara på hur publiken upplevde konserten använde jag mig av en enkät som publiken fick möjlighet att besvara och för att kunna värdera min egen upplevelse tittade jag på en dokumentation av konserten och antecknade tankar jag mindes att jag hade. Svaren från de 44 deltagande i enkäten pekade på att en majoritet hade en positiv upplevelse och kände större delaktighet och engagemang. Min egen upplevelse kantades av stress kring en del tekniska missöden som skedde, men var i övrigt positiv. Publikens positiva bemötande tyder på att interaktivitet kan vara ett användbart grepp inom livemusik. Dock kan den innebära mycket stress som utövare ifall tekniken fallerar, av min upplevelse att döma. En viktig lärdom jag tar med mig är därför att det inte går att testa för mycket i förväg. Samt att ha en dedikerad person som sköter det interaktiva. Konsertformen i stort var oerhört spännande och kommer gissningsvis vara något som kommer efterfrågas mer framåt. / <p><strong>Medverkande</strong></p><p>Trummor &amp; sång: Vilhelm Ax</p><p>Bas: Axel Nyman</p><p>Gitarr: Oliver Britts</p><p>Gitarr &amp; sång: Elias Lang</p><p>Keyboard &amp; sång: Robin Novak</p><p>Kör på backtracks: Elias Lang &amp; Elise Nestor</p><p>Keyboard på backtracks: Daniel Kylén</p><p></p><p>Text av Elias Lang &amp; Axel Nyman</p><p>Musik av Elias Lang &amp; Axel Nyman</p><p></p><p>Videodokumentation: Hamoon Tehrani</p><p>Ljud: Erik Metall</p>

Detta forskningspapper har i syfte att besvara frågan om hur digitala verktyg har förändrat hur musikproduktion utövas idag. Jag har valt ämnet då det är något jag har fått upp ögonen för under senare år. Ett område jag tar upp omgående i uppsatsen är musikproduktion utifrån ett kreativt synsätt och hur digitala verktyg har förändrat ens kreativa förmåga. Vad gäller vägen jag har valt för att nå mitt resultat har jag valt att forska kring ämnet via litteraturstudier. Uppsatsen är byggd av andras synpunkter och citat samt att intervjuer och beskrivningar av musikaliska verk förkommer. Jag har även analyserat verktyg som har funnits sedan tidigare samt tillkommit på senare tid (Pitch- korrigering, Delay) för att se hur dessa har samt kommer att påverka musikproduktions-scenen i framtiden. Citat från bl.a. Rick Beato och Jonathan Strickland samt akademiska artiklar från bl.a. Simon Barber och Carsten Winter bygger upp en grund för hur jag har besvarat min forskningsfråga. Ett resultat jag hittade är att producenter och tekniker har blivit mer förlitade på den tekniska utrustningen i en studio, samtidigt som den moderna tekniken ständigt ”fasar” ut tidigare utrustning. Det har gjort att man kanske är kreativ men i ett annat område. Samtidigt finns det mycket som talar för digitalisering i det att t.ex. Pitch- korrigering och produkten Auto- tune som möjliggör ett konstnärligt val i mixning som inte tidigare var möjligt i den graden det är idag. I sin tur har det öppnat upp dörrar för nya möjligheter av olika slag vilket talar för att digitala verktyg har bidragit till ett nytt tankeperspektiv

Intresset för ämnet musikproduktion har ökat mycket under de senaste 20 åren. Som en följd av detta har många kulturskolor börjat undervisa i musikproduktion. Eftersom kulturskolan inte har några tydliga mål eller riktlinjer för vad undervisningen ska innehålla är det upp till varje enskild lärare att bestämma hur hen ska lägga upp sin undervisning. Syftet med denna studie är att undersöka hur man som lärare kan integrera musikteori i musikproduktionsundervisningen. Ett andra syfte är att undersöka i vilken grad lärare uppfattar att det finns behov av läroböcker i ämnet. Datainsamlingen gjordes genom en enkätundersökning som skickades ut till musikproduktionslärare i Sverige med frågor om deras attityd till läromedel, musikteori och hur de integrerar musikteori i undervisningen. De slutsatser jag kunnat dra är att det verkar finnas önskemål om läromedel anpassat för kulturskolor samt att musikteori bör integreras praktiskt i undervisningen på ett sådant sätt att den känns relevant och användbar för eleven.