Syftet med denna undersökning har varit att titta på hur rytmisk kvantisering påverkar lyssnarens uppfattning av musik. Undersökningen har gjorts med hjälp av en enkät som kompletterats med intervjuer med syftet att få en kombination av kvantitativ data och kvalitativ inblick. Deltagarna har fått lyssna till och jämföra 2 olika versioner av tre låtar i olika genre, där den ena versionen har varit ett naturligt framförande och där den andra versionen korrigerats för att bli rytmiskt exakt. Undersökningen visar att det finns skillnader i hur musiken uppfattas innan och efter rytmisk korrigering och dessa skillnader tycks även finnas mellan de olika genrerna som ljudexemplen bestått av. Det är dock svårt att identifiera någon specifik effekt som kvantiseringen kan tänkas ha. Resultatet visar att korrigeringen å ena sidan kan leda till en professionell, levande och energisk uppfattning men också att musiken å andra sidan uppfattas som steril och tråkig. Likaså uppfattas även de naturliga versionerna som mer levande av vissa och livlösa av andra.

Detta arbete handlar om att återskapa ljudbilder utifrån förlagor inom elektronisk populärmusik. De valda förlagorna har vissa attribut jag fastnat för och syftet med arbetet är att kartlägga ljudbilderna i dessa produktioner och försöka återskapa dem. Fem låtar har skrivits, och baserat på processen och resultatet har en diskussion lyfts gällande hur de olika musikaliska elementen harmonik, tempo, synthprogrammering och mixning påverkar ljudbilden. Det diskuteras även ifall det finns element utöver dessa fyra som påverkar ljudbilden, vilket jag kom fram till att det gjorde.

Syftet med studien var att undersöka olika metoder och aktiviteter för att stimulera inspiration och konstnärlig kreativitet som kompositör, musiker och musikproducent. Detta för att utforska vägar till förutsättningar för mitt musikskapande. Syftet uppfylldes metodiskt genom aktiviteter som utfördes dagligen vid pianot/datorn för att hitta inspiration. Metoden var att utföra ett 15-tal aktiviteter som att gå i skogen, lyssna på musik eller träna, aktiviteterna genomfördes dagligen under fem veckor. Resultatet blev en helt ny metod som var oväntad. Kärnan i att skapa en bra förutsättning för att lättare hitta inspiration visade sig vara att skapa disciplin, struktur och hårt arbete. Studiens resultat var inte vad du gjorde utan att du gjorde det. / The purpose of the study was to investigate different methods and activities to stimulate inspiration and artistic creativity as a composer, musician and music producer. This is to explore paths to the conditions for my music creation. The purpose was fulfilled methodically through activities that were performed daily at the piano/computer to find inspiration. The method was to perform about 15 activities such as walking in the woods, listening to music or exercising, the activities were carried out daily for five weeks. The result was a completely new method that was unexpected. The core of creating a good condition for finding inspiration more easily turned out to be to create discipline, structure and hard work. The results of the study were not what you did but that you did it.

Med en bakgrund som jazzimprovisatör och med utgångspunkten att frångå teoretiska koncept är syftet med denna studie att undersöka möjliga användningsområden av improvisation inom musikproduktion och hur det påverkar musiken. Frågeställningarna i studien har lydigt: ”Hur kan jag använda improvisation som verktyg för att producera musik? Hur påverkar det i sin tur resultatet? Vad händer med musiken om jag frångår teoretiska koncept och genreideal och låter gehöret leda vägen?”. För att svara på dessa frågor har jag utforskat olika tillvägagångssätt för att använda improvisation och intuition inom musikproduktion. Detta har resulterat i tre musikaliska verk och två konkreta metoder: användandet av befintliga pianoimprovisationer som utgångspunkt för nytt musikaliskt material och en iterativ process för vidareutveckling av musikaliskt material som tar avstamp i improvisation och impulsivitet. Vidare, har denna studie resulterat i breddad kunskap angående improvisation som koncept.

Första gången jag upplevde musik i Dolby Atmos blev jag helt såld. Ljudupplevelsen var något jag aldrig tidigare varit med om i en studio. Ljuden omslöt mig från alla håll och när jag slöt mina ögon förvandlades rummet till en annan plats. Jag var där. I epicentret av musiken. Min drivkraft har sedan dess varit att bemästra formatet till den grad att jag kan utveckla mitt konstnärliga material i formatet. Efter att ha producerat och mixat musik i stereo i många år, var jag nyfiken på vad Atmos kunde bidra med till min egen konstnärliga utveckling. Tillsammans med Dolby Laboratories som extern partner har detta konstnärliga projekt utgått från frågorna; Vilket mervärde ger Dolby Atmos till mig som musikproducent? Hur skiljer sig mina artistiska val i jämförelse med stereo-produktion? Kommer min spatiala lyssningsförmåga att bli påverkad och hur formas mina mixningskonventioner? Det konstnärliga materialet som framtogs under projektets gång formades genom en processinriktad metodik och resulterade i fem låtar som vävdes ihop till en svit. Insikter och lärdomar presenteras löpande genom texten genom analysering av dokumentation från skriftliga anteckningar, samtal med Dolby Laboratories, diskussion med kollegor samt skärminspelningar från skapandeprocessen.

Min tid på masterutbildningen har handlat om att skapa ett soloprojekt. Utifrån en spelteknik som bygger på att spela på två akustiska gitarrer samtidigt, har jag experimenterat med att konstruera positiva begränsningar som formar kreativa ramverk att skapa inom, men som även bidrar till en musikalisk riktning och helhet. Under arbetet har en hybridpraktik vuxit fram där mina roller som gitarrist, improvisatör, kompositör och producent blivit lika viktiga. Genom processen har jag undersökt hur dessa roller inverkar på varandra och på musiken som helhet. Resultatet av arbetet är metoderna / hyrbridpraktiken / kompositionerna / improvisationerna / ramverken / Solos / livekonserterna och allt däremellan som sammantaget kommit att forma soloprojektet.

Min bakgrund inom musik präglas mycket av gitarr och sång. Gitarr var det första instrumentet jag lärde mig spela. När jag senare började intressera mig för musikproduktion runt år 2018 började jag lägga all fokus på datorn och det var nästan som att jag tappade bort gitarren helt. Det var som om musikproduktionen och gitarrspelandet blev två helt skilda världar. Därför bestämde jag mig för att skapa en EP som består av låtar som jag skrivit själv och spelat in tillsammans med musiker som spelar elbas, trummor och flöjt och där jag själv spelar gitarr, blandat med elektroniska syntar. I det här arbetet har jag undersökt vilka skillnader som uppstår i min kreativitet och i min musik när jag jämför mitt vanliga sätt att jobba vilket är ensam direkt i datorn, kontra med riktiga instrument, tillsammans med andra musiker. Denna undersökning är gjord i syfte att få en tydligare bild av hur jag vill arbeta som låtskrivare och hur man själv kan påverka sin egen kreativitet, samtidigt som jag skapar ny musik till min portfolio som även går att spela live. I mitt undersökande fann jag många nya lärdomar om min egen kreativitet och fick en tydligare förståelse för hur jag som låtskrivare fungerar, samt vad jag behöver för att kunna ha så bra förutsättningar som möjligt för att kunna skapa musik som faktiskt betyder någonting för mig. / <p>Låtar: </p><p>Breathe Out, Something Good, Heavy Clouds, Pass me by, Slow it down</p><p>Kompositör, arrangör, textförfattare och producent: Klara Gunnarsson</p><p></p>

I mitt arbete har jag utforskat skillnaden mellan min intention och lyssnares reception av två musikaliska verk som jag skapat. Som grund till detta arbete har jag använt jag mig av två låtar skrivna av mig själv och mina kollegor till vårat gemensamma musikprojekt. Via tankar om analyser av musikinspelningar ur Gunnar Ternhags bok “Vad är det jag hör?” (2009) där han belyser två analysmodeller - intentionsanalys (skaparens baktanke) och receptionsanalys (vad lyssnaren upplever) - har jag gett min bild av hur dessa inspelningar har blivit till och i vilket syfte för att sedan låta inspelningarna lyssnas på och analyseras av lyssnare via ett formulär. Arbetet innehåller redogörelse för musikens intention från skaparen, och musikens reception från lyssnare. Där emellan intentionen och receptionen uppkom nyttiga lärdomar om hur jag som musikskapare kommunicerar. Resultatet av arbetet visade att de 22 deltagare i undersökningen i stor grad upplevde mina intentioner med musiken. Undersökningen bidrog till större insyn i mina kommunikativa färdigheter inom musikskapande. En sådan lärdom var att musikaliska inspirationskällor till musiken kan upplevas väldigt annorlunda beroende på vilken lyssnare som hör musiken. Låtarna som har analyserats heter “Love Me in a Hurry” och “Bumblebee” och är del av ett större album som jag arbetat med det senaste året.

I denna studie undersöktes skillnader mellan 44.1 kHz och 96 kHz som samplingsfrekvens inom musikproduktion. Samplingsfrekvensen 44.1 kHz är sedan slutet av sjuttiotalet industristandard, dock säljs många av dagens ljudkort med en kapacitet att spela in frekvenser upp till 96 kHz eller 192 kHz. Detta har i sin tur skapat en debatt inom musikproduktionsvärlden om för och nackdelar mellan högre och lägre samplingsfrekvenser. I denna studie undersöktes kvantitativ data från tidigare studier och artiklar inom forskningsfältet gällande samplingsfrekvenser. Med tidigare forskning som utgångspunkt genomfördes en kvantitativ fältstudie. Resultatet av fältstudien indikerar att majoriteten av testdeltagarna upplevde en skillnad i kvalité mellan 44.1 kHz respektive 96 kHz som samplingsfrekvens. Fältstudien kombinerade dataspel och lyssningstest, hur olika dataspel samt lyssningstest splittrar testdeltagarnas fokus mellan dem bör undersökas vidare i framtiden. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Syftet med detta arbete var att undersöka olika sound inom genren death metal. Genren har präglats av olika ljudbilder sett ur ett geografiskt spridningsperspektiv och sedan di- versifierats stilistiskt under åren som gått. Genom analys av olika metalbands låtar iden- tifierades sex olika sound som återspeglade olika perioder och stilistiska trender. I stu- dien undersöktes hur dessa sound kan uppnås genom mixning och vad som eventuellt särskiljer de olika sounden från varandra. Hela arbetet baserades på en inspelning av två egenskrivna låtar som agerade utgångspunkt för mixningen. Inspelningen behövde vara så musikaliskt bred som möjligt för att kunna fånga många olika sound. Med utgångs- punkt i inspelningen mixades de båda låtarna utifrån analys utförd med hjälp av olika referenslåtar. Olika element hämtades från dessa referenslåtar för att skapa en helhet som fångade det specifika sound som skulle efterliknas. Trots god planering och analys, före genomförandet av inspelningen, så visade sig tekniska och musikaliska brister som skulle komma att inverka på arbetet. Resultatet blev inte helt optimalt då specifik utrust- ning, som skulle krävts för att åstadkomma det bästa resultatet för alla sound, inte fanns tillgänglig under arbetets gång. Flera nya insikter har gett perspektiv på det egna arbetet och brister i det egna arbetssättet. Insikter betydelsefulla för att komma närmre ett speci- fikt death metal-sound.