Uppsatsen undersöker tre 60-talslåtar av tre olika band och hur respektive produktiongjorts samt diskuterar likheter och skillnader mellan produktionerna och hurproduktionerna speglar bandens sound. Låtanalyser görs för att undersöka hurinstrumenten placerats och processerats i mixen. Därefter görs imitationsinspelningarför att försöka efterlikna originalproduktionerna ljudmässigt och undersöka vad somkan vara svårt med att återskapa produktionerna ljudtekniskt. Slutresultatet visar huroriginalproduktionerna skiljer sig åt ljudmässigt och hur de alla fångar bandens sound.Imitationsinspelningarna visar att ljudtekniska svårigheter kan vara att urskilja hur ettinstrument processerats i mixen.

Undersökningen har gått ut på att jag gjort observationer och ljudinspelningar på olika geografiska platser med syftet att finna inspiration till låtskrivande inom populärmusik. Skillnaderna mellan platserna har valts med hjälp av faktorerna: kännedom, rörelse och storlek. Jag upplever att det finns en stor del av inspiration att hämta på en geografisk plats och att de olika faktorerna påverkar mig på olika sätt under processen. Metoden är däremot något som inte är en garanti till inspiration inom låtskrivande utan den är högst personlig.

I detta självständiga arbete riktas intresset mot hur musikproducenter samtalar kring användningen av equalizer och kompressor. Syftet med arbetet är att bidra med mer kunskap om hur musikproducenter har lärt sig att använda equalizer och kompressorer. Data har samlats in genom intervjuer med tre musikproducenter och därefter analyserats utifrån sociokulturell begreppsapparat. Resultatet visar att musikproducenter har lärt sig att använda equalizer och kompressorer genom medierande redskap som ljudfiler, samarbeta med andra musikproducenter och genom lärare. Det framgår även att utmaningar finns i att olika informationskällor ger motsägande information, att använda information i rätt kontext, att kompressorer är svåra att förstå samt att det är svårt att höra hur equalizer och kompressorer bearbetar ljudet.

I det här arbetet har undersökt effektiviteten bland tre olika tillvägagångssätt att skriva text, ackord och melodi till en låt när jag endast har två timmar på mig att skriva så mycket av låten som möjligt. De tre olika tillvägagångssätten är: 1) börja med melodi och ackord för att sedan skriva text, 2) börja med text för att sedan skriva melodi och ackord, 3) skriva melodi, ackord och text tillsammans. Varje tillvägagångssätt testades fyra gånger vardera, vilket resulterade i tolv stycken låtar. Under undersökningen har jag lärt mig vikten av att ha en tydlig idé innan jag börjar skriva musik och vikten av texten i en låt. Dessutom har jag lär mig fördelarna och nackdelarna med att de tre olika tillvägagångssätten och när de passar bäst.

Syftet för detta arbete är att identifiera, definiera och implementera komponenter som bidrar till min personliga uppfattning om enhetlighet inom formatet musikalbum. Jag har genom en analys av fem befintliga verk samt en intervju med en yrkesverksam låtskivare och producent utforskat vilka beståndsdelar jag själv betraktar som avgörande för min upplevelse av ett album som ett enhetligt verk, snarare än enbart en samling låtar. De komponenter som identifierats genom arbetet är; instrumentation, dynamik, övergångar, återkommande ljudval/samplingar, sångmix, andrum och dramaturgi. Dessa komponenter har parallellt med mina upptäckter implementerats i produktionen av de elva låtar som utgör mitt egna album Bright Side. Därefter har det musikaliska materialet prövats i en enkätundersökning där de medverkade bekräftat och adderat till de ovan nämnda komponenterna samt gett sitt utlåtande kring mitt albums enhetlighet. Analysen och intervjuns inverkan på musiken styrks av respondenternas svar som pekar på att implementeringen resulterat i utformandet av, ett i hög grad enhetligt album.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i ämnet musikproduktion på gymnasiet förhåller sig till förinspelade loopar och samplingar i sin undervisning med elever. Genom att intervjua fyra musikproduktionslärare på olika gymnasieskolor har vi undersökt hur de använder olika musikprogram i datorn för att hjälpa eleverna att utveckla deras kreativitet. Att lära ut ett ämne som är kreativt och väldigt personligt kan vara komplicerat när det sker på en gymnasieskola som har många ramfaktorer att förhålla sig till. Eleverna vill förhoppningsvis hålla på så mycket som möjligt med att producera och spela in musik medan kursplanen för Musikproduktion 1 pekar på att det ska vara en tekniskt grundad kurs där orden skapa och kreativitet lyser med sin frånvaro. Resultatet visar att loopar och samplingar är ett bra och kreativt redskap att använda i skolmiljö när det handlar om att snabbt komma igång med skapandet av musik och låtskrivande. Riskerna lärarna ser med att enbart skapa med musik med loopar är att man inte utvecklar tillräckligt goda instrumentkunskaper och att man blir lidande rent musikteoriskt.

I denna studie kommer jag att undersöka den sydkoreanska musikmarknaden för att identifiera nycklar, mönster och tillvägagångssätt för att bredda min förståelse för genren K-pop, och på så sätt lyckas skapa ett konstnärligt verk som lyckas få chansen att pitchas ner till Sydkorea och K-popmarknaden. Mitt intresse för denna genre väcktes för första gången 2012, och har sedan dess legat och grott inom mig. Jag bestämde mig under hösten 2022 att jag under mitt sista år på Musikhögskolan i Örebro skulle ta chansen att undersöka och lära mig mer om den koreanska sidan av musikbranschen, för att sedan kunna ha chansen att arbeta aktivt mot Sydkorea som låtskrivare och producent. Jag har genom intervjuer, artiklar och litteratur tagit del utav information som jag sedermera använt mig av för att genomföra denna studie. Arbetet innefattar både mina men också mina respondenters tolkningar och erfarenheter utav musikbranschen och K-pop som genre.

Detta forskningsarbete undersöker om och hur olika, tydliga musikaliska begränsningar påverkar min musikaliska identitet. Syftet med detta arbete är att få en djupare förståelse för vem jag är som låtskrivare och musikskapare. För att besvara de frågeställningar mitt syfte skapar, har jag utfört två experiment i form av två låtar som jag skrivit på obegränsat respektive begränsat sätt. De begränsningar jag använde mig av var speedwriting utifrån ett tema, ordassociationer kring temat, samt en kort tidsbegränsning på 24 timmar. Arbetsprocessen dokumenterades med hjälp av förandet av en loggbok, där jag skrivit ner de observationer och reflektioner jag gjort under skaparprocessens gång. Studiens resultat var att begränsningarna gav upphov till betydligt ökad kreativitet och produktivitet i mitt musikskapande, utan att kränka eller på något sätt förminska det som redan utmärkte mig som låtskrivare och topliner. Dessa begränsningar förstärkte snarare de aspekter som tillsammans bildar mitt musikaliska ID. Forskningsarbetet har gett mig flertalet verktyg för att vidareutveckla mitt musikaliska skapande i min framtida praktik. Undersökningen har också gett mig insikter om när jag känner mig som mest uppfylld som kreatör och en nyfikenhet om att ta del av mer forskning kring begränsat skapande har väckts till liv.

Denna studie syftade till att undersöka co-writing, alltså kompositionella samarbeten mellan två eller flera låtskrivare och producenter. Co-writing tycks vara en vanligt förekommande kompositionsprocess inom modern popmusik och därmed finns ett vetenskapligt intresse för att utveckla djupare förståelse för hur olika aspekter inom dessa samarbeten påverkar den kreativa processen och dess klingande resultat. Åtta låtskrivarsamarbeten, alla bestående av unika gruppsammansättningar, genomfördes genom en eller två co-writing-sessioner vardera. Varje session dokumenterades även genom loggboksinlägg. Det insamlade materialet analyserades sedan för att belysa genomgående teman och mönster. Studien föreslår att samarbeten inom låtskrivning och produktion bidrar till ett klingande resultat i hög grad bestående av det kollektivt uppskattade, alltså de delar av den personliga, musikaliska smaken som samarbetsparterna har gemensamt. Detta då musikaliska idéer som enbart uppskattas av enskilda parter naturligt filtreras bort. Resultatet visade också att den kreativa processen påverkas av sociala faktorer såsom god stämning, samt att den kreativa processen i sin tur kan ha inverkan på det klingande resultatet. I ljuset av detta kan ett kreativt samarbete benämnas som framgångsrikt utifrån olika perspektiv, och vilka perspektiv man utgår ifrån i bedömningen av ett samarbete bör utgå från samarbetets unika karaktär, inriktning och mål snarare än generella ”sanningar” om framgång. / <p><strong>De konstnärliga bilagorna är arkiverade.</strong></p>

Denna studie söker att identifiera styrande ramfaktorer inom undervisning av kurserna Musikproduktion 1 och 2 på gymnasienivå, samt att undersöka verksamma lärares förhållningsätt till dessa. Studien använder sig av ramfaktorteori och semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare inom musikproduktion. Resultatet visar både friheter och begränsningar inom denna typ av undervisning, vilka bland annat grundar sig i kursernas styrdokument samt i de tidsliga och rumsliga möjligheter som en undervisning i detta ämne innebär. Resultatet visar på att detta ämne behöver mer resurser och tid än vad deltagarna uppger ha, samt att undervisningsformen för detta ämne behöver nyanseras.