Sättet på vilket vi upplever musikalteater har under de senaste åren genomgått ett skifte. Allt fler musikaler har gått ifrån att främst vara framförda live till att allt oftare vara inom ett producerat och inspelat format. Som musikproducent och musikalkompositör är jag fascinerad av detta skifte, och vilka möjligheter detta medför. Inom ramen för detta självständiga arbete på avancerad nivå utforskar jag möjligheterna i att komponera och producera musikal för inspelat medium, utifrån perspektivet av musik- och medieproduktion, och vilka konstnärliga möjligheter som uppstår när produktionstekniska aspekter tas hänsyn till under hela processen i skapandet av en musikalfilm. Genom reflektion kring hur musikaler görs idag, och hur modern teknologi och produktionstekniker kan påverka hur musikaler görs framöver, diskuterar jag olika produktionskoncept utifrån egna erfarenheter erhållna från detta projekt, och utifrån redan etablerade produktionsmetoder och teorier, såsom användandet av klicktrack inom musikproduktion, musikaliska metaforer, och mediatransformation. Jag diskuterar fördelen med att, som musikproducent, vara insatt i alla delar av processen, och drar slutsatsen att genom att ta hänsyn till produktionstekniska aspekter under hela skapandeprocessen uppstår nya konstnärliga möjligheter för narrativ och berättande inom musikalteater. / The way in which we experience musical theatre has shifted in the last few years. Rather than being performed live, musicals lean more often towards being within a produced and recorded format. As music producer and musical composer, I am intrigued by this change, and the possibilities it entails. Within this master’s project I explore the possibilities in composing and producing musical for the recorded medium, out of the perspective of music, and media production, and explore artistic possibilities when considering the production aspects during the entire process in creating a musical film. Reflecting on how musicals are being made right now, and how modern technology and producing techniques can affect how musicals could be made in the future, I discuss different production concepts I gather from my own experience working with this project, and previously existing production methods and theoretical ideas, such as the use of a click track while producing, musical metaphors, and media transformation. I discuss the benefits of, as music producer, having insight in every step of the process, and state that by considering production aspects of the project during the entire process, new artistic possibilities are created for musical narrative and further storytelling when creating musical theatre. / <p>Inkluderat som bilaga för detta självständiga arbete är ett videoklipp med utvalda delar från musikalfilmen <em>HAZEL - An Extravagant Musical</em>, som arbetet resulterat i.</p>

I detta arbete har jag undersökt min personliga identitet som låtskrivare och producent när stora delar av musiken och processen bestämdes av slumpen. Jag spenderade fyra veckor med att skriva fyra låtar baserade på slumpvis förutbestämda premisser inom instrumentering, låtens känsla och textens handling. Jag analyserade dessa låtar i kategorierna Arrangering, Produktion, Sång och Lyrik, och jämförde dem med tidigare låtar jag skrivit. Jag kom fram till att min identitet ligger i hur jag tolkar koncept i både text och musik. Att jag ofta har ett drömskt sound med mycket rum, samtidigt som jag också ofta har en närhet. Mina melodier är lekfulla och rörliga och mina texter har tydliga koncept och metaforer som relaterar till vardagen.

I detta arbete har jag undersökt hur jag kan nyttja olika musikparametrar för att gestalta olika känslor i min musik. Det blev tolv låtar utifrån fyra valda känslor, där riktlinjerna för att kunna gestalta känslorna hämtades ur Patrik Juslins Bok Musical Emotions Explained. Låtarna komponerades först på piano och utvecklades senare till fritt instrumenterade och arrangerade versioner i utvalt DAW. Arbetet ger inblick i gestaltning av känslorna glädje, intresse, ilska och sorg i flera låtar genom att visa på hur olika musikparametrar har använts i komponerandet och arrangerandet för respektive känsla. Jag har kommit fram till att olika musikparametrar för känslorna har värderats och prioriterats olika högt beroende på vilken känsla som gestaltats. Låtarnas klangfärg, genom val av instrument och artikulationer har spelat större roll för musikens känslouttryck än vad jag tidigare hade trott. Visualisering, i form av inre upplevda bilder, har fungerat som en inspirationskälla i skapandet av de arrangerade intresselåtarna och även till några låtar för de andra känslorna. Riktlinjerna till musikparametrarna som använts stämmer till stor del överens med de olika känslorna som låtarna ska gestalta enligt mig. Slutligen anser jag att alla riktlinjer i studien (Juslin, 2019, ss. 126, 235) inte alltid fungerar i praktiken, exempelvis genom att en individs känsloupplevelse kan skilja sig från majoritetens känsloupplevelse av ett stycke musik. Faktorer som lyssnarens bakgrund och omgivning tar på ett eller annat sätt fokus från de musikaliska funktionerna och formar upplevelsen av musiken.

I det här projektet utforskas kreativitet genom musikproduktion, och då specifikt genom produktion av barnmusik i kombination med animerad film. Det bottnar i ett intresse av hur man kan använda sig av olika musikaliska verktyg för att hjälpa till att berätta en historia, och från en upplevelse av att mycket av det existerande materialet i genren är ”plastigt” och ”överproducerat”. Arbetet har resulterat i fem låtar med texter på svenska med förskolebarn som huvudsaklig målgrupp. En del av projektet har involverat ett samarbete med animatörer som har skapat animerade musikvideor till två av låtarna än så länge. Texterna har ett fabeltema och en stor del av inspirationen kommer från barnskivan Djurens brevlåda från 1979 av James &amp; Karin. / This project explores creativity through music production, and specifically through producing music for children whilst combining it with animations. It springs from an interest in how to help telling a story using different musical tools, and from an experience that a lot of the existing material of the sort is ”plastic” and ”over-produced”. The work has resulted in five songs in Swedish with preschool-aged children as target group. A part of the project has involved a collaboration with animators who created animated music videos for two of the songs so far. The theme of the texts is fables and a big part of the inspiration comes from the 70s children’s record Djurens brevlåda by James &amp; Karin.

The overall aim of this master project was to create an audio record consisting of seven tracks that are both cohesive and very individual at the same time. The pieces are thought to showcase the diversity of my creative identity as a composer and music producer and will represent my individual way of composing and producing music freed from all external influences in the best way possible. This written part of the thesis is a documentation and critical reflection as well as investigation of the creation process: from sorting out the original material, writing, producing and arranging over to mixing and mastering. The observations I make are the essential part of investigating my own creative identity as a music producer and composer. In addition to the audio record and its critical reflection, this thesis will also state remarks on three time management methods I apply onto my creation process in order to observe their effects on my working routine. / Det övergripande målet för detta examensarbete var att skapa en ljudinspelning bestående av sju låtar som är både sammanhängande och mycket individuella samtidigt. Låtarna ska presentera mångfalden av min kreativa identitet som kompositör och musikproducent och ska representera mitt individuella sätt att komponera och producera musik befriad från alla yttre influenser på bästa möjliga sätt. Denna masteruppsats är en dokumentation och kritisk reflektion samt en undersökning av skapandeprocessen: från att sortera ur originalmaterialet, skriva, producera och arrangera till mixning och mastering. Observationerna jag gör är den väsentliga delen av att undersöka min egen kreativa identitet som musikproducent och kompositör. Förutom ljudinspelningen och dess kritiska reflektion kommer denna masteruppsats också att ge kommentarer om tre metoder för time management som jag använder under min skapandeprocess för att observera effekterna på min arbetsrutin.

Musikproduktion kan framställas som en inte lika jämställd del av musikbranschen. Även om det finns många kvinnor som är framgångsrika som artister så är de flesta upphovspersoner till hitlåtar män. Statistik från helt nya studier visar också tydligt att det är få kvinnor som når kommersiella framgångar som musikproducenter i musikbranschen. Dessutom verkar intresset för att studera musikproduktion vara svagt hos kvinnor. Därför undersöks i den här studien, med kvalitativa intervjuer som metod, vilka erfarenheter som fyra svenska yrkesverksamma kvinnor inom musikproduktion har med fokus på frågor om varför musikbranschen är ojämlik. Under dessa intervjuer uppkom många olika förklaringar till varför musikindustrin ser ut så som den gör och flera av dem kan kopplas till relevant genusteori, såsom frågan om hur genus konstrueras i musikproduktionssammanhang. Resultatet pekar på att det behövs fler kvinnliga förebilder som musikproducenter och att unga kvinnor engageras tidigt inom musikproduktion. Detta skulle leda till att musikbranschen förändras och ger plats åt fler kvinnor samtidigt som detta också skulle kunna leda till att fler kvinnor vill söka sig till såväl utbildning i musikproduktion som till musikbranschen som musikproducenter.

Detta masterprojekt handlar om omvandlingen från att ”bara” vara en musikalisk hantverkare till att bli en kreativ musikskapare. Musiken som det här projektet har resulterat i är åtta låtar, i instrumentala genrer med teman och improvisationer. Metoden som har tillämpats är forskning genom konsten. I den inledande fasen av processen fanns det ett icke-dömande förhållningssätt till musikskapandet där fokus låg på att skapa musik utan att ta hänsyn till om musiken som skapades var bra eller dålig. Under resans gång utkristalliserade sig målet till att bli arbete mot en två-dagars inspelningssession tillsammans med en kvintett i studio 1 på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Genom denna process har åtta parametrar visat sig vara av betydelse för att bli en kreativ musikskapare. Parametrarna är välmående, lekfullhet, struktur, fokus, mål och drivkraft. Studiens resultat påvisar att de verkar samexistera och nära varandra och på det sättet utgör de tillsammans en grund för kreativitet i musikskapandet. / This master project is about the transformation from ”only” being a craftsman in the art of music into becoming a creator of music. The music in this case has resulted in eight songs in some kind of instrumental genre with themes and improvisations. The method for this journey is research through the arts. In the initial phase of the process there were a non-judgemental approach to music making where focus layed on the act of creating music, not paying any attention to whether the music was good or bad. As the process moved on, goals outlined themselves into becoming work towards two days of recording with a quintet in the biggest studio in the Royal College of Music in Stockholm. Through this process, eight parameters have shown to be of importance in the act of becoming a creative music maker. The parameters are Well-being, Playfulness, Structure, Focus, Goal and Driving force. They seem to co-exist and feed one another and in that way lay a foundation for creativity in music making.

Exponering till Binaurala Svävningar (BinSv) kan enligt tidigare forskning orsaka ändringar i vårt sinnestillstånd. Hittills har BinSv använts exklusivt i avslappnings- och meditationsmusik men hur kan BinSv användas som ett ramverk inom populärmusik, och hur uppfattas det? Denna studietillämpar forskning genom design metodiken för att redogöra för hur man kan applicera BinSv påolika sätt i skapande av populärmusik och undersöka i kvalitativa semistrukturerade intervjuer hurdetta uppfattas. I resultatet redovisas 3 olika sätt att applicera BinSv-frekvenser: på en basgitarr, påen tillagd statisk sinuston och på en sinuston som följer grundtonen i musiken. Deltagarna i undersökningen har uttryckt utökad avslappning och upprymdhet efter att ha lyssnat på musiken. Vidare diskuteras olika affordanser som BinSv kan erbjuda båda musikskaparen och lyssnaren.

Binauralt ljud skapar en kognitiv process hos den människa som via hörlurslyssning exponeras för två toner med liknande frekvens. Forskning visar att denna audiella teknik påverkar vår hjärna1. Stimulansen innefattar effektiv pådrivning av sömn, kreativitet, meditation och kognition. Min uppfattning är att musikens viktigaste punkt är lyssnaren och dennes uppfattning. Jag har valt att forska om ett verktyg som kan lyfta min och andras musikproduktion inkluderat förbättrad kommunikation till åhöraren. Med en infallsvinkel att skapa en musikalisk produktion med avsikt att frambringa avslappning hos lyssnaren. Från det perspektivet har jag med hjälp av ett designarbete utrett om binaurala ljud kan tillämpas i en musikproduktion. Genom ett experiment och test har jag kartlagt i vilken mån effekten av binaurala ljud påverkar den musikaliska upplevelsen hos lyssnaren. ’’Musik med binaural beat’’ är en uppsats med musikalisk prägel, utförd av Erica Hallström (2019) på Kungliga musikhögskolan. Hallströms arbete, likt mitt syftar även till att påvisa binaurla ljuds funktion att påverka lyssnaren. Våra arbeten fungerar som en förstudie som tillsammans skapar en större trovärdighet. En subjektiv studie är begränsad på validitet, men om vi å andra sidan ökar kvantiteten av data som pekar åt ett visst håll, expanderas dess gällande kraft. Testresultatet visar på att de binaurala ljuden tillför en viss positiv verkan och därmed ger effekt till viss del. Då ett antal deltagare upplever en påverkan på sinnestillståndet, utesluter inte resultatet syftet tillanvändning i en musikproduktion. Slutsatsen är att ljuden har en funktion likt kreativt redskap, snarare än ett tekniskt. En musikproducents process består ständigt av val, det är dess val om de finner binaurala ljud som verktyg i dess skapande

I denna studie har jag undersökt min låtskaparprocess när mina känslor för låtens cover art blev utgångspunkten och det jag förhöll mig till under låtskapandet. Fyra cover arts och fyra låtar har skapats, där varje cover art var utgångspunkten för en låt. För att neutralisera utgångpunkten för låtarna utgick jag ifrån AI-genererade bilder. Mina tankar och de idéer jag redan hade för låtar påverkade då inte resultatet för mina cover arts, som jag piffade upp och gjorde en enkel semiotisk analys av. I detta arbete skriver jag bland annat om min arbetsprocess, från cover art till slutresultat av färdiga demos, för att sedan diskutera mina tankar och upptäckter. Arbetet resulterade i fyra demoproduktioner där jag tycker alla hade en tydlig koppling till respektive cover art. Jag har kommit fram till att cover arts i många fall kan vara en bra utgångspunkt för att föda inspiration och kreativitet. Jag tyckte också dessa cover arts uppvisade tydliga ramar och gav en typ av yttre lyssnares perspektiv under låtskaparprocessen. Att skapa musik utifrån cover arts är ett låtskaparverktyg som passar mig och är något jag tar med mig för att använda i framtida lägen det passar.