I mitt arbete undersöker jag vikten av timing i det vi gör som musiker när vi spelar. Genom min analys av Douze Études 1, med både egen övning och digitala verktyg, har jag kommit fram till hur timing kan skapa olika sound. Mitt arbete kommer täcka olika metoder av övning med digitala verktyg. Första delen av arbetet är en formanalys av etyden, då jag kommer gå igenom olika delar i stycket för att få en grundläggande översikt. Därefter går jag igenom min övningsprocess där jag detaljerat beskriver de problem som jag har stött på. Avslutningsvis dedicerar jag ett kapitel om övning med digitala verktyg där jag även kommer att ta upp logistiken och mentaliteten bakom övningen. / <p>Inspelning av Delécluse Étude 1 skedde separat och därav kommer som en separat inspelning.</p><p>Examenskonserten ägde rum på Kungliga Musikhögskolan, Svarta Lådan den 26e maj 2017.</p><p>Program:</p><p>Twine - Rolf Wallin, för marimba och xylofon</p><p>Rollercoaster - Daniel Berg, Yaroslav Polikarpov, för vibrafon och marimba (uruppförande)</p><p>Blues for Gilbert - Mark Glentworth, solo stycke för vibrafon</p><p>Dancing Stars - George Hamilton Green (arr. av Jerker Johansson), för solo xylofon tillsammans med två marimbor.</p><p></p><p>Medverkande:</p><p>Aleksander Ullriksen, Maarja Nuut, Daniel Berg, Rikard Markstedt, Kristoffer Linder</p>

Denna uppsats handlar om att skapa konstnärliga produktioner med loopar som utgångspunkt. Utifrån fyra specificerade loopmetoder har åtta konstnärliga produktioner skapats. Med looparna som utgångspunkt skapas en grund att bygga från och i samma stund ett problem som måste lösas. Denna medvetna begränsning frambringar effektivitet och kreativa lösningar samt användbara verktyg och intresseelement.

Denna uppsats handlar om vilka tekniker som kan användas då man vill förlänga speltiden på en låt inom rock och metal. Jag har förlängt en låt som från början var 4 minuter till en låt som numera är 14 minuter. Jag har analyserat band och artister som spelar progressiv rock och progressiv metal för att ta lära från deras tekniker hur man håller en röd tråd genom en längre komposition. Min projektlåt skrev jag om genom att lägga till flera olika instrumentala delar, allt från intro till gitarrsolos och melodier som vackert smälter samman låtens olika delar. Originallåten, som inte har progressiva element, utvecklades till en projektlåt som var väldigt progressiv, utan att hamna utanför den ursprungliga musikaliska miljön.

Music production is a relatively new subject in upper secondary school who place high demands on the teacher's expertise in many areas of knowledge, such as sound technology, composition, arranging and leadership. A music teacher education by deepening specialization in music production was not started until 2011, as teacher graduates before 2015 lack formal training in the subject. The purpose of the study is to highlight the teacher's view of what it takes to teach the subject music production in upper secondary school and how the application of their skills may seem teaching. The study consists of four interviews with teachers who teach music in upper secondary school. The study shows that teachers need to be multi-skilled to teach the subject music production. In addition to traditional music skills they must have significant knowledge of music technology, and be familiar with today's musical trends and cultures. The study shows that there are great advantages to being able to play one or more instruments as music production teacher, and having experience in the music industry is considered a must in order to make the lessons as realistic as possible. The challenge for today's music teachers is the need to constantly develop their skills to contribute in a meaningful and reality-grounded education in a constantly changing music industry. / Musikproduktion är ett relativt nytt ämne på gymnasiet som ställer höga krav på lärarens kompetens inom många kunskapsområden, till exempel ljudteknik, komposition, arrangering samt ledarskap. En musiklärarutbildning med fördjupad inriktning mot musikproduktion startades inte förrän 2011 så undervisande lärare med examen före 2015 saknar formell utbildning i ämnet. Syftet med studien är att belysa lärares syn på vad som krävs för att undervisa i ämnet musikproduktion på gymnasiet samt hur tillämpningen av deras kunskaper kan te sig i undervisningen. Studien består av fyra kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i musikproduktion på gymnasiet. Studien visar att lärare behöver vara multikompetenta för att undervisa i ämnet musikproduktion. Utöver sedvanliga musikkunskaper så måste de ha betydande kunskaper om musikteknologi samt vara insatta i dagens musikaliska trender och kulturer. Studien visar att det finns stora fördelar med att kunna spela ett eller flera instrument som musikproduktionslärare och att ha erfarenhet av musikbranschen anses vara ett måste för att kunna göra undervisningen så verklighetstrogen som möjligt. Utmaningen för dagens musikproduktionslärare är att de ständigt måste utveckla sina kunskaper för att bidra med en meningsfull och verklighetsförankrad undervisning i en ständig föränderlig musikbransch.

Studiens syfte har varit att få fördjupad kunskap om hur gymnasielärare förhåller sig till den särskilda betoningen på kunskaper om arbetsmiljöfrågor i Musikproduktion 1 och vad som uppfattas centralt i kursen. För att få en djupare förståelse om vad som kan uppfattas som centralt har begreppet musikproduktion redogjorts med hjälp av tidigare forskning. Detta arbete har genomförts med kvalitativa intervjuer med fyra stycken verksamma gymnasielärare inom ämnet musikproduktion. Fyra olika uttryck för förståelse har framkommit med hänsyn till ämnets syfte, det centrala innehållet och kunskapskraven. För samtliga informanter läggs det huvudsakliga fokuset på skapande och kreativitet i kursen Musikproduktion 1 och detta anses centralt i kursen. Studiens resultat visar att dessa fyra intervjuade gymnasielärare inte lägger särskild betoning på kunskaper om arbetsmiljöfrågor med fokus på elsäkerhet, ergonomi, hörselvård, belysning, arbetstidsregler och arbetsmiljöregler i utformningen eller genomförandet av kursen. De teoretiska utgångspunkterna för denna studie har grundat sig i ett läroplansteoretiskt perspektiv tillsammans med ett ramfaktorteoretiskt tänkande och klassifikation, inramning och makt och kontroll.

Att släppa musik, alltså att offentliggöra musik, är något som är lätt att tänka sig enbart är en rolig angelägenhet för artister och musikproducenter, men hur mår vi som gör det egentligen i processen innan, under och efter att musiken har släppts? Många uttrycker rädslor och prestationsångest som dominerande känslor snarare än glädje och upprymdhet. Jag kände mig intresserad av att undersöka om det fanns flera som kände som jag, att det inte är okomplicerat att släppa musik, och vad folk har för strategier för att hantera det som känns jobbigt. Genom att undersöka min egen process när jag släpper musik samt skicka ut frågor till andra som gör det har jag försökt ta reda på om det finns sätt som får oss att må bättre eller sämre. Syftet har varit att skaffa mig erfarenheter för mina framtida släpp, samt möjligheten att kunna dela med mig av dem till andra. I min undersökning har jag fått mina föraningar att det inte bara är jag som brottas med mitt mående kring att släppa musik bekräftade. Det verkar vara väldigt vanligt. En av de tydligaste känslor som uttryckts är rädslan för vad andra ska tycka om dem som person när de försöker sprida sin musik, snarare än om musiken i sig. En annan är att väldigt många brottas med prestationsångest och känslor av otillräcklighet. Några saker som däremot verkar få folk att må bättre, inklusive mig själv är att inte göra allt arbete kring ett låtsläpp själv, att ge plats i livet för annat än musiken och att ha ett nytt projekt på gång så fort ett släpp är slutfört. / <p>Låten som det konstnärliga arbetet berör:https://www.youtube.com/watch?v=UXoK5FjExBk</p>

Det här är ett konstnärligt arbete som handlar om att producera popmusik influerad av Steve Reichs minimalistiska verk. Det inleddes med en analys av de musikaliska parametrarna harmonik, rytmik och klangfärg i tre av Reichs verk. Med resultatet från analysen som mall skapades sedan nya produktioner till tre poplåtar. Poplåtarna skrevs av författaren innan starten för detta arbete. Resultaten blev av varierande kvalitet. I vissa fall upplevde författaren att det mest lät som att man lyssnade på två låtar samtidigt. När författaren tog egna initiativ och lät ljudbilderna smälta samman mer upplevde han dock att resultatet blev bättre. I de fallen påstår han att musiken blev någonting mer än bara honom själv + Reich, den blev någonting nytt och helt unikt!

Syftet med mitt arbete var att jag ville ta reda på hur jag kunde effektivisera min skapandeprocess för att kunna färdigproducera en hiphoplåt om dagen.  Jag producerade fyra låtar. Genom att kartlägga mina beteenden i min skapandeprocess kunde jag med hjälp av litteraturstudier plocka fram metoder för att öka min kreativitet och effektivitet.

Detta är en jämförande studie av textförfattarverktyg och dess påverkan på min skapandeprocess. Mitt syfte var att undersöka hur skapandeprocessen påverkas av olika textförfattartekniker och vilka verktyg jag får mest nytta av i mitt egna textskapande. Jag genomförde detta genom att skriva sex låtar och genom att dokumentera skapandet av dessa för att sedan diskutera verktygens påverkan på texternas skapandeprocess. Jag fick en djup insikt i textförfattandets hantverk och en del av de verktyg man kan använda som hjälpmedel för sitt textskapande. Jag har insett att alla verktyg inte är optimala i alla avseenden och att jag gärna väljer verktyg beroende på vilken typ av låt jag ämnar skriva. Jag har även funnit en kedja av verktyg och moment som jag känner mig bekväm i och som hjälper mig prestera bättre än när jag skriver texter utan verktyg.

Detta är en studie om instrumental låtskrivning genom adaption – från trummor till gitarr. Mitt syfte med studien var att undersöka hur trumkomp och rudiments kan tolkas på gitarren och användas som verktyg för låtskrivning. Genom att använda trumkomp och rudiments för att skapa gitarrkomp samt rudiments som verktyg och inspiration till melodi-skrivande på gitarr skapades fyra instrumentala låtar. I uppsatsen beskrivs hur denna tolkning gick till och hur adaptionen kunde vara mer eller mindre kreativ beroende på om trumkomp eller rudiments var ursprunget till låten. De fyra låtarna fullbordades med enklare arrangemang och spelades in. I diskussionen resonerar jag kring hur min kreativitet har stimulerats men också hämmats av det här sättet att skriva komponera musik. Slutsatser som jag gör är t.ex att det tillvägagångssätt som beskrivs i uppsatsen kanske bör ses som ett inspirerande första steg i en kreativ process snarare än ett verktyg som ska följas strängt under hela komponerandet av en låt.