No description available.

Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap om vad det är som driver musikmakare i sitt skapande, samt om inspirationen som ligger bakom. Detta fullföljdes medelst skriftliga intervjuer med fem låtskrivare och kompositörer, som tillfrågades om den bakomliggande orsaken till deras skapande, om inspirationens roll i skapandet och om hur de går tillväga för att frammana den. Det övergripande resultatet tyder på att det är den personliga utmaningen och känslan att utnyttja sin kapacitet som driver en människa till att skriva musik. Respondenterna uppger att resor och möten med människor och nya situationer är det som påverkar inspirationen positivt. I övrigt uppger de att inspirationen är av förhållandevis stor vikt för dem, men att den oftast uppkommer av sig själv om de bara ger sig in i skapandeprocessen. Undersökningen bidrar till ytterligare kunskap om begreppet inspiration och om hur människor i exempelvis musikbranschen kan resonera för att effektivisera sitt arbete.

Då det kvinnliga deltagandet på musikproduktionsutbildningar på högskole- och universitetsnivå idag är väldigt lågt, trots att det inte finns några formella hinder för dem att delta i dessa utbildningar, ville jag undersöka varför det ser ut som det gör. Syftet med uppsatsen är att undersöka kunskapsläget inom genus och musikproduktion på högskole- och universitetsnivå. Metoden som använts för att kunna besvara dessa frågor är en systematisk litteraturstudie, vilket innebär att tidigare publicerad litteratur och forskning letats upp, granskats och analyserats. Litteratursökningarna visade på knapphändig och spretig forskning inom området och därför breddades sökningarna till att inkludera separata beståndsdelar inom musikproduktion som till exempel teknik och komposition. Resultaten visade på hur gamla föreställningar om vad som är kvinnligt respektive manligt fortfarande finns kvar och reproduceras, omedvetet eller inte. Detta visar sig bland annat i lärarens kontakt med elever och hur män och kvinnors kunskaper värderas olika. Man har också sett att det råder en form at maskulin hegemoni inom området, där det är männen som har makten att avgöra vad som är bra eller inte. Detta i kombination med att många kvinnor upplever ett sämre självförtroende än män och att de ofta känner sig alienerade från gruppen gör att kvinnor har svårt att tilldelas status, vilket i sin tur leder till ett osynliggörande i offentligheten och spär på bilden av musikproduktion som ett område där det är männen som dominerar.

Mänskligheten står inför ett globalt rådande problem gällande klimatförändringarna. Mönstret av att prioritera ekonomiska resurser före ekologiska har försatt oss i en position där omfattande förändringar behöver göras, i alla delar av samhället, för att uppnå uppsatta miljömål och hållbarhet. Uppsatsen ämnar redogöra för hur industrin för auditiv inspelning och bearbetning kan hantera klimatfrågorna, samt kartlägga vilka ekologiska problem branschen står inför. Detta med respekt för den auditiva standard industrin är van vid, därmed har arbetet genomförts med idén om att inte påverka rådande ljudideal. Under arbetet genomfördes fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner i egenskap av konsumenter, tillverkare och miljövetare. Resultatet tyder på att utbudet inom ljudindustrin i låg grad erbjuder klimatsmarta alternativ och att ämnet är fåordigt diskuterat inom branschen. Överkonsumtion, strömförbrukning och produktdesign är några av de faktorer där texten redogör förbättring. Genom miljöcertifiering, miljöprofilering samt tillverkning och användning med respekt för miljön har ljudindustrin gjort stora framsteg i klimatfrågorna. Informanterna är enade om att konsumenterna har god makt till förändring och att denne kommer genom diskussion och ökad medvetenhet.

I den här uppsatsen undersöks kreativitet hos musikskapare och hur dessa inleder sitt skapande. Kreativitet både tillåts och uppmuntras att ta allt mer plats i dagens samhälle, dock är det inte alltid självklart vad kreativitet innebär. Syftet med uppsatsen är att bidra med en djupare förståelse för hur musikskapare arbetar kreativt och genom det ge en förtydligande bild av vad kreativitet är. Forskare har tagit fram flera olika definitioner och modeller av kreativitet och kreativa processer, vilka ofta visar på olika sidor av fenomenet. I den här uppsatsen är definitionen av kreativitet grundad i vad som beskrivs av Brodin (2014) och Sawyer (2012): att en kreativ handling är ny och nyttig. Definitionen förklaras även i olika nivåer utifrån fyra-c-modellen, framtagen av Kaufman och Beghetto (2009). Det ges även en beskrivning av vilka delar den kreativa processen består av, även det utifrån Brodin (2014) och Sawyer (2012) – vilka även talar om hur divergent tänkande är en förutsättning för att arbeta kreativt. Hur lycka och välmående är relaterat till kreativitet förklaras också, grundat i Csikszentmihalys (2003) teori om flow. I skapande av musik använder sig utövare av sin kreativa förmåga för att söka, identifiera och formulera idéer. Dessa idéer som inleder skapandet benämns i uppsatsen som problem. Problem utgör de grundläggande tankarna som förmedlas i musiken och de utvecklas under skapandets gång. För att undersöka hur kreativiteten kommer till uttryck under denna så kallade problemaktivering har en fokusgruppsdiskussion använts. Fokusgruppen bestod av fyra studenter från Högskolan Dalarnas Ljud- och musikproduktionsprogram. Samtliga var aktiva musikskapare med flerårig erfarenhet av både musikskapande och musikproduktion. En av deltagarna hade längre erfarenhet än de andra och gav även uttryck för ett förhållningssätt som skiljde sig från de andras beskrivningar. Undersökningen ger stöd för hur erfarenhet spelar roll i hur kreativiteten uttrycks och stödjer därigenom fyra-c-modellen, till viss del. Dock visade sig vissa skiljaktigheter mellan fokusgruppsdeltagare som nått samma, lägre, grad av kreativitet vilket kan tyda på att fyra-cmodellen skulle kunna utvecklas med ytterligare en gradering.

Studien ligger inom ramen för Ljud- och musikproduktion och bygger på ett case där en varumärkesmelodi/ musiklogotype till ett musikgymnasium ska designas. Syftet med studien är att utforska hur en image kan gestaltas musikaliskt och däri bättre förstå hur forskning genom design och användarmedverkan - påverkar och bidrar till processen inom design av narrativ mediemusik. Studien har ämnat svara på den övergripande frågeställningen: Hur kan komposition av narrativ musik beskrivas och genomföras som en designprocess? Forskningsfrågan innefattar även subfrågorna: Hur bidrar användarmedverkan till arbetsprocess vid design av narrativ mediemusik? Hur bidrar gruppsammansättning, själva processen och processverktygen till ett musikaliskt relevant resultat? Med formuleringen "ett musikaliskt relevant resultat" avses i studiens kontext en musikalisk prototyp/slutprodukt som har potential att kunna uttrycka känslor och värderingar som kan överensstämma med varumärkets (skolans) image och formulerade värderubriker. Kärnan i arbetet ligger inom fälten forskning genom design och användarmedverkan, där deltagarna under arbetsprocessens gång kontinuerligt och i flera processteg bidragit genom diskussioner, reaktioner, resonemang och konkreta förslag. Studien visar att designarbete inom narrativ mediamusik tillsammans med representanter för användarna/ målgruppen kan generera fler idéer om aspekter specifika för arbete med design av narrativ mediemusik samt bidra till större förståelse för aktuella kontexter (målgrupps-relaterade och process-relaterade kontexter såväl som musikaliska och genre-relaterade kontexter), än om designern arbetar ensam. Av vikt är att under designprocessen ta fram flera versioner av prototyperna, att göra olika instrumenteringar och interpretationer av det musikaliska materialet, där ett av målen med prototyperna är att designer stegvis lär sig vad som fungerar - vad som skapar en klingande mening i den aktuella målrelaterade kontexten - och ett sätt att kommunicera den här kunskapen är att designa och pröva flera olika prototyper i klingade form.

Parallellt med populärmusikens förändring med avseende på hur den låter (jämför exempelvis The Beatles på 1960-talet med Avicii på 2010-talet), så har även utbudet av verktyg för att skapa den expanderat. Kanske är det förstnämnda – hur det låter – ett resultat av den andra – hur den görs – men oavsett vilket så är dessa förändringar ett faktum. Vad som inte verkar ha förändrats dock är de yrkestitlar som använts och används. Med intervjuer och observationer av vad yrkesverksamma musikproducenter gör året 2013 är syftet att utveckla beskrivningar av musikproducentroller som kan användas i musikproduktionsutbildning. Dessa beskrivningar är menade att peka på vilken kunskap som bör preciseras i utbildningsplaner för att utveckla och fokusera på de nödvändiga kompetenser som krävs för yrket. Jan-Olof Gullös modell för musikproducenters ledarstilar prövas i detta arbete vid analysen av producenter som intervjuas och observeras. Resultatet av detta arbete föreslår två underkategorier till musikproducentens titel med förhoppningen att introduktionen av dessa begrepp kan leda till en fortsatt diskussion att definiera dessa två underkategorier. Ambitionen är att på lång sikt skapa en effektivare och mer relevant pedagogik i akademiska syften, men också att musikaliska sammanhang lättare finner rätt ändamål genom väl anpassade och förtydligade samarbetsförhållanden i yrkeslivet.

Vad är en lovsång, hur låter det och vad kännetecknar soundet för en lovsång idag? Är det en egen genre som har egna kännetecken idag? Målet med detta projekt har varit att ta reda på och få en förståelse för hur en lovsång är skriven och producerad och utifrån de kunskaper och insikter jag fått under projektet skriva och producera en egen lovsång för att praktisera resultatet.

Det här arbetet har gått ut på att skriva fem låtar som alla ingår i ett självskapat koncept där alla låtar hänger ihop på ett eller flera sätt antingen genom ett tema eller en berättelse. I denna process har jag också använt mig av ett referensalbum av Coheed and Cambria samt en bok av Eva Hillered om låtskrivning för att få inspiration och tips. Konceptet baserades på en fiktiv berättelse om en resa med inslag av olika känslor. Tillsammans med konkreta idéer kunde jag på ett lättare sätt skriva text och musik inom ett koncept. Alla fem låtar är i poprockgenren och skrevs både med en mjukvara på datorn och med hjälp av en elgitarr.   I diskussionen tas det upp vad jag har lärt mig, vad jag gjorde som jag själv tyckte var bra, vad jag kunde ha gjort bättre med den här undersökningen, lite åsikter ifrån andra personer och vad jag ska tänka på i framtiden när det gäller koncepttänket. Jag berättar att jag tyckte att EP:ns helhet fungerade och att jag var nöjd med alla låtar, men att processen kunde ha gått fortare. Jag lärde mig också att använda ett bättre sätt att skriva låtarna såsom att spela in idéer på gitarr och sång istället för att skriva i datorn.

I det här arbetet utforskar jag vilka konstnärliga beslut jag tar som producent och varför. Jag har skrivit mycket musik i mitt liv och är bekant med vilka beslut jag behöver ta i låtskrivarprocessen men som producent har jag, än så länge, inte lika stor erfarenhet. Jag har därför analyserat min egen kreativa process som producent av mitt soloalbum. Frågor jag har tagit upp är instrumentering, arrangering, psykiska och fysiska aspekter av musikproduktion och personlig utveckling. Det som blev tydligt i det här arbetet är att gränsen mellan vilka beslut som tas som låtskrivare, musiker och producent är inte lika tydliga som jag tidigare trott. Hur jag väljer att lägga en sångmelodi påverkar soundet så pass mycket att andra musikaliska element berörs och behöver anpassas efter det beslutet. Gitarrarrangemanget, som jag oftast skriver under tiden låten skapas, påverkar hur mycket plats som finns kvar till resterande pålägg osv. En lärdom jag har tagit av detta arbete är vikten av att våga ställa de rätta frågorna när produktionen inte känns bra. Istället för att försöka rädda en låt eller produktion med fler pålägg är ofta problemet att låten inte är tillräckligt bra eller att jag inte har haft en tillräckligt tydlig vision om hur produktionen ska låta. Då är det mycket effektivare att angripa kärnproblemet än att försöka rädda låten med många pålägg. Jag har även observerat när och varför jag har hamnat i ett kreativt gynnsamt och behagligt tillstånd, som ofta kallas för flow. När jag har fokuserat på prestation och fastnar vid för små detaljer blir det tydligt att flow inte kan infinna sig, men när jag däremot har en tydlig vision om vart jag vill med en produktion eller låt och känner att jag vet hur jag ska ta mig dit, hamnar jag lätt i flow. Jag har fokuserat mest på mitt eget förhållningssätt till musikproduktion men har även lyft in andras erfarenheter i ämnet, t.ex. producenterna Pharrell Williams och Rick Rubin.