Denna studie söker att identifiera styrande ramfaktorer inom undervisning av kurserna Musikproduktion 1 och 2 på gymnasienivå, samt att undersöka verksamma lärares förhållningsätt till dessa. Studien använder sig av ramfaktorteori och semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare inom musikproduktion. Resultatet visar både friheter och begränsningar inom denna typ av undervisning, vilka bland annat grundar sig i kursernas styrdokument samt i de tidsliga och rumsliga möjligheter som en undervisning i detta ämne innebär. Resultatet visar på att detta ämne behöver mer resurser och tid än vad deltagarna uppger ha, samt att undervisningsformen för detta ämne behöver nyanseras.

Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap till hur valmöjligheter inverkar på musikproducenters skapandeprocess, samt hur detta kan förstås till rådande samhällsstrukturer. Undersökningen har genomförts genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer, där fyra musikproducenter intervjuats. Resultaten visade på att valmöjligheter hade en varierande inverkan på deras skapandeprocess där antalet val fördröjer skapandeprocessen, vilket i sin tur kan resultera i att individen hinner tröttna på en låtproduktion innan den fullbordats. Vidare identifierades även en korrelation mellan när informanterna tenderade att befinna sig i ett kreativt uppslukande tillstånd och hur relationen till valmöjligheter då såg ut. Undersökningen bidrar till kunskap kring inom ämnet och kan förhoppningsvis hjälpa musikproducenter att navigera i en tid av växande valfrihet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka skillnader vana lyssnare beskriver att det upplever vid lyssning, mellan originalutgåva på vinyl från 60-talet och digitala remasters av samma låt, samt vilken av versionerna de föredrar. De skillnader som undersöks är fokuserat på tre tekniska fenomen. Dessa fenomen är dynamiskt omfång, frekvensspektrum och stereobredd. Frågeställningarna är vilka skillnader deltagarna i undersökningen hör mellan versionerna samt vilken version de föredrar. De teoretiska grunderna för att förstå dessa fenomen kommer från Hubers (2013) teorier om dynamiskt omfång och frekvensspektrum, samt Gibson & Curtis (2019) teorier om stereobredd. Metoden som använts för undersökningen är lyssningstest med tillhörande enkät och ett lyssningstest med fokusgruppdiskussion. I undersökningen deltog fyra personer i vardera testet. Den tidigare forskning som presenteras i uppsatsen är från Barys (2013) artikel (Re)Releasing The Beatles där han undersöker fyra låtar och de skillnader som finns mellan vinylversioner från 60-talet och digitala remasters från 2009. I artikeln framgår det att det finns tydliga skillnader mellan versionerna och att den största förklaringen till dessa skillnader var på grund av hur de hade bearbetats på olika sätt. Undersökningens resultat visar att undersökningsdeltagarna uppfattade skillnader mellan versionerna. De största skillnaderna fanns i frekvensspektrumet där deltagarna beskrev de upplevde frekvenserna som motsatser i vinylversionen jämförelsevis med den digitala remastern. Deltagarna upplevde även stora skillnader i det dynamiska omfånget mellan versionerna. Gällande skillnaderna i stereobredden gav undersökningen inga tydliga resultat då deltagarna inte kunde avgöra några större skillnader. Vilken versionen som deltagarna föredrog var väldigt blandad. För några av låtarna i undersökningen så föredrog de den digitala versionen och i några fall originalutgåvan på vinyl. Uppsatsen främsta bidrag till forskningen är den ökade förståelsen för vilken åsikt personer, runt 20 årsåldern på 2020-talet, med god kunskap inom musikproduktion har kring fenomenen vinyl och digital remaster.

I denna undersökning har jag skrivit och producerat låtar med olika begränsningar, i syfte att se hur dessa påverkar min kreativitet och mitt skapande. De begränsningar jag undersökte var begränsning i antalet tillåtna element i en produktion och begränsning i mängden tid tillåten att skriva och producera en låt. Till hjälp har jag använt litteratur kring flow och psykologin kring begränsningar och kreativitet. Jag skapade fyra låtar totalt. Två låtar med elementbegränsningar där en låt fick ha maximalt 5 element och en låt maximalt 10. Två låtar med tidsbegränsning, där jag bara fick arbeta med den ena låten en dag och den andra låten i en vecka. Under arbetets gång skrev jag loggbok för att dokumentera mina upplevelser i stunden. Dessa har jag sedan analyserat och kunnat se hur min kreativitet påverkades av respektive begränsning.  Resultatet av studien var att tidsbegränsningar påverkade min kreativitet positivt och linjärt, ju kortare tidsbegränsning desto mer kreativ blev jag. Elementbegränsningarna påverkade min kreativitet positivt så länge jag hade rätt tillvägagångssätt, annars påverkade det snarare min kreativitet negativt. Detta ligger i linje med den tidigare forskning som gjorts kring kreativitet, begränsningar och flow.  Undersökningen har gett mig ett nytt synsätt att skapa musik på och verktyg att använda för att öka min kreativitet när det behövs. Den har även gett insikter kring vad jag behöver generellt i mitt skapande för att kunna vara kreati

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa förståelsen för musikproduktion och synthprogrammering genom att återskapa två Dua Lipa-låtar och sedan applicera denna kunskap för att omvandla Harry Styles "Watermelon sugar" i Dua Lipa-stil.

Rapporten undersöker hur iPaden och applikationen Logic Pro för iPad påverkar kreativiteten och arbetsflödet inom musikproduktion. Den nya applikationens gränssnitt möjliggör en mer direkt och taktil interaktion som skapar ökad flexibilitet och spontanitet för sina användare. Genom en litteraturstudie som inkluderar vetenskapliga artiklar och icke-vetenskapliga källor som YouTube, breddar jag förståelsen av ämnet. Rapporten presenterar en kort historik över hur iPaden har använts som ett verktyg inom musikproduktion tidigare. Jag diskuterar funktioner som Roundtrip, möjligheten att flytta projekt mellan iPad och Mac, och betonar användbarheten och smidigheten för musikproducenter. För att fördjupa förståelsen av kreativitet och mobil musikproduktion, refererar jag till tidigare forskning som betonar hur mobila verktyg påverkar kreativiteten genom dynamiska interaktioner. Slutligen delger jag min personliga erfarenhet av att använda Logic Pro för iPad och diskuterar hur applikationen öppnade nya möjligheter och ökade min produktivitet. Jag konstaterar att min rapport besvarar mina frågeställningar men föreslår att ytterligare forskning genomförs för att undersöka hur användningen av applikationen Logic Pro för iPad kan påverka kreativiteten inom musikproduktion över en längre tid. Om fler och större utvecklare lockas till plattformen skulle det vara intressant att se hur detta kan komma att påverka kreativiteten och arbetsflödet inom området.

Denna studie syftar till att undersöka hur och var olika lyssnare uppfattar att musik är inspelad. Är det möjligt att spela in en låt på ett sätt som gör att en lyssnare uppfattar den som ett liveframträdande? Går det att mixa musiken på ett sätt att den känns inspelad live när den egentligen är inspelad i en inspelningsstudio? Dessa frågor ligger till grund för min undersökning. Anledning till att jag valt att intressera mig för dessa frågor är ett rent personligt intresse för hur lyssnare uppfattar musik och hur de analyserar kvalitén på inspelningar. Jag har komponerat och arrangerat ett antal låtar i olika sättningar i olika inspelningsstudios, men med mixning och tilläggsljud (som till exempel publik och rumsklang) ska jag ta reda på om man kan få lyssnaren att tro att musiken är liveframförd från en konsert i stället för en inspelningsstudio. Inspelningarna skedde i Immersive Studios och Studio 1 i Kungliga Musikhögskolan. Ett lyssningstest genomfördes där lyssnarna fick lyssna på undersökningsmaterialet som bestod av fyra låtar. I samband med lyssningstestet fick lyssnarna fylla i en enkät och svara på några frågor tillhörande lyssningstestet. Publiken jag utförde denna undersökning på var 14 personer som både var musikverksamma och icke musikverksamma. Resultatet visade sig i att majoriteten av lyssnarna trodde att musiken var liveframförd från en konsert när den i självaste verket var inspelad i olika inspelningsstudios. / <p>Musik av Emil Höbinger.</p><p>Arrangermang av Emil Höbinger.</p><p>Låtar i följande mp3 bilaga:Promises (Stråkorkester)Memoriae (Stråkkvartett)Mona (Piano &amp; Violin)Nostalgi (Stråkorkester)</p>

Mitt examensprojekt i utbildningen Musikproduktion på Kungliga Musikhögskolan var att komponera musik till fem filmer och presentera detta genom processbeskrivningar. Jag undersökte sedan dessa med syftet att bidra med en förståelse för filmkompositörers arbetsprocesser och hur mycket dessa kan skilja sig åt mellan olika projekt. Den huvudsakliga forskningsfrågan är: Går det att identifiera olika aspekter i arbetsprocessen för filmmusik och vilka är dessa i sådana fall? Jag har i arbetet lyckats identifiera fem olika aspekter som jag ser som avgörande för utformningen av filmkompositörens arbetsprocess. Jag kan även utifrån uppsatsens resultat påvisa att en filmkompositörs arbete innebär stor variation och att den variationen till stor del härrör från dessa fem aspekter. Jag kan även urskilja en mängd likheter mellan projekt, samt vissa samband mellan de olika aspekterna. Ett bakomliggande syfte med uppsatsen var att vidareutveckla min förmåga att komponera musik till film, samt hitta sätt att arbeta med filmmusik som passar mig. Jag har i arbetet med uppsatsen kommit fram till vilka typer av arbetsprocesser som passar mig, samt vilka jag inte trivs med.

I denna studie beskrivs den konflikt som uppstår mellan kompositörers konstnärliga uttryck och de anpassningar som kan komma att bli aktuella när man jobbar med att sätta musik till film. Detta undersökt via fyra forskningsfrågor som kretsar kring anpassning till stil och estetik, musikalisk identitet, och den konflikt som uppstår mellan det personliga konstnärliga uttrycket och anpassning. I texten analyseras tre kreativa arbeten, två kortfilmer och en trailer, där huvudfokus har legat på skapandeprocessen men också på dialogen mellan mig som kompositör och uppdragsgivare. Dessa projekt skiljer sig åt både i stil, genre och format, för att göra processen så unik som möjligt och för att utforska allt vad anpassning kan betyda. Utöver detta innehåller uppsatsen fyra intervjuer med etablerade kompositörer och branschexperter som uttalar sig om ämnet. Detta för att få en djupare inblick i branschen men också för att kunna ta lärdom och eventuellt applicera idéer och arbetssätt på det kreativa arbetet. Syftet med projektet har varit att få en djupare förståelse för filmmusik, filmbranschen och att anpassa sin musik efter visuella medier. Det har även funnits ett sekundärt syfte i att ta reda på vad kompositörer och filmbranschen har för inställning till att ha en musikalisk identitet och ett unikt konstnärligt uttryck. Arbetet resulterade i just detta och att anpassning tycks vara en stor del av arbetet som kompositör för film. Vad det gäller att ha en starkt musikaliskt identitet går det till viss del tyda som att både kompositörer och branschexperter har en positiv inställning till detta. / <p>Sånger Till Dig 1 - Musik till film (konstnärligt arbete)</p><p>Sånger Till Dig 2 - Musik till film (konstnärligt arbete)</p><p>Sånger Till Dig 3 - Musik till film (konstnärligt arbete)</p><p>Sånger Till Dig 4 - Musik till film (konstnärligt arbete)</p><p>Sånger Till Dig 5 - Musik till film (konstnärligt arbete) </p><p>EXIT - Musik till film (konstnärligt arbete)</p><p>A Figure Skating Project - Musik till film (konstnärligt arbete)</p>

Den konstnärliga delen av detta arbete var en EP inom metalsubgenren metalcore/melodisk hardcore. I den skriftliga delen av arbetet redogörs min trumproduktion i den EP:n. Vidare kommer olika musikproduktionsmässiga genrenormer för trumproduktion inom subgenren att definieras och reflekteras över. Tankar och åsikter från aktiva musiker i stora band inom subgenren presenteras även. I arbetet så utforskas vilken relation jag vill att min trumproduktion ska ha till de genrenormer som identifierats. De genrenormer som jag valt att fokusera på är kvantisering och hur man jobbar med trumsamplingar. Vidare så redogörs hur musiken har skrivits och hur processen har sett ut för trumproduktionen från ax till limpa. Därefter beskrivs förberedelserna inför truminspelningen, hur jag valde att redigera trummorna, hur man kan efterlikna en analog inspelningssession i datorn, postproduktionen och varför olika genrenormer har följts eller brutits. Jag kom fram till två centrala faktorer som påverkar hur jag förhåller mig till dessa genrenormer. Den ena är tid och den andra är den konstnärliga visionen som funnits för projektet.