I det här arbetet utforskar jag vilka konstnärliga beslut jag tar som producent och varför. Jag har skrivit mycket musik i mitt liv och är bekant med vilka beslut jag behöver ta i låtskrivarprocessen men som producent har jag, än så länge, inte lika stor erfarenhet. Jag har därför analyserat min egen kreativa process som producent av mitt soloalbum. Frågor jag har tagit upp är instrumentering, arrangering, psykiska och fysiska aspekter av musikproduktion och personlig utveckling. Det som blev tydligt i det här arbetet är att gränsen mellan vilka beslut som tas som låtskrivare, musiker och producent är inte lika tydliga som jag tidigare trott. Hur jag väljer att lägga en sångmelodi påverkar soundet så pass mycket att andra musikaliska element berörs och behöver anpassas efter det beslutet. Gitarrarrangemanget, som jag oftast skriver under tiden låten skapas, påverkar hur mycket plats som finns kvar till resterande pålägg osv. En lärdom jag har tagit av detta arbete är vikten av att våga ställa de rätta frågorna när produktionen inte känns bra. Istället för att försöka rädda en låt eller produktion med fler pålägg är ofta problemet att låten inte är tillräckligt bra eller att jag inte har haft en tillräckligt tydlig vision om hur produktionen ska låta. Då är det mycket effektivare att angripa kärnproblemet än att försöka rädda låten med många pålägg. Jag har även observerat när och varför jag har hamnat i ett kreativt gynnsamt och behagligt tillstånd, som ofta kallas för flow. När jag har fokuserat på prestation och fastnar vid för små detaljer blir det tydligt att flow inte kan infinna sig, men när jag däremot har en tydlig vision om vart jag vill med en produktion eller låt och känner att jag vet hur jag ska ta mig dit, hamnar jag lätt i flow. Jag har fokuserat mest på mitt eget förhållningssätt till musikproduktion men har även lyft in andras erfarenheter i ämnet, t.ex. producenterna Pharrell Williams och Rick Rubin.

I detta konstnärliga projekt har jag agerat producent och planerat för och genomfört en inspelning av två nyskrivna låtar med mitt band. I denna uppsats har jag undersökt hela den konstnärliga processen noggrant för att förstå vad som händer i den och hur man kommer fram till och kan påverka resultatet. Jag har även valt ut två musikaliska referenser och tagit reda på hur deras produktionsmetoder sett ut och jämfört dem med varandra, samt tagit inspiration därifrån till min egen process. Reflektionerna kring processen kretsar främst kring de tekniska och fysiska förutsättningarna inspelningen har haft och den beslutsfattande roll jag som producent har haft. Detta har resulterat i två grundmixar som ska produceras vidare. Låtarna är inspelade på ett sätt som kan mixas för att matcha flera olika ljudideal och kommer därmed med stor sannolikhet kunna uppfylla min vision av produktionen senare. I den avslutande diskussionen redogör jag mina insikter om att tid och pengar är stora faktorer för vilka förutsättningar man har, vikten av att vara förberedd för att kunna vara tidseffektiv i studion, samt att det mesta går att lösa ändå med hjälp av noga förberedelser och planering.

Syftet med den här studien är att få en förståelse för hur filmmusikskompositörer tänker kring och förhåller sig till de berättarkonventioner som finns för hur filmmusik ska utformas i en färdig filmproduktion. Studien bygger på intervjuer med sex filmmusikskompositörer, och visar att konventionerna framför allt fyller en praktisk funktion i kompositörernas arbete. Att ha kännedom om filmens musikkonventioner ses på som en förutsättning för att kunna möta produktionskraven i ett tids- och kostnadspressat filmprojekt. Studiens resultat svarar här mot tidigare medieproduktionsforskning som lyfter fram hur medieentreprenörer tvingas anpassa sig till befintliga branschformat.

Då ett högt procentantal av independentmusikproducenter har upplevt någon form psykisk ohälsa är syftet med denna uppsats att se hur aspekter av lek och mindfulness kan gynna musikproducenters mentala hälsa, kreativitet och produktivitet. Frågeställningarna som uppsatsen bygger på är: Hur kan kravlöst men begränsat musikskapande påverka mående? Hur påverkas produktivitet och kreativitet av begränsat musikskapande? Hur kan mindfulness och lek användas för att utveckla färdigheter inom musikproduktion? Det som menas med begränsat musikskapande är musikskapande där någon aspekt är begränsat, till exempel att man bara använder en enda synth eller ett instrument. Teorin och metoden baseras på två begrepp: mindfulness och lekfull lek, varav lekfull lek kommer från Bateson och Martin. För att samla empiri har det använts en kombination av intervjuer och experiment. Under experimentet har musikproducenter fått i uppgift att illustrera sitt mående i musik och därefter svara på frågor om processen. Resultatet visar en positiv effekt på deltagarnas mående, samt finns en potential att påverka kreativitet och produktivitet. I diskussionsavsnittet sker en analys av resultatet, samt blir forskningsfrågorna besvarade. Undersökningen bidrar till kunskap inom ett tidigare mestadels outforskat område: musikproduktion som musikterapi. Avslutningsvis föreslås en självhjälpsmetod för musikproducenter som baserar sig på experimentet som förekommer i uppsatsen.

I detta examensarbete genomfördes en undersökning av hur ljudläggning kan påverka upplevelsen av så kallad ”immersion” i musik, genom att låta sex försökspersoner lyssna på två egenskrivna musikstycken, där vart och ett fanns i två varianter, en med och en utan ljudläggning. Uppsatsens syfte var att öka förståelsen för hur ljudläggning kan påverka lyssnarens upplevelse av ett musikstycke samt att utforska om ljudläggning kan användas i musik som ett verktyg för att förmedla en intention. Avsnittet om tidigare forskning består av två delar där den ena förklarar hur begreppet ”immersion” kan tillämpas och den andra beskriver vad ”ljudläggning” innebär och hur min ljudläggning i de egenskrivna musikstyckena förhöll sig till den beskrivningen. Resultatet av en enkätundersökning visade att majoriteten av informanterna kunde förstå syftet med ljudläggningen i båda musikstyckena, vilket antyder att ljudläggning kan användas som ett verktyg för att förmedla en intention. För att utveckla forskningsarbetet skulle man kunna göra en studie i större skala för att erhålla mer signifikativa och statistiska data gällande ljudläggningens påverkan på musik.

Som låtskrivare och musikproducent har jag länge haft en tendens att fastna i inspelningsprocessen när jag inte haft några fasta tidsramar att förhålla mig till. Detta har lett till att vissa låtar aldrig blivit klara eller att det helt enkelt tagit väldigt lång tid innan de färdigställts och slutligen släppts. I min uppsats har jag undersökt huruvida en tidsram på tio timmar kan aktivera produktiviteten respektive kreativiteten under musikinspelning. Syftet med undersökningen är att bidra med djupare förståelse kring vad som aktiverar kreativitet och produktivitet. Jag har även undersökt huruvida låtarnas ursprungliga känslomässiga intention förändrades under inspelning till följd av den snäva tidsramen. Den konstnärliga delen av arbetet resulterade i åtta färdigt inspelade låtar. I den skriftliga delen sammanställdes ett resultat och det kunde utläsas var att produktiviteten kan påverkas positivt av en tidsram. Kreativiteten kan även den påverkas positivt men det med förutsättning att man som musikproducent först blir bekväm och van med den satta tidsbegränsningen så att man kan våga släppa på tyglarna och bli kreativ. Den ursprungliga intentionen bakom låtarna förändrades inte anmärkningsvärt. / <p>"PhilipLarsson.zip" innehåller den konstnärliga delen av arbetet och innefattar följande verk - skrivna, inspelade, framförda och producerade av Philip Larsson:</p><p>1. Cinnamoon</p><p>2. Weightless</p><p>3. Avalon</p><p>4. Brightly Colored Eyes</p><p>5. Tokio Moon</p><p>6. Wild</p><p>7. Feel So High</p><p>8. If You See It</p>

I detta arbete har jag undersökt hur reamping av mina låtars syntar påverkar min konstnärlighet. Jag har gjort detta genom att producera tre låtar. Efter det tog jag syntarna och använder reamp för att forma ljuden på nytt. Resultatet blev tre låtar i två versioner. På så sätt kunde jag reflektera över hur metoden påverkat min konstnärlighet. Jag kom fram till att reamping är ett bra sätt för att utveckla sin konstnärlighet. Att använda metoden i praktiken är en övervägning om hur mycket tid och resurser som man har tillgång till.

Majoriteten av dagens musiklyssnande sker genom att lyssna på inspelningar. Av den anledningen har en stor del av kompositionen, arrangeringen och produktionen av musik idag anpassats för att göra sig bra i inspelad form. Ett av de få undantagen till detta är klassisk musik, av vilken de flesta inspelningar är i stort sett inspelade konserter med sparsam mikrofonuppsättning. Syftet med det här arbetet var att undersöka en alternativ inspelningsmetod med avseende på klang, ljudbild, intresse hos allmänhet, samt arbetsprocess under och inför inspelningen. I undersökningen spelades första satsen av Bottesinis andra kontrabaskonsert in, ett instrument i taget, för att sedan mixas för att skapa en annan typ av lyssningsupplevelse än den i konventionella klassiska inspelningar. Instudering, repetition, inspelning och post-produktion analyserades metodiskt och jämfördes med en vanlig konsertproduktion. Den färdiga inspelningen skickades också, tillsammans med två kommersiellt utgivna inspelningar av samma stycke, till tio personer som lyssnade på alla tre inspelningarna för att sedan svara på en enkät om hur de uppfattade inspelningarna. Resultaten visade att även om den är långt ifrån felfri, så finns det väldigt mycket outnyttjad potential med den här inspelningsmetoden. En hög nivå av musicerande uppnåddes, och en uppslukande mix kunde göras. Svaren på enkäterna visade också att en betydande del av deltagarna föredrog den här produktionen framför en konventionell inspelning. Detta tyder på att det finns stor potential för klassiska musiker att, med hjälp av alternativa inspelnings- och produktionsmetoder, nå ut till en bredare publik.

I den här uppsatsen undersöker jag problematik och strategier kring att färdigställa musik. Syftet med uppsatsen och det tillhörande konstnärliga arbetet är att i huvudsak försöka svara på frågorna: Upplever musikskapare att det är svårt att färdigställa musik, och vilka hinder och strategier finns i så fall? Detta gör jag genom att analysera arbetsprocessen av fem låtar jag i samarbete med andra eftersträvat att färdigställa, samt genom att intervjua tre musikskapare. I mitt resultat har jag kommit fram till att det är väldigt viktigt att som musikskapare faktiskt kunna färdigställa musik, men att de flesta musikskapare på ett eller annat sätt upplever att färdigställandet av musik kan vara svårt. Några möjliga strategier för att bli bättre på detta är tydliga deadlines, tydlig målbild och samarbeten. Mitt konstnärliga arbete har resulterat i två färdigställda låtar och tre låtar som, med anledning av tekniksvårigheter och tidsbrist, inte fram till denna tidpunkt blivit färdigställda.

Detta projekt har handlat om att komponera musik med hjälp av loop-pedal. Musiken som komponerades skulle också kunna framföras på loop-pedal. Målet var att skriva två låtar för loop-pedal och att bli mer förtrogen med att komponera och framföra live-loopingmusik. Vidare ställdes frågan hur låtskrivning för loop-pedal skiljer sig från tidigare erfarenheter av låtskrivning. För att uppnå ett resultat hölls fyra låtskrivarsessioner som dokumenterades genom dagboksanteckningar och videoinspelningar. I anteckningarna dokumenterades datum och tid, vad som gjorts under arbetstillfället och även min motivation och känslostatus. Den nedtecknade dokumentationen tillsammans med videoinspelningar analyserades för att svara på syftesfrågor och få fram ett resultat. Arbetet har resulterat i en färdig låt som fick namnet ”No Friend of Mine”. Två skillnader mellan låtskrivning för loop-pedal och mina tidigare erfarenheter presenteras också i resultatet. Det ena var att arbetet med låtens form förändras då de individuella looparnas start- och stoppunkter måste tas i beaktande. Det andra var den harmoniska begränsning det innebär att jobba med loopar. Då en loop innebär att ljudet, eller ackorden i det här fallet upprepas, blir det svårare som låtskrivare att lägga in tonartsförändringar eller enstaka ackordförändringar.