Syftet med studien är att undersöka hur AI kan användas som verktyg inommusikproduktion. De tre program som valdes ut för undersökningen var: AIVA, GoogleAI och Jukebox. För att genomföra undersökningen har deskriptiv fallstudie valts sommetod med komplettering av autoetnografi och designforskning. Resultatet visade påhur de olika programmen kunde användas i olika områden av musikproduktion. AIVAkan användas för att komplettera och/eller återskapa mänsklig kreativitet. Jukebox somär en generativ modell kan användas för att emulera ljudfiler till att imitera olika låtareller andra kompositörers stilar. Google AI består av flera AI program bland annatScribe och Magneta Studios ingår. Där Scribe kan användas för att transkriberapianoljudfiler till MIDI och Magenta Studios kan användas som fristående programeller som plugins i en DAW och med MIDI eller ljudfiler kan programmet utökakreativiteten, ge nya idéer eller bara för experimentera med AI. AI i musikproduktionkan användas som ett effektivt hjälpmedel för att skapa, hitta eller utöka kreativitet.Studien bidrar till att ge ytterligare kunskap om hur AI kan användas som ett kreativtverktyg i musikproduktion genom forskaren själv använder programmen och på ettdetaljerat sätt förklarar processen från början till slut och tar upp exempel på hurprogrammen kan användas i musikproduktion.

Arbetet ligger som grund för min fortsatta utveckling inom området musikproduktion. Med en egenkomponerad låt utforskas i detta arbete processen att finna en produktion som tar tillvara på låtens unika kvalitéer. Produktionen ämnar även få låten att klinga trovärdigt utifrån sin genre. Arbetets metod beskrivs utifrån produktionstekniska och estetiska perspektiv där referenslyssning, analys av den egenkomponerade låten och musikprogrammet Logic är tongivande. Centralt för projektet är att urskilja och ta till vara på de element som den redan färdigskrivna låten besitter och förgylla dessa på ett tilltalande sätt. Resultatet är två produktioner som klär låten i olika kostymer där den ena klingar mer akustiskt likt den tidigare inspelade demon. Den andra sätter en mer dystopisk och dramatisk prägel med sitt minimalistiska arrangemang. Arbetet genererade både musikaliska och pedagogiska tankar kring hur ämnet musikproduktion kan berika en lärandesituation och musicerande i stort.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur man skulle kunna gå till väga för att skriva låttexter genom att ha en film som inspirationskälla. Jag har skrivit tre låtar baserade på filmen ”The Curious Case of Benjamin Button”. Jag kollade igenom filmen två gånger och valde sedan ut scener och karaktärer att jobba vidare med. Det kunde till exempel vara scener med mycket substans att skriva om, samt scener som väckte min egna nyfikenhet. Materialet jag fick utav denna process resulterade i specifika, tidskodade scener och citat från filmen som jag delade upp i separata anteckningar. Detta arbete resulterade i tre låtar där låt 1 har mest fokus på en karaktär, låt 2 har mest fokus på en historia och där låt 3 har mest fokus på en känsla. Musiken är intuitivt skriven och har som syfte att backa upp texten. Jag lärde mig hur viktigt det är med förarbete, och att just ha en metod när man skriver text. Har man det så har man också alltid något att gå tillbaka till. Förhoppningen är att denna metod skall kunna upprepas oavsett vilken genre man helst jobbar med som låtskrivare.

Studien undersöker hur trummornas roll på inspelningar inom populärmusiken har förändrats från 1980-talet till idag, dels med fokus på vad trummorna spelar och dels med fokus på hur trummorna låter och uppfattas i ljudbilden. Paralleller dras även till den tekniska utvecklingen avseende skapandet av trumljud från 1980-talet till idag. Undersökningen bygger på en fallstudie baserad på Roxettes tio studioalbum och genomförs i fyra steg: en historisk genomgång av den musikteknologiska utvecklingen, en analys av Roxettes tio studioalbum med fokus på trumspelet, en intervjustudie med två av producenterna av dessa album samt en sammanställning av analysens resultat och intervjusvaren som sätts i relation till den musikteknologiska samtiden. Slutsatser som kunnat dras för Roxette är att störst förändring över tid har skett avseende trumkompets utformning samt trumljudens karaktär, vilket delvis kan kopplas till de tekniska innovationer främst under 1990-talet som gjorde både programmering och sampling av trumljud möjlig. I och med denna utveckling kunde en ökad statiskhet i både trumkompets utformning och trumljudets karaktär knytas till att trummorna programmerades, vilket dock inte kunde visas genom  musikanalysen enbart. Intervjusvaren från två av Roxettes producenter gav den kompletterande informationen för att kunna dra denna slutsats. Instrumentering och trummornas plats i ljudbilden förblev generellt oförändrade under den undersökta tidperioden. Varje av gruppens tio album innehåller i sig en variation gällande trumljuden och trumkompets utformning. Även avseende inspelningssättet kunde en variation konstateras, med en trend mot mer programmerade trumljud under 1980- och 1990-talet, med en återgång till mer akustiskt inspelade trummor runt decennieskiftet 2010 och en åter mer programmerad framtoning på sista av gruppens album 2016.

Die unterschiedlichen Erinnerungskulturen Mittel- und Osteuropas hinsichtlich des Zweiten Weltkriegs hat Stefan Troebst zusammenfassend in vier Gruppen eingeteilt. Die erste Gruppe bilden die baltischen Völker, die den sowjetischen Siegesmythos am stärksten in Frage stellen – Esten, Letten und Litauer. Sie wurden noch im Juli 1944 erneut von einer fremden Macht besetzt, die eine Politik des Völkermords verfolgte. In diesen Ländern herrschte das Sowjetregime, und Massenvertreibungen nahmen ihren Anfang. Zur zweiten Gruppe zählen die Völker, die sich noch nicht über die Kriegsfolgen und den Sinn des Siegesmythos einig geworden sind – Polen, Ungarn und Ukrainer. Der dritten Gruppe ordnet Troebst die Völker zu, in denen eine von Gegensätzen durchzogene Bewertung der Kriegsfolgen existiert (vom aufgezwungenen System der Fremdherrschaft bis zum modernen Kommunismus) – Rumänen, Bulgaren und andere Balkanvölker. Und letztendlich die Schöpfer und Anhänger des Siegesmythos – Russen, Moldauer, Belarussen, ethnische Gruppen der Republik Transnistrien, deren politische Elite immer noch die Sowjetideologie und die Praxis ihrer Kulturbildung verfolgt.

Undersökningen har genomförts för att ta reda på hur digitala verktyg används i musikindustrin och på vilket sätt dessa appliceras i praktiken. Det digitala verktyget som ställts i fokus är “trum-plugins” eller digitala trummor.Arbetet baseras framförallt på källor i form av video-handledningar, digitala artiklar, relevant litteratur och forskning, men även på observationer under mitt egna praktiska arbete. Resultatet medför en inblick och förståelse för hur, samt varför digitala trummor används i moderna musikproduktioner. Vidare presenteras exempel på olika tekniker, tillvägagångssätt och arbetsmetoder för att behandla problem i den kreativa arbetsprocessen, samt varför nämnda metoder används. Genom att redovisa dessa exempel synliggörs den exklusiva användningen av trumprogrammering i några av de största nuvarande hitlåtarna. Vidare undersöker arbetet om hur riktiga inspelade trummor manipuleras digitalt genom kvantisering och triggers. För att inkludera en historisk aspekt presenteras hur trummaskinen användes i en musikproduktion när digitala verktyg inte var lika sofistikerade och utvecklade.Med hjälp av ovanstående information och forskning besvarades huvudfrågan.Slutsatsen inkluderar bekräftelsen om att mänskliga musiker allt mer blir ersättliga med den teknologiska utvecklingen. Detta resulterar i en ny frågeställning kopplad till den eviga diskussionen om förhållandet mellan människa och maskin i musikvärlden. / The purpose of this article is to investigate how digital tools are used in the music industry and their practical application. The main focus for this article will be the use of "drum-plugins'', more commonly known as digital drums.The results are based on various source materials such as video tutorials, digital articles, relevant literature and research. Another important aspect of the results are observations from my own music production using digital drums.First, the results provide both an insight and understanding of how and why digital drums are used in modern music productions. Second, a number of techniques, approaches and methods are presented to help solve common problems in the creative work process. Third, the relevance and application of these methods is explored.Furthermore, by accounting for the above examples the presence of digital drums in numerous modern "hit-songs" is discussed. Another important product of digitalization shown in the article is the digital manipulation of real drums using quantization and triggers. Lastly, to include an historic aspect the use of drum machines in "earlier" music productions is presented.The main question was answered using the above information and research.Finally, the conclusion confirms that human drummers are more frequently being replaced due to technological advancements, which results in a new question, or debate, i.e the relationship between man and machine in the music industry.

Detta arbete har gått ut på att spela in, producera och mixa en annan artists kommande singel på distans, till hennes debutalbum. Låten heter Springer Hem I Ösregn. Det utfördes och började med en färdig demo med alla instrument först gjorda i datorn och en slasksång insjungen av skribenten. Demon skickades till en trummis och basist som spelade in på distans. Sångerskan, Moa Silén, tog tåget till Arvika från Stockholm och spelade in all sång under en helg hemma hos mig. Gitarrer spelades in på egen hand i efterhand och låten producerade upp ytligare. Mixandet gjordes av mig och Anton Fagerberg. Mastern står även Anton för. Resultatet blev ett mer nytt och modernt sound än hennes tidigare singel. Vilket målet var redan från början och att kunna blanda akustiska instrument med digitala. Det uppstod problem då mycket gjordes på distans och även i mixnings-processen för att få bas och trummor att samarbeta, men med hjälp av Anton så löste det sig. I framtiden kommer detta projekt ske utan distans och med bättre arbetsförhållanden. Trots den långa resan blev resultatet av låten som förväntat. / This assignment has been about recording, producing and mixing another artist's upcoming single, remotely, for her debut EP. The song is called ”Springer Hem I Ösregn”. It was first created with a demo with all the instruments made in the computer and a demo-vocal sung by myself. The demo was sent to a drummer and bass-player who recorded it remotely. The singer, Moa Silén, took the train to Arvika from Stockholm and recorded all the vocals during a weekend at my place. Guitars were recorded on their own and the song produced more superficially afterwards. The mix was done by myself and Anton Fagerberg. The master was also done by Anton. The result was to get a more new and modern sound than her previous single. Which the goal was right from the start and to be able to mix acoustic instruments with digital instruments. There were problems cause a lot was done remotely and also during the mixing process to get the bass and drums to work together, but with some help from Anton it was solved. In the future, this project will be done without the distance and with better working-conditions. Despite the long journey, the result of the song was as expected.

Detta arbete hade som syfte att undersöka vilka kunskaper och färdigheter som är viktiga att inkludera och gestalta i en portfolio riktad mot branschen game audio design. Baserat på denna undersökning ville jag sedan själv skapa en egen portfolio riktad mot denna bransch. För att genomföra min undersökning samlade jag in data och information genom att dels genomföra intervjuer med verksamma inom branschen, dels samla information från artiklar, bloggar och forum kring ämnet. Denna undersökning resulterade i en sammanställning av de kompetenser och kunskaper som enligt branschen ansågs vara meriterande för yrket. Resultatet delade jag upp i fyra kategorier; ”avancerad ljuddesign”, ”verktyg och programvaror”, ”programmering och logik,” samt ”kreativitet, storytelling och innehåll”. Min show reel inkluderade och gestaltade bland annat kunskaper inom programvarorna Unreal Engine, Wwise och Logic Pro X, samt färdigheter inom programmering, avancerad bearbetning av ljudmaterial och storytelling. Projektet som helhet inkluderade även kreativt arbete inom områdena ljuddesign, inspelningsteknik, spelutveckling, programmering, filmfotografi och filmredigering. Efter avslutat projekt gick jag vidare med många nya kunskaper och färdigheter inom området game audio design. Jag hade också fått en stor förståelse kring hur branschen fungerar och jag hade även färdigställt en egen konkurrenskraftig show reel riktad mot nämnda bransch.

Sättet på vilket vi upplever musikalteater har under de senaste åren genomgått ett skifte. Allt fler musikaler har gått ifrån att främst vara framförda live till att allt oftare vara inom ett producerat och inspelat format. Som musikproducent och musikalkompositör är jag fascinerad av detta skifte, och vilka möjligheter detta medför. Inom ramen för detta självständiga arbete på avancerad nivå utforskar jag möjligheterna i att komponera och producera musikal för inspelat medium, utifrån perspektivet av musik- och medieproduktion, och vilka konstnärliga möjligheter som uppstår när produktionstekniska aspekter tas hänsyn till under hela processen i skapandet av en musikalfilm. Genom reflektion kring hur musikaler görs idag, och hur modern teknologi och produktionstekniker kan påverka hur musikaler görs framöver, diskuterar jag olika produktionskoncept utifrån egna erfarenheter erhållna från detta projekt, och utifrån redan etablerade produktionsmetoder och teorier, såsom användandet av klicktrack inom musikproduktion, musikaliska metaforer, och mediatransformation. Jag diskuterar fördelen med att, som musikproducent, vara insatt i alla delar av processen, och drar slutsatsen att genom att ta hänsyn till produktionstekniska aspekter under hela skapandeprocessen uppstår nya konstnärliga möjligheter för narrativ och berättande inom musikalteater. / The way in which we experience musical theatre has shifted in the last few years. Rather than being performed live, musicals lean more often towards being within a produced and recorded format. As music producer and musical composer, I am intrigued by this change, and the possibilities it entails. Within this master’s project I explore the possibilities in composing and producing musical for the recorded medium, out of the perspective of music, and media production, and explore artistic possibilities when considering the production aspects during the entire process in creating a musical film. Reflecting on how musicals are being made right now, and how modern technology and producing techniques can affect how musicals could be made in the future, I discuss different production concepts I gather from my own experience working with this project, and previously existing production methods and theoretical ideas, such as the use of a click track while producing, musical metaphors, and media transformation. I discuss the benefits of, as music producer, having insight in every step of the process, and state that by considering production aspects of the project during the entire process, new artistic possibilities are created for musical narrative and further storytelling when creating musical theatre. / <p>Inkluderat som bilaga för detta självständiga arbete är ett videoklipp med utvalda delar från musikalfilmen <em>HAZEL - An Extravagant Musical</em>, som arbetet resulterat i.</p>

I detta arbete har jag undersökt min personliga identitet som låtskrivare och producent när stora delar av musiken och processen bestämdes av slumpen. Jag spenderade fyra veckor med att skriva fyra låtar baserade på slumpvis förutbestämda premisser inom instrumentering, låtens känsla och textens handling. Jag analyserade dessa låtar i kategorierna Arrangering, Produktion, Sång och Lyrik, och jämförde dem med tidigare låtar jag skrivit. Jag kom fram till att min identitet ligger i hur jag tolkar koncept i både text och musik. Att jag ofta har ett drömskt sound med mycket rum, samtidigt som jag också ofta har en närhet. Mina melodier är lekfulla och rörliga och mina texter har tydliga koncept och metaforer som relaterar till vardagen.