Flow, writers block och mindfulness sätts i sammanhang med låtskrivande. Författaren skriver tre låtar och för loggbok över tankar som påverkar processen. Problematiska tankemönster som uppstått i samband med låtskrivandet i studien kategoriseras och analyseras ur ett flow/writers block-perspektiv. Det föreslås att låtskrivare kan nå flow och undvika writers block genom att välja som främsta målsättning att vara medvetet närvarande i låtskrivarprocessen. Några förslag ges på hur en låtskrivare kan sköta manövreringen av sina tankeprocesser under låtskrivarprocessen, samt på hur motiv till låtskrivandet kan rationaliseras. Författaren utvärderar hur han upplever att undersökningen påverkat hans låtskrivarprocess och ger förslag på fortsatt forskning.

I denna uppsats undersöks hur låtskrivaren och artisten Sia Furlers sound och låtskrivarmetoder kan anammas och appliceras på det egna musikskapandet. Ett antal låtar skrivna och framförda av Furler analyseras, tre av dem in i minsta beståndsdel. Det som undersöks är låtarnas uppbyggnad textligt, melodiskt och rytmiskt samt låtarnas sound. De små beståndsdelarna sätts sedan ihop i en ny konstellation i tre helt nya, egenskrivna låtar. Den känsla i Sias musik som eftersträvas är kontrasten mellan ”mörker” och ”ljus”. De nya låtarna blir tre original med klar inspiration från Sia Furlers musik. / This essay examines how composer and artist Sia Furler's sound and songwriting methods can be applied in my own music creation. A number of songs written and performed by Furler are being analysed, tree of them very closely. The parts which are being examined are the dynamic construction of the lyrics, the melodies and the rhythms as well as the sound. These small parts are then put together in a new constellation of three totally new songs. The feeling in Sia's music which is sought is the contrast between “darkness” and “light”. Three original songs inspired by Sia Furler's music are the results of this examination.

Studiens syfte var att skriva tre låtar inom EDM-genren med fokus på arrangering och mixning av baselement inom spannet 30–260 Hz. Metod: Med hjälp av olika analystekniker begrundades tre stycken referenslåtar i genrerna Drum and Bass, Glitch Hop och Progressiv house. Utifrån analyserna av dessa utformades tre stycken arrangeringsmodeller, vilka utgjorde grunden för mina tre produktioner. En jämförelse mellan referenslåtarna och produktionerna gjordes för att belysa skillnader och likheter. För att uppnå mina ideal av ett väl mixat basregister framkom det att det är av extra stor vikt att ta hänsyn till arrangering av baselement gentemot mixning av dessa. I mixstadiet visade det sig att verktyg såsom equalizer, kompressorer, expanders, distar och gaters m.m. hade stor betydelse för basregistrets kvalitet. Diskussion/slutsats: Då låtarna är i olika genrer och tempon kan riktlinjer underlätta mixstadiet såsom att snabba tempon inte är att föredra i kombination med en bastrumma med mycket subbas. Likaså att låtar med lägre tempo kan gynnas av att använda sidechain-kompression som ett rytmiskt verktyg. Att använda dynamiska verktyg såsom expanders kan skapa luft i mixen och motverka att den blir platt. Dist kan vara en bra metod för att ge basfrekvenser attityd och framhäva dem i mixen.

<p>Inom en yrkesgrupp finns det en samlad kunskap och ett yrkeskunnande. En stor del av denna kunskap är outtalad och svårdefinierad. När man överför arbetet till en datormiljö kan det vara av intresse att utforma programvaran på ett sådant sätt att användarna får möjlighet att utnyttja detta kunnande även här. </p><p>Genom att undersöka hur användare arbetar med ett verktyg, som uppenbarligen är designat för att hjälpa användare genom att låta dem utnyttja sin tidigare kunskap inom området, vill vi söka svar på hur detta kan fungera och vilka för- och nackdelar det medför. </p><p>Det verktyg vi använde för vår undersökning var Reason 2.5, ett musikprogram som erbjuder en simulering av en verklig studiomiljö. </p><p>Vi har under testerna sett tydliga tecken på att användarna utnyttjar sitt tysta kunnande i stor utsträckning då de arbetar med gränssnittet. Det stora användandet av metaforer och simuleringar gör att användarna känner igen sig, men det innebär också begränsningar i möjlig arbetsgång. Vi har även sett att man med denna typ av gränssnitt kan erhålla en låg inlärningströskel utan att inskränka på experters möjlighet att arbeta effektivt. Den låga inlärningströskeln är dock beroende av användarens tidigare erfarenhet. Ett simulerat gränssnitt bidrar till konserverandet av den traditionella bild av musikproduktion som är djupt rotad inom yrkesgruppen..</p>

Inom en yrkesgrupp finns det en samlad kunskap och ett yrkeskunnande. En stor del av denna kunskap är outtalad och svårdefinierad. När man överför arbetet till en datormiljö kan det vara av intresse att utforma programvaran på ett sådant sätt att användarna får möjlighet att utnyttja detta kunnande även här. Genom att undersöka hur användare arbetar med ett verktyg, som uppenbarligen är designat för att hjälpa användare genom att låta dem utnyttja sin tidigare kunskap inom området, vill vi söka svar på hur detta kan fungera och vilka för- och nackdelar det medför. Det verktyg vi använde för vår undersökning var Reason 2.5, ett musikprogram som erbjuder en simulering av en verklig studiomiljö. Vi har under testerna sett tydliga tecken på att användarna utnyttjar sitt tysta kunnande i stor utsträckning då de arbetar med gränssnittet. Det stora användandet av metaforer och simuleringar gör att användarna känner igen sig, men det innebär också begränsningar i möjlig arbetsgång. Vi har även sett att man med denna typ av gränssnitt kan erhålla en låg inlärningströskel utan att inskränka på experters möjlighet att arbeta effektivt. Den låga inlärningströskeln är dock beroende av användarens tidigare erfarenhet. Ett simulerat gränssnitt bidrar till konserverandet av den traditionella bild av musikproduktion som är djupt rotad inom yrkesgruppen..

Examensarbetet undersöker vilken stereoteknik som uppfattas ge den mest verklighetstrogna återgivningen av konstmusik samt om valet av stereoteknik påverkas av ljudteknisk eller konstmusikalisk bakgrund. Undersökningen gjordes i form av ett lyssningstest där deltagare i tre grupper fick, efter att ha lyssnat till en konstmusikalisk ensemble live i en konsertlokal, lyssna till tio olika inspelningar av samma stycke vars enda skillnad var vilken stereoteknik som använts vid inspelningen. Deltagarna ombads att gradera hur väl inspelningarna speglade verkligheten samt rangordna dem efter vilka de ansåg låta bäst oavsett hur trogna verkligheten de var.Studiens resultat visar på att konstmusikalisk och ljudteknisk bakgrund påverkar valet av vilken stereoteknik man föredrar och vilken man tycker låter mest likt den verkliga upplevelsen av musiken live. Av resultatet kan man också utläsa att personer inte konsekvent anser att de inspelningar som låter mest verklighetstroget är den man anser låter bäst.

Mitt exemanesarbete består av ett antal låtar och musikproduktioner som jag har gjort mestadels under 2012-2013. Målet med musikproduktionerna har varit att, under rådande förutsättningar inom dom olika projekten, skapa musik vars enda egentliga syfte har varit att beröra den potentiella lyssnaren.I min text har jag lagt fokus på att undersöka hur resultatet har påverkats av att med olika produktionsmetoder arbeta med tempo. Jag har och är framförallt nyfiken på hur maskingenererat tempo, som i texten kommer benämnas som click eller clicktrack, påverkar slutresultatet av en musikproduktion.I två av mina produktioner har jag jobbat med tempo på flera olika sätt. Målet varje gång med dessa produktioner har varit att fånga låtens känsla så bra som möjligt. Anledning till att jag har gjort om produktionerna har varit för att jag inte har varit nöjd och har därav provat en ny arbetsmetod. Jag har därmed funnit det intressant att analysera dom olika versionerna av samma låt för att se om jag kan hitta nyckeln till varför jag har blivit nöjd med en produktion och missnöjd med en annan produktion av samma låt.Min personliga uppfattning är att clicktrack ofta används oreflekterat i inspelningssituationer inom pop och rockgenren och att det starkt påverkar hur musik från dessa genrer ofta låter idag. Jag ställer mig frågan, om det har blivit norm att använda clicktrack i inspelnings situationer. / <p>Bilaga: 1 CD</p>

I tidigare musikproduktioner har jag lagt mycket tid på att skapa välljudande kompositioner och arrangemang, men sällan låtit sången komma i första rummet. Syftet med den här uppsatsen och dess tillhörande konstnärliga arbete är att bidra till att skapa en fördjupad förståelse av hur man i processens alla delar lyfter fram sången i en musikproduktion. För att undersöka detta har jag skrivit tre låtar, som jag har låtit en referensgrupp lämna synpunkter på. Under skrivprocessen undersökte jag några specifika områden nämligen tonarter, dynamik, språk och text, och melodispråk. Gällande arrangemang jobbade jag med att låta melodier göra rum för sången, reflektera textens budskap i känslan av arrangemanget och matcha energin i sånginsatsen med energin i arrangemanget. När det kommer till inspelningen lade jag stort fokus på att förbereda och genomföra inspelningen av leadsången, för att jag som sångare skulle ges så goda förutsättningar som möjligt. Redigeringsprocessen syftade till att sätta sången i centrum i ljudbilden. Resultatet, enligt mig och referensgruppen, blev att sången till största del spelar huvudrollen i kompositionerna och arrangemangen, men att den inte ännu ligger i centrum i mixen. / <p>Jag bifogar 3 stycken ljudfiler, där varje ljudfil innehåller utvalda delar av de låtar jag har jobbat med i den konstnärliga delen av mitt arbete. </p><p>Låtskrivare, arrangör, producent:- Helena Alin</p><p>Musiker:- Elgitarr/pedal steel/akustisk gitarr; Petter Alin- Bas; Douglas Hedström- Trummor; Jonatan Lindh- Piano; Julia Nilsson- Kör; Helena Alin, Mimmi Forsberg- Leadsång; Helena Alin</p>

Denna undersöknings syfte var att undersöka användning av strukturer och strategiers påverkan på en musikproducents kreativa arbetsprocess. Subjektet för undersökningen var i detta fall uppsatsförfattaren själv och forskningsfrågorna löd: På vilka sätt påverkas min produktivitet som låtskrivare och producent av att arbeta enligt en förbestämd struktur? Vilka fördelar och nackdelar kan jag uppleva bland olika arbetssätt för att ta sig ur och undvika skrivkramp? På vilka sätt påverkas jag av att försöka framhäva tillståndet flow? Dessa besvarades genom forskningsmetoden forskning genom design som gick ut på att producera låtar för att nå uppställda produktmål och effektmål. Datan bestod av skriftlig loggbok som redogjorde för upplevelser, tankar och känslor. För att analysera den användes i huvudsak Csíkszentmihályi Mihálys teori om flow – den optimala upplevelsen. Detta knöts till huruvida strategierna som användes kunde generera flow och produktiva resultat. Resultatet visade att flertalet positiva effekter kunde upplevas och att det för producenten upplevdes ge produktiva resultat. Det visade även på nackdelar med olika strategier och att de passade bättre i vissa fall än andra men att medvetenheten om dem och konceptet flow upplevdes som positivt. Studiens utformning ger upphov till olika svagheter såsom att undersöka både den psykologiska aspekten tillsammans med praktiska strategier kunde fokuserats mot en av dem. Samt att uppsatsförfattaren och undersökningssubjektet är densamma. Styrkor finns i att förstahandsinformation är det som presenteras och att det gick att knyta samband mellan aktiviteter och deras förmåga att generera flow. Förslag för kommande forskning är att undersöka påverkan på flertalet andra musikproducenter på olika nivåer.

SMS och meddelanden från sociala medier inspirerar mig att skriva tre låttexter inom genren pop. Jag undersöker vilka kreativa vinster det går att hitta i en sådan inspirationskälla samt hur en sådan arbetsprocess ser ut. Det upptäcks att denna typ av inspirationskälla gör sig bra i det tidiga stadiet av textförfattandet och öppnar möjligheten till att ha en stabil relation till sin inspiration. Jag upptäcker också att en sådan metod för låtskrivning är högst personlig och måste beprövas innan det går att säga att den passar utövaren.