Syftet med mitt arbete har varit att få en djupare insyn i mitt eget mixande samt att ta reda på vad som eventuellt utvecklas med mitt mixande under arbetets gång. Min metod har varit att utgå från mitt nuvarande tillvägagångssätt, att mixa mot referenslåtar och i olika rum samt att föra anteckningar över min process. På så vis hoppades jag belysa hur jag mixar och vad som fungerar för mig. Arbetet genomfördes under fyra veckor och jag mixade under perioden tolv låtar. Detta innebar för mig en högre produktionstakt mot vad jag tidigare har mixat i. Undersökningen resulterade i många värdefulla insikter kring mitt eget sätt att mixa och gav mig betydelsefulla lärdomar som jag bär med mig in i framtiden. Tydligast var insikten om hur pass lång tid jag kan mixa fokuserat och när det är dags att ta en paus. / <p>På grund av upphovsrättsliga skäl publiceras ej allt ljudande material.</p>

I denna studie granskas ett utvalt antal intelligenta plug-ins, för att fastställa om de gör vad som utlovas enligt deras produktbeskrivning. Avsikten med detta arbete är att ge en bild av vad man kan förvänta sig av denna nya teknologi i avseende till funktionalitet och effektivitet. Med hjälp av olika analystekniker granskas 11 ljudspår, både separat och tillsammans, för att ge en objektiv (data) bedömning av dessa plug-ins prestanda. En subjektiv (mänsklig) bedömning, via ett lyssningstest, utförs även på en låt mixad i två versioner; en av mig samt en mixad av de utvalda intelligenta plug-insen. Analysen av detta fann att prestanda och funktionalitet motsvarades av dessa intelligenta plug-ins produktbeskrivningar utifrån vad som undersökts, samt att testpersonerna upplevde att den “intelligenta mixen” innehöll flest musikaliskt tilltalande attribut

Målet med studien var att utifrån kvalitativa fokusintervjuer få fram vilka delar i decentrala ämnesinnehållen från kurserna Musikproduktion 1 och 2 som lärarna lägger mesttyngd på inom undervisningen, och varför de anser att dessa utvalda delar är viktiga förelevernas framtida kompetenser. Den tidigare forskningen som används i studien visar påhur lärare som undervisat i musikproduktion ansett att teknisk, musikalisk samt social ochledarkompetens är viktiga kompetenser som musikproducenter bör ha med sig. Resultatetsom analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv har tolkat ett resultat som dessaintervjuade tre lärare är enade om. De två kompetenser som lärarna i denna studie läggermest tyngd på att eleverna bör lära sig är teknisk kunskap inom musikproduktion samtplanering och samarbete med andra musiker, eftersom de anser att dessa två delar ärviktigast för musikproducenternas framtida arbete. I diskussionen argumenteras det förhur dessa två ämnesinnehåll kan användas av lärare. Utifrån resultatet var det möjligt attargumentera för en skillnad mellan dessa två kurser. Inom kursen Musikproduktion 1 vardet möjligt att skapa en progressiv kunskapskurva där ämnesinnehållet kan användas i enviss ordning utefter de mest primära delarna en musikproducent bör kunna. Då kursenMusikproduktion 2 är en fördjupning av Musikproduktion 1, var det utifrån lärarnasåsikter möjligt att argumentera för att den är mer beroende av elevernas kunskaper ochmål, varav därför blev alla delar i den kursen lika viktiga och svåra att separera frånvarandra.

Billie Eilish är en artist som slagit igenom stort det senaste året. Hon har vunnit ett flertal priser för sitt arbete och sina produktioner, och är en av världens största artister i skrivande stund. Debutalbumet ”When We All Fall Asleep, Where Do We Go?” släpptes våren 2019 där samtliga produktioner skrivits av Billie tillsammans med hennes bror Finneas O´Connell, vilket är unikt jämfört med andra världsartister idag. Nästan alla låtar från debutalbumet var skrivna och producerade i Finneas sovrum, utan vetskapen eller en förväntning om att de en dag skulle bli några av de mest uppmärksammade och framgångsrika låtskrivarna i musikvärlden. Därför var detta intressant att studera hennes produktioner, vad som utmärker dessa, samt hur produktionsprocessen går till då många påstår att Billie Eilish är en annorlunda artist.   Efter att ha gjort en musikanalys genom att lyssna på tre av hennes produktioner kunde jag uppfatta specifika kännetecken såsom hennes sångteknik, produktionernas mix, val av låtstrukturer, samt hennes röstkaraktär. Inom produktionsprocesserna för dessa tre produktioner, som granskades i artiklar och strömmande videos på internet, kunde jag hitta intressanta svar såsom hur produktionsprocessen gick till för de tre produktionerna samt beskrivningar kring specifika ljudeffekter och inspelning av sång.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur fyra musiklärare i grundskolan arbetar med digitala verktyg i musikundervisning. Syftet är även att undersöka vilka digitala verktyg som används i musikundervisningen samt hur mycket tid musiklärare avsätter för arbetet med digitala verktyg. Undersökning genomfördes med hjälp av semistruktuerade intervjuer som metod. Som teoretiskt ramverk användes didaktikens frågor och musikdidaktik. Resultatet påvisar att samtliga lärare som intervjuades arbetar med digitala verktyg i någon form i sin undervisning. Det som skiljer sig är hur undervisningen sker, vilka digitala verktyg som används och på vilket sätt, samt hur mycket tid lärarna avsätter för arbetet med digitala verktyg i musikundervisning.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur ljudproduktion och musikproduktion förmedlas under kurserna ensemble samt musikproduktion på det estetiska programmet på gymnasiet. Genom observationer möjliggörs beskrivningar av vad som sker i skolans lärmiljö. För att möjligöra ett bredare resultat kring vad som sker i skolans lärmiljö har 27 kvalitativa observationer av öppen och deltagande karaktär genomförts. Urvalet av de lärare som undersökningen gäller kommer från två gymnasieskolor på estetiska programmet, eftersom det är på gymnasial nivå som undersökningen är relevant för. Resultatet visar lektioner där eleverna är i klassrummet/replokalen, studion samt på scenen. Eleverna har relativt god uppfattning vad gäller balans av volym mellan olika instrument där lärarna endast ibland tar ledarroll för att stödja eleverna eller skapa ett reflektivt praktiserande vilket visar på en mer elevcentrerad undervisning. Genom typen av uppgifter eleverna arbetar med blir undervisningen en social arena där ett reflektivt praktiserande uppstår i grupp, både med hjälp av lärare, elever emellan och av problem som uppstår under lektion. En problematik som alla musiklärare är väl medvetna om är ljudnivån kopplat till arbetsmiljö. När medverkande upplever det under lektionerna som om det inte är en alltför lång stund med högre ljudnivå uppstår risk för problem av olika slag. För det första risken för permanenta hörselskador, med ytterligare risk på grund av att viss stigmatisering av användandet av hörselskydd finns, men också attityden i spelandet av instrumenten. Uppsatsen avslutas med två förslag på vidare forskning varav det ena är en liknande undersökning men i större utsträckning än vad som finns utrymme för en uppsats på grundläggande nivå.

Syftet med den här studien var att undersöka konstnärliga och tekniska metoder som kan användas i skapandet av stråkarrangemang inom populärmusik. Frågeställningarna utgick från att undersöka både generella konstnärliga och tekniska metoder, samt specifika metoder som kan användas i situationer där målet är att simulera ett större sound i en stråkkvartett. I det här arbetet följdes arbetsprocessen med två stråkarrangemang, Intro-låten och 2.0. Som metod togs kontakt med tre professionella arrangörer med stor erfarenhet inom ämnet för konstnärlig och teknisk vägledning till slutförandet av arrangemangen. Detta resulterade i att inspirationen och rekommendationerna från arrangörerna togs i beaktning under slutförandet av arrangemangen. Under mixnings- och redigeringsprocessen reflekterades det över de olika metoderna som använts under studien. Avslutningsvis diskuterades vikten av att komma tillbaka till sin egen personliga smak och det man som arrangör anser vara bäst för låten då man arrangerar för stråkkvartett inom populärmusik. Förslag till framtida forskning gavs i att fördjupa sig i olika typer av speltekniker för stråkinstrument och undersöka hur dem fungerar i en pop-kontext, samt forska i skillnaderna mellan stråkorkester kontra stråkkvartett inom populärmusik.

I den här uppsatsen har jag undersökt hur mitt låtskrivande påverkas när jag använder mig av fyra olika metoder som utgångspunkt när jag skriver låtar.  Syftet med arbetet var att undersöka vilken metod som fungerade bäst för mig och som gav mig det resultatet jag ville ha. Jag har skapat fyra olika metoder där struktur och regler har använts i mindre och högre grad. Metoderna skiljer sig åt men kan enklast förklaras med att de utgår från piano med få regler, från dator med få regler, från piano med fler regler eller från dator med fler regler.  Jag har använt mig av olika referenslåtar inom genren pop för att se till att mina låtar resulterar i ett modernt popliknande sound. Kontinuerligt under arbetets gång har jag antecknat min process i en loggbok samt i röstmemon på mobilen. Alla metoder hade sina för- och nackdelar men jag upplevde att metoderna med mer struktur och fler regler var lättare att använda och gav mig ett bättre resultat än vad de andra metoderna gjorde. I efterhand är det intressant att reflektera över tiden som jag lade ned på text och melodi gentemot arrangemang beroende på vilken metod jag använde mig av. Jag inser nu att alla delar i en låt är lika viktiga.

Detta arbete har handlat om att undersöka möjligheterna till att förena bretonsk folkmusik med genrerna indiepop, folk samt RnB i en förhoppning om att hitta ett eget unikt sound. Arbetet resulterade i fyra låtar som skrevs och producerades under fem veckors tid med en metod som bestod av att lyssna, analysera samt inspireras av musik i dessa olika genrer samt musik där man har laborerat med att beblanda olika genrer. I diskussionen tas det upp reflektioner över vad man kunnat göra annorlunda samt det som fungerade bra och vad jag kan dra för lärdom av detta arbete.

Den här uppsatsen är en reflektion och analys av aktörers diskussioner om hur AI som generator och verktyg påverkar samt kan komma att påverka musikindustrin. Uppsatsen utgår från två frågeställningar som syftar till att genom samspel kunna öppna för diskussion om bland annat hur musik produceras och manipuleras genom AI, samt hur AI står sig gentemot kultur, uppfattningar och etik. Dessa två frågeställningar lyder: ”Hur ser olika aktörer inom musikindustrin på hur AI påverkar samt kan komma att påverka musik-skaparprocessen, och vad upplever de att det finns för potentiella fördelar och nackdelar med att använda AI inom komposition och produktion?”, samt ” Hur kan AI-genererad musik tolkas och uppfattas av vissa människor, och hur kan dessa tolkningar och uppfattningar eventuellt komma att förändras i framtiden?”. Besvarandet av dessa frågor sker genom en huvudsaklig kvalitativ metod, med stöd av netnografi och teoretisk innehållsanalys. Anledningen till valda metoder är för att kunna göra ett djupdyk i ämnena i en tvärvetenskaplig mån, och för att kunna ge en detaljerad förståelse i ämnet genom färre men alltmer koncentrerade data. Syftet med arbetet är att öppna för diskussion kring ämnet om AI och musikindustrin samt dess påverkan, för att sedan kunna reflektera kring dess potentiella påverkan i framtiden. Studien som gjorts visar på att artificiell intelligens har påverkat musikindustrin på många vis redan idag, och att AI idag bidrar till många etiska dilemman gällande vem som faktiskt står till svars för exempelvis AI-genererad musik; detta som en produkt av hur lagar inte hunnit anpassa sig till AI:s exponentiellt växande framträdande i samhället. Studien belyser även kritiken som givits till AI för dess inkräktningar på den mänskliga kreativiteten, och dess eventuella övertagande av arbetspositioner inom konstvärldarna. Trots detta så reflekterar studien även på positiv kritik, där många inom industrin belyser möjligheterna med AI inom musikkomposition och produktion med idén om AI som möjliggörare och kollaboratör.